En återknytning till Vestoj – det är ju det bästa och mest unika tidningsprojektet inom mode på länge. Jag har pratat med tidningens chefredaktör, projektledare och ansvarig utgivare Anja Cronberg för att få veta lite mer.

Efter att Anja Cronberg tagit en BA i mode på Central St Martin’s och en Master of the Arts i History of Design på Royal College of Art i London, har hon försökt kombinera de historiska och teoretiska modekunskaperna med att arbeta inom industrin som hon älskar. Ni känner tidigare till henne från bland annat Acne Paper. Idag bor hon i Paris.
Anja berättar att Vestoj vill erbjuda total kreativ frihet och en möjlighet till kritiskt tänkande för sina medarbetare så väl som läsare.
__I Vestoj slipper man ännu en slapp artikel om Scarlett Johansson. Vi slipper insmickrande artiklar om Firetrap, J Lindeberg, Balenciaga eller YSL, påföljt av en bauta reklamkampanj. Vi slipper nyhetssidor, produktplaceringar och reklam.
Förutom att vara en genomarbetad och vacker tidskrift känns Vestoj viktig i vårt modetidningsklimat. Varför behövs Vestoj?
__Därför att alltför många modetidningar ser alltför likadana ut – annonsörer har alldeles för mycket att säga till om. Vi vill slå ett slag för text, mode är alltför präglat av bilder idag. Och även för modeteori och modeindustri som fortfarande är alltför skilda åt – hela branschen skulle dra nytta av en mer aktiv dialog. Vi har mycket att lära av varandra.
Innehåller tidningen ändå modefoto?
__Ja, i Vestoj försöker vi starta en ny plattform där vi sätter samman bildskapare med skribenter, genom att skapa kapitel. Exempelvis har vi ett kapitel med en text om modefotografi och nostalgi skriven av Professor Elizabeth Wilson, där sedan en ung New York-baserad fotograf vid namn Carlotta Manaigo har tolkat Elizabeths text på ett väldigt personligt vis.
Elsa Ahlbom Fischer & Nacho Alegre för Vestoj
Hur gick det till när Vestoj skapades?
__Vi i redaktionen funderade länge och väl på vad som saknades i modetidningshyllorna. Vi kom fram till att det som, för oss, är allra viktigast helt enkelt inte finns att hitta – en modetidning som bara handlar om kläder, snarare än livsstil. Vi vill även se till att uppmuntra akademi och industri inom mode att föra dialog och samarbeta. Vi ville också ta fram en produkt som inte är säsongsbaserad utan kan vara aktuell oavsett tidpunkt. Vi har inga plaggcredits eller annat som knyter oss vid en specifik säsong. Vestoj handlar om kärlek till kläder och mode ur historiskt, teoretiskt och rent personligt perspektiv.
Formen ska vara ett slags interagerande projekt med innehållet. Kan du berätta lite om det?
__Varje nummer har ett specifikt tema, och utformningen lika mycket som innehållet präglas av dess tema. Vi kommer att ha en ny AD inför varje nytt nummer som kan leka med formen och göra en djupdykning i ämnet tillsammans med resten av redaktionen. Så allt kan andra sig – inte ens loggan är säker… Ambitionen är att även gamla nummer kommer att fortsätta att vara åtråvärda, att de får lite samlarvärde så att säga.

Vad är temat på första numret?
__Temat heter ”Material Memories” och handlar om mode och nostalgi, mode och minnen. Vi har oerhört duktiga akademiker som Elizabeth Wilson, Caroline Evans, Peter McNeil och Patrizia Calefato som pratar om nostalgi och mode ur ett teoretiskt och historiskt perspektiv och så har vi väldigt personliga berättelser om kläder och minnen av David Byrne, Lydia Lunch och Betsy Bloomingdale bland annat.
De som bidrar är som du nämner en del legendariska, professorer, författare och skribenter som Caroline Evans, Elizabeth Wilson, Haidee Findlay-Levin, med flera – och så klart personligheter som Lydia Lunch… Hur reagerade de när ni kontaktade dem?
__Alla var oerhört positiva! Jag trodde att det skulle vara svårare att knyta till sig de här väletablerade skribenterna och fotograferna, särskilt med tanke på att vi inte har haft en produkt att visa, men alla har varit oerhört stöttande. Det är ett bevis på att kreativitet och goda idéer fortfarande får igång världens eldsjälar.
Med tanke på första numrets tema: Varför tror du att nostalgi har blivit så förknippat med och en så stor del av mode idag? Skapar man nytt endast genom att blicka tillbaka?
__Det är en stor fråga – som vi har ägnat tvåhundra sidor at att försöka besvara. Jag tror att det finns en mängd olika anledningar till att vi är så förälskade i nostalgi inom mode och populärkultur idag. Delvis är det en vilja att utmärka sig från mängden; att i en tid där massproduktionen nått oanade höjder bära ett plagg som ingen annan har. Delvis blir det en återknytning till vad vi ser som en lugnare, mer greppbar, tid. Det kan vara ett försök att skapa något nytt genom att satta välkända symboler i ett nytt sammanhang – eller handla om att skapa en form av postmodern pastisch. Efter att ha läst Vestoj nummer ett hoppas vi att läsaren kommer att känna sig lite klokare…

Har du något fint mode-/klädminne du vill dela med dig av?
__Ah, jag har massor! Mest tänker jag på de kläder som min pappa använde – hans trenchcoat, hans gigantiska fula byxor, hans hatt och hans cashmeretröjor från Kina. Jag minns hur han luktade, var hans plagg blev slitna, hur han kombinerade dem, hur han aldrig bar kortärmade skjortor eller shorts oavsett hur varmt det var. Kläder är verkligen memento mori eller minnen från den tid som gått. De finns kvar när människan som burit dem inte längre är bland oss, de skvallrar om att inget varar för evigt. De är ett skal som vi bär, ett skydd och ett sätt att närma oss varann.
Ligger det ett förlag bakom Vestoj eller är det ett projekt helt beroende av eldsjälen?
__Vi har arbetat helt ideellt. Passion och lusta är vår drivkraft. Vi har haft turen att träffa på andra eldsjälar på vägen, inte minst Fredrik på Jernströms tryckeri, Gabriella på Arctic Paper och Bosse på Bofolder.
Hur ofta satsar ni på utgivning?
__Två gånger per år!
Om ni skulle få investorer eller kanske generösa donationer skulle vi läsare då kunna få fler (eller kanske ännu tjockare) nummer?
__JA! Donationer mottages med tårar i ögonen och förnyat hopp om mänskligheten!
Och så till sist den oundvikliga frågan. Vad betyder ‘Vestoj’?
__Det betyder ”kläder”! På esperanto!
I Vestojs redaktion ingår även Agnes af Geijerstam, modejournalist på bland annat DN och City och tidigare modechef på Rodeo. Som Art Director för nummer ett står Johanna Jonsson, och Deputy Art Director är Hanne Lindberg-Bergen.
Idag finns Vestoj på Papercut, Konst-ig, Hedengrens och NK bokhandel i Stockholm och på Konsthallen och Kulturcentrum i Malmö. Snart kommer du även hitta den på Presstop och utvalda Pressbyrån och 7-Eleven i Malmö, Göteborg och Stockholm. Vestoj kommer även att ges ut internationellt – den uppdaterade listan kommer finnas på vestoj.com.
Onlie kan du köpa Vestoj via Papercut.
_Agnes B
2009.11.18 0:00
Schysst. De har gjort en tidning som bara de själva vill ha. Och kanske 100 pers till. Pretto pretto pretto.
Fredrik: Usch vilken tråkig kommentar. Själv tycker jag att det är kul med all modejournalistik som behandlar annat än ”dagens outfit”. Du är ju inte tvingad att köpa tidningen direkt.
Agnes: bra intervju!
Nej. Så är det ju inte alls. Jag är helt övertygad att den behövs, för vi är flera som är trötta på klassiska modeskildringar! En typisk kommentar från en som inte riktigt har förstått vad mode egentligen innebär.
Ja och fyfan för att vara pretentiös, nästan en dödssynd här!
Fredrik: relevant kommentar.
Filippa: pretansiös är den som utger sig för att vara mer kultiverad, viktigare och kunnigare än han/hon egentligen är. så säg mig; vad innebär egentligen mode?
Eh ja, jag vet vad pretentiös betyder.
Jag menar att det är tröttsamt att man blir klassad som ”pretto” för att man försöker gå emot en norm. Det är så jävla tråkigt. Om man inte har något intresse att förstå mode utanför vad man vill konsumera, om man inte förstår att mode handlar om ett system för att visa ett värde av omvärlden, historien, ekonomi och politik etc.
Då tycker inte jag att man har greppat det.
GO GO
jag tror knappast att man går emot en norm genom att starta upp en smal modetidning år 2009.
”…ett system för att visa ett värde av omvärlden…” pretto.
Förstår inte varför alla försök till mode ska klassas som ‘pretto’. En analys kan göras på vadsomhelst, och mode har ju en ganska viktig del i vår populärkultur, och har haft det länge. Säg att tidningen hade handlat om arkitektur t.ex. istället, tvivlar på att den här sortens kommentarer hade dykt upp då.
men arkitektur är mycket viktigare än mode!
Helt fantastiskt att det antligen kommit en tidning som faktiskt har nagonting viktigt, intressant och relevant att saga om mode!
Mode ar en urgammal konstform , likt arkitektur, maleri, skulptur etc.. och ar vard att behandlas pa samma vis! Sjalvklart finns det bra och dalig modedesign, pa samma vis som det finns bra och dalig arkitektur..
Tack for en jatte bra blogg Agnes!
Definiera ‘viktigare’? Du menar ur en utilitaristisk synpunkt? Trodde inte det var funktion vi pratade om här, utan snarare om det symbolvärde det ges i vår kultur/populärkultur.
jag menar viktigare som ‘det tycker jag verkar bra för framtiden..’ viktigt.
popkultur dog på med andy. idag heter det ungdomskultur.
Jeg velger å tolke kommentarene til gaffatejp slik: “pretto, pretto, pretto”
Eller skal vi tolke han som en kandidat til et nylansert begrep: “scandinavian, preppy and pretto”. Altså “han utger sig för att vara mer kultiverad, viktigare och kunnigare än han egentligen är.”
“popkultur dog med andy”. hahaha. As the saying goes: “you know nothing”
Fantastisk intervju och oerhört aktuellt ämne. Skönt med en modetidning som inte ägs/går runt pga annons-intäkter ! Som medicinsk forskning som inte beställts av läkemedelsföretag, genialt!
Heja!