Dag tjugoåtta | Paris | Japanskt blir kinesiskt

Jag skulle fördriva lite tid igår innan jag kunde checka in på mitt hotell. Var bättre än på Comme-avdelningen inne på Galleries Lafayette, bara några kvarter bort? Trodde jag. När jag kom dit var den borta. Junya Watanabe också.

Den lilla, lilla tantan som jobbade på Alaïa (CdG och Alaïa låg tidigare bredvid varandra där inne) måste ha sett min irrande blick (eller så var hon kanske bara rädd att jag skulle få för mig att ta i Alaïa-plaggen) och hon erbjöd assistans. När jag förklarade problemet mötte hon mig med en minst lika besviken min, nepp, inget mer Comme på Galleries Lafayette.

Dock att de över en stor yta brett ut ett nytt märke: det kinesiska Shiatzy Chen. Även kallat ”Kinas svar på Chanel”. Att döma av den lilla avdelningen var det cirka det fulaste jag sett (ok, jag var rätt trött just då) – små dräkter i tafatt glansig sidentaft med små pärlbroderier på kragen, ungefär.

Så kan det gå när Kina är världens mesta marknad, eller…

Och förresten, två stora europeiska märken har ju dessutom under detta året startat varsitt helt nytt märke i Kina, skapat för den Kinesiska marknaden: Hermès Shang Xia och Levis Denizen.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugoåtta | Paris | Balenciaga-punk

Det verkar ha varit en ganska punkig kollektion som Balenciaga visade i morse. Tjejer med muskler (i teorin), det måste vara första gången för Ghesquière?

Jag tänker även lite på Comme des Garçons och på Junya Watanabe.
















Bilder: Getty
Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugosju | Paris | Visning | Dries van Noten

Dries van Noten visade i ett garageliknande lager komplett med graffiti på väggarna. Kanske var det för att påpeka att kollektionen var för staden… (Hur många gånger har man inte använt den termen det senaste decenniet: ”urban chic” .)

WWD hyllar det så mycket att de nästan går av på mitten, hänvisar uppspelt till en ”handsome woman” och kallar det avslappnat, glamouröst och, yes, väldigt verkligt. Och självklart var det en fantastisk visning – Dries van Noten har på senare år stått för de mest moderna kollektionerna och idéer kring en nutida kvinna. Det finns likheter med Yves Saint Laurent, kanske inte i looken men i känslan, och i Sverige med Rodebjer.

Plaggen var så nära perfekta det blir, otroligt fint skurna med helt galet handarbete i pärl- och paljettbroderier där ytor glittrade i 3D-effekter.

Jag undrar dock om vi inte redan sett överdimensionderade smokingjackor och paljettbyxor redan (det är i alla fall en stil som varit inne i Sverige länge?). Och jag tyckte att soundtracket till allt detta ljusa, lätta, vita, silke och bomull, ”Dog days are over” med Florence And The Machine (vilket lät som ”dark days are over”) var lite väl in your face. Det är svårt att helhjärtat gilla kollektioner som bara erbjuder/säger/skriker ”optimism” och inget mer…

Även om det var så vackert, och en bra uppföljning till stilen på den fantastiska höstkollektionen.

Men är verkligen ”verkligt” vad som catwalken är till för? Och varför går alltid den beskrivningen hand i hand med ”citychic”?

^Mina tre favoritlooks. kimonon, kinesiska kjolen, och den pärlbroderade jackan.

Ett annat tecken på att van Noten går en ny, ”citychic” väg är lanseringen av sin första denim…som såg fin ut.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugoåtta | Paris | I’s All About The Boys

Glöm alla s k ”bloggerskor”. Glöm Fashiontoast och Cherry cupcakes eller vad de nu heter. I Paris är det pojkarna som gäller. De drar runt i stora gäng, de ser svåra ut (bild 1), alt. de spanar efter Bryanboy (bild 2) och avgudar modellerna med mest divalater (ryskorna).

Och nu lyckades jag inte ens fånga han med rosa ögonbryn och korsett på bild (han var så fab).

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugoåtta | Paris | Visning | Gareth Pugh

Gareth Pugh visade i det enorma Palais Omnisport, där bland annat Alexander McQueen och Margiela brukar  vara. Ni har säkert redan sett filmen och kollektionen.

Filmen visades på en helt gigantisk duk, där Kirsten McMenamy dök upp i olika vita plagg med en typisk Pugh-geometri. Den är nog tänkt att ge mycket genomslag i det ”interaktiva skyltfönstret” till hans nya Hong Kong-butik.

Känslan var väldigt stel och kall, och plaggen kände vi igen från hösten, men jag tror också att Pugh tar väldigt små steg fram. Hoppas att han kommer kunna mer slå på stort i framtiden.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Agnes B

Agnes Grefberg Braunerhielm bloggar på rodeo.net om mode och är tillsammans med Elin Unnes chefredaktör för magasinet Rodeo.

Kontakta Agnes på: agnes@rodeo.net.

Editor-in-chief at Rodeo magazine. Contact: agnes@rodeo.net

Kalenderarkiv
september 2010
m ti o to f l s
« Aug   Okt »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930