Blir det Burton?

Okej, jag tycker kungahus och monarki är sjukt, tramsigt och omodernt. Bör avskaffas snarast osv.

Men, idag, ett bröllop med två miljarder tittare. Om klänningen blir en McQueen (av Sarah Burton), då kanske det kan vara värt att kasta en blick? Skulle kunna sätta rätt mycket på att det blir så också. Håller väl ett öga på twitter.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Promotion

Lykke Li, ‘Sadness is a Blessing’

Med regi av Tarik Saleh.

PS. Lägg märke till: vem är kvinnan i grått hår…?

Agnes Grefberg Braunerhielm

Åh

Jag är ett stort fan av Tim Blanks och hans kritik. Och Alexander McQueen….need I go there. Så klicka in dig här. För vi som aldrig kommer ta oss till New York.

För övrigt så bör ju allt jag skriver om McQueen just här tas för vad det är…Jag är för sjukt engagerad (känslomässigt) i McQueen för att kunna vara i närheten av kritisk. Men det har nog de flesta redan fattat.

Här finns emellertid artiklar relaterade till utställningen som jag nog inte hunnit tipsa om här än, men here it goes:

Telegraph: ‘He sewed anger into his clothes’.

The Cut: See More Beautiful Images of the Pieces in the Met’s Alexander McQueen Exhibit

Newsweek: Alexander McQueen’s Haunting World

The Guardian: Alexander McQueen: Savage Beauty – in pictures

 

Agnes Grefberg Braunerhielm

Utförsäljningar i Stockholm

Värda namnet:

PS det här är absolut ej en annons…ledsen om det uppfattas som det. Jag tänkte, utförsäljningar är den vanligaste mailfrågan jag får från läsare så varför ska jag sitta och trycka på den här infon när den väl kommer. Det är en sjuk värld osv etc. Mig kommer man dock ej hitta på nån utförsäljning, jag håller mig till min terräng vilket är fyndlådan i butiken för begagnat.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Guldåldern

Har mötts väldigt mycket av couture-inspirationer den senaste tiden. Just för att haute coutures tidsålder väl ter sig som en av de största inspirationerna i modelandskapet just nu. Just den perioden 1947-1957, som också brukar kallas couturens guldålder, reflekteras i många kollektioner.

Jag gillar bilden ovan för där illustreras det så väl förändringen i modet just då – i förgrunden syns den dräkt Le Bar som Christian Dior skapade i sin ”New look”-dubbade kollektion i början av 1947. Bakom den en dräkt Dior designade under kriget ca tre år tidigare, när han jobbade för modehuset Lucien Lelong. Man ser hur axlar, midja, kjollängd, tygmängd – allting har förändrats, skruvats till, vässats upp. Man kan förstå hur dåtidens kvinnor blev helt förälskade i att kunna känna sig moderiktiga och feminina efter ett långt världskrig i korta kjolar och axelvaddar. Det är samma fokus på någonting skräddat, avskalat och enkelt men chict som många nutida modeskapare verkar försöka leta fram under de senaste säsongerna.

När jag var i Paris tog ju faktiskt en Dior-utställning plats på Le Bon Marche. Utställningen utforskade förhållandet mellan Diors Dior och Gallianos Dior (jo det var mitt under skandalen, men utställningen var inte direkt mindre packad med folk för det). Där kunde man faktiskt se New Look-dräkten i en monter. Och visst var den imponerande. (Det var dock inte min kamereakvalitet)

Bredvid syntes Gallianos 60-års jubileumsversion ”Konnichi-Kate” från hc 2007 .>

Även Diors klänning ”Cocotte” från 1948 var på display. Känslan var att den hade Galliano lika gärna kunnat ha gjort i någon av sina tidiga kollektioner?

Jag har alltid varit den som vurmat snarare för 20/30-talsmode och/eller 60/70-talet mer än just 50-tal (om man nu ska vara nostalgisk) helt säkert för att jag gillar det mode som uppmanar till att freaka loss lite mer, göra revolt, vara hänsynslös och så vidare. Men, hmm, kanske tycker modeskaparna att de valsat runt där för länge nu. Att de har glömt den enkla konsten i att bara sy en väldigt bra klänning. Jag är inte riktigt klar här, jag ska återkomma. För jag ser inte hela bilden än, typ det som är mode i den pånyttfödda couture/50-talsfokusen, vad som är tidsandan, det konstnärliga, det som engagerar. (Alla har väl läst veckans Daniel-krönika förresten?) Jag vet inte riktigt varför men jag vägrar bli den som bara står och vurmar kring den perfekta innersömmen på en ärm. Men man är ju också rätt trött på konceptuellt mode som står helt tomt på innehåll (typ, Viktor & Rolf av idag).

Agnes Grefberg Braunerhielm
Agnes B

Agnes Grefberg Braunerhielm bloggar på rodeo.net om mode och är tillsammans med Elin Unnes chefredaktör för magasinet Rodeo.

Kontakta Agnes på: agnes@rodeo.net.

Editor-in-chief at Rodeo magazine. Contact: agnes@rodeo.net

Kalenderarkiv
april 2011
m ti o to f l s
« Mar   Maj »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
252627282930