Mode

STOCKHOLM SS13: AGNES SAMMANFATTAR STOCKHOLMS MODEVECKA — DAG TVÅ

-

J.Lindeberg vår/sommar 2013.


J.Lindeberg vår/sommar 2013.
Ca två sekunder tidigare har Dorothea Barth Jörgensens båda klackar gått av.
Märktes det på henne? Nej då. Foto: Beata Holmgren för Rodeo.

Dagens näst sista visning var ett energifyllt J.Lindeberg. Modellerna kände sig extra snygga i det här, det kändes. Kanske för att J Lindebergs in house-stylist Lalle är  fullkomligt övertygad i det han sätter samman för märket. Jag hann skriva: blått, snabbt, modernt, ungt skrädderi, fest, geometri. Men det var ett så pumpat tempo i visningen, att glo ner i något papper var det sista man kunde fokusera på.

Och när Dorothea Barth Jörgensen stompade ut var det med sådan kraft att båda klackarna på hennes blå, lackade, högklackade loafers knäcktes. Ett jubel steg över hela publiken när hon till synes helt oberörd fortsatte att gå, på tårna, och en man kastade sig ut på visningsgolvet och lyfte upp den avbrutna klacken som en trofé över sitt huvud.

J.Lindeberg beskriver hur designern Jessy Heuvelink (född i Hilversum, Holland, med bakgrund inom både sportmode och couture) inspirerades av det svenska landskapet sett ovanifrån för den här kollektionen. Jag kan tänka mig att det var därifrån han hämtade färgerna – midnattblå, skogsgrön, sandbeige, etc. Med ett stänk av rosa och orange. Jag föreställer mig plötsligt hur det måste vara att se huvudstaden Stockholms landskap ovanifrån: minst lika mycket grönska som betong. Därför ligger plaggen också någonstans mellan natur och stad, sena nätter och friluftsliv. Egentligen det mode som Sverige är känt för men med lite mera lyx och känsla för detaljer: J.Lindeberg är bäst i sin nisch.

Flickorna har hollywoodlockar i sidbena och killarna stryker sitt hår varsamt bakåt.

 

J.Lindeberg vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.


J.Lindeberg vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.


Cheap Monday vår/sommar 2013.


Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Cheap Monday.

Efter en något förvirrad middag och ett besök hos ELLE som slagit upp läger på Vau de Ville mitt på Norrmalmstorg, missade jag bussen till Cheap Monday och Rålis skatepark. Hjärtat började bulta som en sparv. Det här är inte en visning man vill gå miste om. Lyckligtvis klämde jag mig in i en Mercedes Benz-bil, egentligen är till för internationell press. (De internationella gästerna verkade förresten vara en hel hög i år, läs Rodeos inbjudna gästrecensioner här).

Jag hann precis i tid.

Temat för Cheap Mondays vår är aliens – eller rymdbesök –  och uppenbarligen ser ju cementparken under Lilla Västerbron ut som en månlandskap! Vilken genialisk idé. Cheap Monday är numera kända för att anorda modeveckans mest pampiga visningar, och de besitter ju både möjligheten och kompetensen, så gud välsigne dem för det. Dessutom bjuder de alltid på den bästa musiken, signerad Erik Haal.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Så. Aliens och ett månlandskap. Skjortor tryckta med texten WE COME IN PEACE. Skor och accessoarer i blank metallic, prassliga plagg i på gränsen till fluorescerande rosa och grönt, camouflagemönstrade kepsar och ben…och fyra första looks som såldes i en ”sneakpeek-shop” redan innan visningen. Om detta ter sig lite väl bokstavligt UFO och FRAMTID vid första anblick, ska man komma ihåg att det här är Cheap Monday: signerat bland annat tankeverkstaden hos Ann Sofie Back och Frida Hofslagare.

Aliens kan också betyda främmande, avvikelse. Och där jag satt var det också svårt att avgöra vilka modeller som var män och vilka som var kvinnor (eller pojkar/flickor kanske). Androgynt, könlöshet och queer är vad kollektionen egentligen handlar om, omskrivet till rymden: sådana ”anomalier” som ju oftast blir bemötta som UFOn. Att bära texten We come in peace får en helt annan innebörd i den kontexten.

Cheap Monday själva skriver i sin visningstext: ”För att förstå vår värld, delar vi människor saker i kategorier. De är ofta motsatser: dag/natt, människa/djur, sjuka/friska. Genom kategorisering skapar vi en känsla av trygghet. Avvikelser existerar i mellan dessa kategorier.Vid bemötandet av en avvikelse kan vi reagera med skräck, avsky eller rädsla. Reaktionerna är ofta fysiska och vårt intellekt är inte alltid inblandad. /…/ The Alien, konstgjord, tvetydig, stark, konstig och könlös, är central för kollektionen.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Och, till sist såg vi såklart en hel del bra skor och plagg, som hängsleklänningar i sammet, skinande parkaser och särskilt jeansplagg: fantastiskt bra hela looks i i uteslutande denim. Det klagomål jag vill komma dragandes med är att det tog slut för fort. Jag må ha varit redo för kudden långt tidigare under kvällen men hade mer än gärna suttit där i i alla fall tre minuter till.

Cheap Monday vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg. Den nya byxan heter ”Omega”.

Som en parantes, har en gåta fastnat i mitt huvud: Hur fick Cheap skejtarna ur sin park?? Ryktet gick att de helt enkelt mutat med gratis jeans. Well done, i sådana fall, att de har sådan street cred. Men man har svårt att tro att det gick hem bland alla som brukar nattskejta i Rålis. Kanske gav Cheap dem i utbyte att pumpa bort vattnet ur en av de där trasiga poolerna. Oavsett, var det en sådan häftig scen att det nog var värt att reta ett par skejtare för en kväll.

PS: Missa för GUDS SKULL inte Shampoo Risnings referat av Cheap-visningen! HÄR.

 Läs och se mer av visningarna under Rodeos recensioner. J Lindeberg: här, och Cheap Monday: här.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Mode

STOCKHOLM SS13: AGNES SAMMANFATTAR STOCKHOLMS MODEVECKA — DAG TVÅ

Dagmar vår/sommar 2013. 

Det hade äntligen blivit sol igen på tisdagsmorgonen. Dagmar inledde dagen med en visning att matcha.

Dagmar har flyt just nu. Deras höstvisning var en av de mest kritikerrosade, varefter de som enda svensk blev nominerade till det stora modepriset Woolmark, och de ser framåt när de utvecklar sitt signum: det stickade, det färggranna. Det är fortfarande där de är bäst. Och för att inte glömma: de räknar numera Net-a-porter som en av sina återförsäljare. Det lär bli spännande att följa Dagmars utveckling nu när de når ut så pass globalt.

Dagmars vårkollektion 2013 skulle egentligen ha presenterats på det nyinstiftade konst/mys-centret i skärgården, Artipelag. Men chefen (tillika babybjörnens uppfinnare) ändrade sig plötsligt och Dagmar fick inta det kyliga, enorma tältet i Kungsträdgården i stället. Som så många andra hade de dock inte svårt att fylla upp det. Men jag är övertygad om att Dagmars somriga, färggranna kollektion skulle gjort sig utmärkt mot skärgårdsnaturens fond, snarare än mörkret i tältet.

 Dagmar vår/sommar 2013.  Foto: Kristian Löveborg.

JÅAL Atelier vår/sommar 2013.

Det var nog fler än jag som ivrigt inväntade nykomlingen Josefina Larssons Stockholms-debut med sin JÅAL AtelierHon har tidigare jobbat på Preen, tagit en master på Central St Martins, visat på examensvisningen, och nu kommit tillbaka till Sverige för att öppna eget (vilket hon alltså redan gjort, sin design säljer hon redan via hemsidan). JÅAL står för Josefina Åsa Anna Larsson, vilket inte bara är hennes namn, utan även namn på betydelsefulla kvinnor i hennes släkt. Kreativt drivna kvinnor spelar en stor roll när Josefina Larsson designar, hon komponerar nogsamt ihop kollektioner som uttrycker en väldigt karaktärsfull kvinnlighet.

Våren 2013 har hon även hämtat inspiration från ”Man Ray, hypnoser och skolgårdsintriger”. Jag ser det som en mycket stark debut, trots visningstältets långa avstånd när vi skulle behövt intimitet. Men publikens intresse stannade genom hela visningen. Välskuret, fokuserat och intressant.

De lila plaggen med ett modifierad kamouflage/hypnos-print var kanske de mest kommersiella – förutom de perfekta skjortorna och fickförsedda kappan såklart. Mest svårburet är kanske de plisserade byxorna med dubbla resår i midjan. Men min poäng här är att Josefina Larsson besitter en fantastisk talang som vi lyckligtvis får tillgång till genom JÅAL Atelier. En vi ser fram mot att följa genom framtida modeveckor.

Och trota att JÅÅLs design kan beskrivas som både sansad, enkel och fokuserad står hon för något annat är den likriktning vi blivit så vana vid inom begreppet svenskt mode.

 JÅAL Atelier vår/sommar 2013.   Foto: Kristian Löveborg.

JÅAL Atelier vår/sommar 2013.   Foto: Kristian Löveborg.

The Local Firm vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

The local firm skakade inte bara fram fiskarhatten ur byrålådan, utan en och annan supermodell följde också med. De brukar vara bra på det där, att smörja in sina visningar i energi. Få modeartärerna att riktigt pumpa. Jag kan tänka mig att det sår WERK på deras skyltar backstage.

Det blir helt enkelt väldigt tydligt att The local firm älskar mode ungefär på samma överdrivna sätt som när Diana Vreeland kunde gorma: FASHION! (fast utan att TLF är hennes stil såklart) Och vi vet ju att det inte behöver vara en dålig sak. Men jag minna när The local firm gjorde debut, då var vi alla eld och lågor. De fyllde upp ett tomrum med sin råa stil och oängsliga anspråk. Kanske behöver de kolla upp var det där tomrumet har skiftat till idag – för att inte tappa sin coolhetsfaktor. (Är det verkligen skäggiga män i fiskarhatt?)

 

The Local Firm vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013.

 Maria Nordström vår/sommar 2013.

Maria Nordström är alltså ännu en av våra nya couturedesigner i Sverige. Hennes förra kollektion – och första visning under modeveckan – var en mörk historia som involverade fjädrar och andra naturrelaterade delar som musslor. Jag såg hennes stil då som gotisk. Den här gången visade hon en helt annan sida av sig själv. Hon har gått från ”01 Purgatory” – skärseld –  till ”02 Shields” – sköldar. På sätt och vis finns de mörka elementen kvar i hur hon beskriver plaggen: sköldar mot det urbana landskapet vi lever i och ensamheten som ryms där. Det här känns lite mer, hon gör nämligen ett statement istället för att plocka fram fjädrar som en symbol för känslor. Och Maria Nordström måste rört sig ganska långt utanför sin komfortzon. Från en designer som är expert på drapering fick vi intre direkt mycket av den varan – men expertisen syns i de vackra vida byxorna och kjolen med volang. Lönade det sig? Ja det skulle jag säga. Hon har inte nått ända fram men är på god väg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Diana Orving vår/sommar 2013. 

 Diana Orving vår/sommar 2013.

Under en modevecka pågår så mycket mer än bara modevisningar. Visningarna är det viktiga – det är de som tillsammans i förlängningen skapar en bild av vår tid. Men som deltagare under veckan är det mycket mer som händer runt omkring.

Du träffar en aldrig sinande mängd människor, och du behöver bete dig korrekt i alla lägen (för att inte nämna: se stabil ut?), under en visning blir man lätt distraherad av modeller som ser väldigt unga eller smala eller på andra sätt spöklika ut, av musiken eller av vinglig gång i skor som är alldeles för små. Mellan visningarna ska du hinna trycka i dig någon mat och dessutom smälta intryck och spotta ur dig något smart om vad du sett. Kameror, högklackade skor och vitaminvatten är din omgivning och du pratar med alla men ändå ingen. Det är lite som en klassträff där du förväntas känna varje person men vet i själva verket ingenting om den som står eller sitter bredvid dig, dens historia eller känsloliv. Allt det här ligger i slutändan till grund för hur du uppfattar en visning. Det gäller alltså att helt kunna fokusera när lamporna över visningspodiet väl vrids upp. Om inte visningen i sig får dig att stanna upp och tappa andan och glömma allt, det vill säga. Glömma att du ens är en entitet.

Diana Orvings visning var en sådan stund. Egentligen direkt, när musiken vreds upp och en bredaxlad, smutsbeige, trench skred ut, knäppt nästan hela vägen upp. Redan då kände nog alla som var där att det skulle bli något annat. Men: 40 looks. Varav kanske hälften helt handgjorda av Diana Orving själv. Inte ens i Paris får du se 40 looks, som alla bär. Det var inte en enda sekund som du ville att visningen skulle/borde ta slut.

Två kvällar tidigare hade Diana Orving haft ett vernissage för ett tygkonstverk i taket på restaurang Riche. I april tidigare i år visade hon en helt handgjord atelier-kollektion genom ett koreograferat dansperformance i Operans guldfoajé. På Operan har hon dessutom skapat kostym för en av baletterna som visades där under våren. Hur kan det rymmas så mycket talang i en enda person? Det ekade i mitt huvud senare, men det var inte vad jag tänkte på när jag satt där. När du är fångad av ögonblicket är du bara där, i det. Trots att vi befann oss i det kalla distanserade visningstältet rann tårarna på mig och på många andra. Dödsklockorna slog i musiken, klockor för en ny dag, Billie Holiday sjöng Don’t Explain med sin raspiga stämma och i finalen följde Diana Orving sina modeller ända ner till slutet. Hon stod där stolt. Jag kände mig också lycklig, över att ha fått vara där.

 
Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Mode

Diana Orving SS13: video

Modeveckans vackraste, nu och alltid. Jag grät.
(Läs mer…)

Agnes Grefberg Braunerhielm

Mode

STOCKHOLM SS13: BACK SS13: video

Video från BACKS visning på Bonniers Konsthall.
Musik av Erik Haal.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Mode

STOCKHOLM SS13: AGNES SAMMANFATTAR STOCKHOLMS MODEVECKA — DAG ETT

Sommar-Stockholm kippade efter andan den här morgonen, när en regntung kyla letade sig in under korta shorts och tunna jackor. Nu må vara slutet på årets sommarmånader, och vil vill svepa in oss i tjocka tröjor. Men det är inget modet tar hänsyn till. Idag startade modeveckan för nästa års vår- och sommarmode likväl.

Bonniers Konsthall var första destinationen, där BACK av Ann Sofie Back inledde utanför det officiella visningsschemat. För andra säsongen i rad hålls BACK-visningen innan bandet ceremoniellt klippts av på Berns. På något sätt känns det helt logiskt.

BACK vår/sommar 2013. Foto: BACK.

Förra gången bestod BACK i en slags collageeffekt, där olika komponenter av plagg klistrades ihop till någon bakvänd, snillrik logik. Den här gången fortsatte collage-byggandet, där Ann Sofie Back också recyclar sig själv: nitarna, plasten, dragkedjorna, jackorna, slagen och dragskon känner vi igen. Också attraktionen i det som ofta anses fult: denna gång i form av träskor, komönster, skipants och cowboyskjortor, hålstickad lurex, sandaletter och läderscarves med nitar.

BACK vår/sommar 2013. Foto: BACK.

BACK vår/sommar 2013. Foto: BACK.

Jag har nog aldrig sett BACK så här kaosartat. Och det vattnas i munnen. Något tema för BACKs vår 2013 är svårt dock att sätta fingret på, kollektionen kan snarare beskrivas som en krock mellan flera vitt skilda element (tidigare vitt skilda, i alla fall): en cowboyinspiration, där cowboyskjortor förvandlas till långa kappor i läder och där kjolar, skjortor, toppar och träskor kommer komönstrade, gav tillsammans med olika naturmaterial en närmast organisk känsla. Det ställdes mot tekniska byxor och jackor i silverfärgat prassligt vindtyg, glittrande lurex, formellt kritstrecksrandigt kostymtyg och avslappnade tröjor och mjukisbyxor i gråmelerat sweatshirtmaterial. Accessoarerna – som för första gången produceras i stor skala – i form av kepsar, smycken, skor och scarves knöt ihop looken på ett outgrundligt sätt (det kommer även solglasögon och plånböcker).

Show design BACK vår/sommar 2013. Jag fotade.

Show design BACK vår/sommar 2013. 

De delar av Bonniers Konsthall som BACK hade täckt för visningens skull – det stora fönstret och ingången backstage – täcktes med en mängd A4-papper. Tiillsammans satte de ihop en pixlad bild av exakt den miljö de täckte. På fönstret bildade papprena parken och gatan utanför, medan gången in backstage visade hur konsthallen fortsatte där bakom. Precis så känns också BACK-kollektionen: den bygger upp en bild av något som redan finns där och som du redan sett – men det återskapas på ett avgörande annorlunda vis. Du tittar noga, och omgivningen framstår i ett annat ljus. Hur hon får till det vet hon nog inte ens själv. Det är ofta så med genier.

Omgivningen i ett nytt ljus serverades vi inte på presskonferensen en timme senare på Berns. Stockholms företagar-, arbetsmarknads- och trafikborgarråd Ulla Hamilton pratade allt som Sverige är bra på att sälja: design, spel, musik, billiga möbler, lastbilar. Ni vet. VD:n på Tiger of Sweden upprepade mer än en gång att företagande är 50% av ett modevarumärkes framgång. Den andra hälften är alltså kreativitet. Till saken hör att dessa är inte uppdelade. De är sammanflätade, och det har modevärlden vetat sedan Paul Poiret. Dior är ett prima exempel. Det handlar inte om gott företagande: det handlar om att känna till god, modern design och kreativitet och ge den ett utlopp. Det är när vi glömmer bort – eller inte ens vet – vad bra mode egentligen innebär som det går åt skogen.

 Kronprinsessan Victoria klipper bandet innan Fadi Elkhourys visning.

Därför var det mysigt när Kronprinsessan Victoria en halvtimme senare i Berns stora salong invigde Mercedes Benz Stockholm Fashion Week. Hon pratade om människor hon träffar som är stolta över att bära svenskdesignade kläder, och sa ”svenskt mode talar, och tilltalar” och klippte bandet.

Själv bar hon en klänning av Fadi Elkhoury, vars visning startade precis efteråt. Det var hans första egna modevisning i Stockholm. Tidigare har han jobbat med John GallianoDior och Alber ElbazLanvin.  Här har vi ett exempel på en svensk talang som har upptäckts och fått möjlighet till utrymme – genom försäljning på NKRosenrummet och genom invigningsvisningen på Stockholms modevecka. Det är spännande att se en modeskapare som Fadi Elkhoury kunna ta plats i den svenska modeindustrin. Knappast möjligt för bara tre-fyra år sedan.

Fadi Elkhoury Couture.

Detalj, Fadi Elkhoury Couture.

Detalj, Fadi Elkhoury Couture.

Fadi, född i Libanon och uppväxt i Sverige, gör couture i den traditionella meningen. Han tillhör varken Lars Wallins groteska glamour eller Pär Engshedens raka enkelhet, utan snarare fantasierna som ryms i Paris couturevärld. Kollektionen är som en dröm om couture: vackra och dyrbara, molnlätta plagg i en pudrig och mjuk icke-färgskala. Han erbjuder något både för de svenska blåbloden och it-kvinnorna front row, och för Valentino- och Giambattista Valli-kunden i Paris.

Vackert som en saga det må vara – men det som tilltalade mig var när den sentimentala musiken vevades ner och prinsessigheten lika så, och vi såg en perfekt kappklänning som stod för sig själv i fullkomlig, åtråvärd, enkelhet. Men det viktigaste är att Fadi Elkhoury ser ut att skapa med lätt hand. Därför kan vi vara säkra på att vi precis fått en ny stor svensk talang och enligt all logik en lika stor framgång.

Fadi Elkhoury Couture.

Fadi Elkhoury Couture.

Fadi Elkhoury Couture.

Nhu Duong vår/sommar 2013.

Nhu Duongs plagg vill man se på nära håll, tyvärr var inte det riktigt möjligt i den stora paviljongen i Kungsträdgården. Men det var en mäktig inramning: stora skärmar stod utplacerade så, att visningen ibland doldes för åskådaren, för att sedan dyka upp igen. Som om det uppstått en glitch: en inspirationskälla Nhu Duong är familjär med. Hon bor nu i Berlin – staden, som vi vet en gång för inte allt för länge sedan förenades på grund av ett misstag, en tjänsteman som råkade säga fel under en presskonferens och så förlorade Berlinmuren all auktoritet. Det mäktiga i misstag och illusioner låter Nhu sig styras av, här i en kollektion där plagg samtidigt är både för långa och för korta, har för låg och för hög midja eller utrustas med imiterade veck som delar upp silhuetten. Bombarjackorna och seten i stickat rostfritt stål eller floruscerande fiber stod ut mest.

Nhu Duong vår/sommar 2013.

Nhu Duong en designer att titta på nära och länge, och med en fot i konstvärlden tar hon ändå inget avstånd från modevärlden. Hon känns viktig att följa under modeveckor framöver.

Ubi Sunt vår/sommar 2013.

Aidin Sanati tillsammans med Moa Wikman skapar för sitt Ubi Sunt subtilt, rått och poetiskt herrmode. Vi har förut sett att det är elegant, minimalistiskt och användarvänligt och fått veta att alla plagg produceras i Sverige. Det är precis den linjen de fortsätter på när de presenterade vårkollektionen 2013 på Konstnärshuset. Det hade varit intressant att få se dem ta en risk eller göra ett statement kraftfullare än att de tror på välskräddade shorts, eleganta bombarjackor och kortärmade skjortor i grått, vitt och svart. Men å andra sidan är det så här herrmode förändras: små förändringar som upprepas gång på gång och in i detalj, tills skiftningen sitter där. Sportigt och mjukt rundade axlar tror vi på till nästa säsong.

Ida Sjöstedt vår/sommar 2013.

Ida Sjöstedt upptäckte nyligen att hon var totalt avundsjuk på sitt eget liv – när hon såg det genom Instagram. Världen genom rosatonade solglasögon var således vad hennes vårkollektion gestaltade när den presenterades i Berns stora salong. Det är en feminin, sagolik värld i rosa och blått, där flickorna har rosa hår, kläder i siden och spets och gifter sig sammanlagt sju gånger – i sju olika, lika drömska, vita drömmar av tyll, spets och siden. Min enda invändning skulle vara att jag ville se ännu mer av denna flickiga värld som lämnar ute allt som är tråkigt och fult. Det var alldeles för kort för att vara övertygande.

Ida Sjöstedt vår/sommar 2013.

Och när Ida Sjöstedt levererat en flickig dröm, hittade Styleins Elin Nyström sin design i ett abstrakt betonglandskap ställt mot naturens krafter. Styleins kläder är enkla och bärbara men inte utan att tillföra bäraren någonting. Jag gissar att Stylein helt enkelt är plagg som designern själv vill ta på sig. Det hade hon också gjort när hon tackade för sig – hon hade kunnat gå ut som modell och passat in perfekt. Den långa och lediga kollektionen erbjöd många färger och ett print, men det var de svarta plaggen som funkade bäst, de summerade den lätthet som förknippas med Stylein.

Stylein vår/sommar 2013.

Stylein vår/sommar 2013.

 ALTEWAISAOME vår/sommar 2013.

ALTEWAISAOME är modesveriges nya raket och de gjorde ingen besviken den här säsongen. Med inspiration från konstnären Raul Mazzoni och hans geometriska abstraktioner satte de öljetter och runda broderier på jackor, klänningar och skor, och gav korta kjolar lager av styvt tyg framtill. Kollektionen är rent skuren, i ljus färgskala med inslag av orange.

 ALTEWAISAOME vår/sommar 2013.

 ALTEWAISAOME vår/sommar 2013.

På väldigt kort tid har ALTEWAISAOME präntat in sin distinkta, futuristiska skärning och silhuett på vår näthinna, och avstickaren för vårkollektionen är en väldigt bred, volymiös, axel som ligger någon stans på gärnsen till showpiece. Det var fantastiskt att se hur de fick den att funka på både deras feminina dam och sportiga herr – resultatet gav en distinkt känsla av street som i kombination med den teknologiska couture-vibben lyfte ALTEWAISAOME till en ny höjd. Nu börjar vi snacka.

 

Carin Wester vår/sommar 2013.

I den klassiska 80-talsfilmen Working Girl hittade Carin Wester kvinnan som stannar i stan under sommaren. Till en början var hon kanske lite väl tråkigt klädd, men sen kom plötligt en uppsplicad kappa och tygerna började få roliga ytor, både på dam och herr. Skimrade, i plast, eller med en tråd av metallic som gjorde plaggen styva och du ville genast ta tag i dem och känna på kvalitén. Carin Wetser har en återkommande lätt naturromantisk sida, och den gick inte förlorad trots att det här var en kollektion tänkt för staden.

Carin Wester vår/sommar 2013.

Filippa K vår/sommar 2013.

Filippa K avslutade dagen genom att slussa oss i bussar till Hagalundsdepån – en minst sagt scenisk spårvagnsförvaring i Solna. Kollektionen var mjuk och enkel, med många plagg i naturlig jersey, fladdrande kjolar och tjockstickade koftor som sveper in dig en kall sommarkväll. Finalen, där modeller tågade fram – barfota – i slinkiga och sladdriga klänningar och färgkoordinerade set i en pastellfärgad skala från blått och persika till lila och rosa, ”förde tankarna till en sekt”, som någon sa front row. Vackra flickor från Jonestown uppställda på rad.

Filippa K vår/sommar 2013. 

Agnes Grefberg Braunerhielm
Agnes B

Agnes Grefberg Braunerhielm bloggar på rodeo.net om mode och är tillsammans med Elin Unnes chefredaktör för magasinet Rodeo.

Kontakta Agnes på: agnes@rodeo.net.

Editor-in-chief at Rodeo magazine. Contact: agnes@rodeo.net

Kalenderarkiv
augusti 2012
m ti o to f l s
« Jul   Sep »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031