Naiva, överdimensionellt dekorerade dockkläder på Miu miu. Ingen större överraskning kanske?

Dock fint ögonsmink och löshår-kombo.

Jean Paul Gaultier skapar alltid som på gränsen(?) till pastischer hos Hermès. Jag tror inte han har så mycket annat val.

Den här gången sa den:  – Let’s go to work laides!

Säsongens vanligaste siluett?

Egentligen kanske vi inte ska bry oss om Louis Vuitton. Det handlar bara om att kränga väskor. (Vilket inte behöver vara en dålig sak, särskilt när de kom med Richard Price-skämt)

Men det finns en intressant aspekt här; Marc Jacobs gör precis som Prada och använder ”mogna modeller” och skickar ut en 50/60-tals look.

Det blir om möjligt ännu mer fel än när Prada gör det. För det första: vilket århundrade lever vi i egentligen? [En ful version på] 1960-talet – eller 2010-talet?

För det andra: Vissa av dessa ”mogna modeller” han använder är de som jämt får kämpa för att hålla sig i en 16-årings fysik, och blir bortvalda för att de inte lyckas. Nu buntar han ihop dem i en ”kurvig look” och bara: ”Kolla!” (Fast de såklart egentligen endast är modeller, och smalare än vad någon vanlig vuxen kvinna någonsin skulle kunna vara)

Och de spinkagare än spinkigaste tjejerna, säg Dorothea, Frida, Alessandra Ambrosio, Natasha Poly etc, sätter han i dräkter som får dem att se större ut (men som alltså fortfarande är i storlek 0) och säger (till the Guardian): ”Designers are always talking about how they design for women, and then you look at our runways and there no girls over 20. This time, I set out to cast a varietyof sexy women – younger, older, thin, voluptuous, from every ethnic background.”

Intressant hur han använder ordet ”designers”. Totalt i sin egen värld. Det hela är ju rätt spår, men någonstans blir det bara så fel.

”Designing for women.” Marc tycker alltså att det här är designing for women under 2000-talet. (Dior skulle skrattat)

Samtidigt är det dessutom ett steg så långt bort ifrån förra säsongens Facebook-vårkollektion han någonsin skulle kunna komma. Så det finns egentligen inget värde i budskapet?

Helt stensäker på att dessa två var från Sverige (jag tror jag fick det från skorna? och längden?) gick jag fram, viftade med kameran. Kände tillhörigheten. Frågade på svenska: Får jag fota er?

De intog genast pose. Jag fotade.

Sedan sa de: Love your shoes!!

Hm. Tur att streetstyle är ett universellt språk.

Idag avslutas modeveckan i Paris med att Miuccia Prada fortsätter sin webbsatsning och sänder Miu Mius visning live via miumiu.com. Klockan 19 svensk tid!

Förväntningarna ligger på sweetness, korta små kjolar, och, vågar vi gissa, kanske även något inslag av brokad eller barock?

Sverige har gjort sitt största bidrag till modeveckan i Paris. Någonsin. Ett 265 ton tungt isberg ska ha importerats från norra Norrland hela vägen till Grand Palais. (Chanel är picky med sina isberg.)

För idag visade Karl Lagerfeld för Chanel vad som för alltid kommer att bli ihågkommet som ”Yeti-kollektionen.” Fast den i själva verket heter Paris-Sibirien. Eller Siberia chic. Karl verkar sålunda ha tänkt sig; om man (”man” som i Chanel) beger sig till de mest avlägsna delarna av Sibirien, hur ser man fortfarande till att behålla sig chic? Med höga pälsklackar och pälsbyxor, exempelvis.

Fast, skämt åsido nu så fanns här en hel del superchica och vackra små Chanel-dräkter, som gjorda för den iskyla som faktiskt råder just i detta nu på Paris gator.

Men det är nog pälsbyxorna vi kommer minnas mest.

Karl Lagerfeld inflikar förresten som ett stort OBS: att all päls är fusk . Och visst ser den yetimässigt kostymig ut – men, det tror jag så mycket jag vill på…

Så jag vill ju egentligen inte skapa någon slags ”bildfrossa”. Men jag tycker bara att de här bilderna är så så fina.

Kanske minns man en av hans sista twittrar , att kollektionen hette Hells Angels & Prolific Demons.

De valde förståeligt och med rätta att tona ner just den konceptdelen om dödsänglar och demoner, och lägga fokus på det fantastiska i skapelserna. Alla plaggen var skurna ”on the stand” (”på dockan”?) av McQueen själv, skriver WWD.

Så vackert. Och inte alls den högteknologiska Platos Atlantis-vägen, utan 1500-tal. Marguerite de Valois.

Men det finns ändå en futurism i plaggen, i sättet att skära,  som inte bara är vacker utan också intressant. Känslosamt, även bortsett från hela denna så jäkla sorgliga situationen.

Trycket på en av klänningarna (bild no 2) ser ut att vara Hans Memlings ”Den yttersta domen”. Jag ser dock ej säkert. (Bosch?)

Ett sista budskap…

Uppdatering:

Så här skriver WWD…..:

”On Thursday, retailers will be invited to buy a showroom collection spanning about 160 pieces, said McQueen president Jonathan Akeroyd. “People are focusing on the business,” he said, characterizing bookings for the pre-fall collection as “exceptional.” McQueen counts about 300 wholesale clients for its women’s wear, in addition to its network of 11 boutiques. “Everyone has been very supportive,” Akeroyd said. With McQueen’s death so fresh, less than a month ago, PPR has resisted making any forward-looking statements about the business, and the sensitive issue of design succession.

Robert Polet, chairman and chief executive officer of Gucci Group, was overcome as he rushed backstage to see the design team. “It was a very moving experience to take a deep and serious look at his last collection. It showed Lee’s unique talent to create pieces of beauty that touch many of your senses, leaving one enriched,” Polet said later, after composing himself. Then he added, “Although the sense of loss afterwards, I found overwhelming.” ”

Så vackert.

(Tydligen var inte fotografer förbjudna.) Klicka på ovan för större bild.

RT @womensweardaily: ”A solemn parade of 15 showpieces in a gilded salon made for a moving viewing of the final collection by Lee Alexander McQueen.”

RT @fridagustavsson: ”Feeling so blessed and honored to be a part of the alexander mcqueen presentations today, celebration of a true genious, so beautiful so sad.”

RT @themoment: ”The final Mcqueen show was breathtakingly beautiful. Filled w/angels, religious reference & gilded wings.”

Är du rysk modell bör du inte ta på dig en svandunsliknande pälscape under Parisveckan – du kommer att få ägna den åt att berätta för fotografer vad du har på dig.

Bara jag som ser likheten med Jun Takahashis Grace-dockor….?