Dag tjugosju | Paris | Vem bör ta över part II

Modeindustrins största insiders tippar på vem som blir Diors nya chefdesigner i en video hos the Telegraph. De flesta verkar tro på Ricardo Tisci och en del säger Peter Dundas eller Alber Elbaz (alltså neeej) medan Cathy Horyn ritar upp ett enormt men helt hypotetiskt dream team med Tom Ford i spetsen. Chefen för Chambre Syndicale vill ha den närmsta designassistenten [åh, jag tror också på det] vilket i sådana fall skulle innebära en viss Bill Gaytten.

Klart står i alla fall att det måste vara någon som kan drömma stort, någon som accepterar att bli en publik figur med allt vad det innebär och som är beredd att jobba tills den stupar.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Promotion

Dag tjugosex | Paris | Gallianos ursäkt

John Galliano hade på onsdagskvällen sänt ut en ursäkt. Ett utdrag:

I must take responsibility for the circumstances in which I found myself and for allowing myself to be seen to be behaving in the worst possible light.

I only have myself to blame and I know that I must face up to my own failures and that I must work hard to gain people’s understanding and compassion. To start this process I am seeking help and all I can hope for in time is to address the personal failure which led to these circumstances and try and earn people’s forgiveness.

I have fought my entire life against prejudice, intolerance and discrimination, having been subjected to it myself. In all my work my inspiration has been to unite people of every race, creed, religion and sexuality by celebrating their cultural and ethnic diversity through fashion. That remains my guiding light.

Anti-semitism and racism have no part in our society. I unreservedly apologise for my behaviour in causing any offence.

– John Galliano”

Det är bra att han söker hjälp, och jag tror verkligen han kan göra comeback i modevärlden igen. Jag minns en av John Gallianos mindre extravaganta modevisningar, som var desto mer speciell när det gällde castingen. Den kom med ett buskap som inte syns direkt ofta i modevärlden.

Modellerna för Galliano vår/sommar 2006 bestod av en mängd olika människor och kom med ett tydligt budskap om det vackra med mångfald, och var ett manifest om att det borde synas mer i modevärlden.

Men det är också för hans fantastiska teatrala extravagans som vi älskar honom som designer. Som Grey Gardens Edie Bouvier-kollektionen, Galliano våren 2008.
Bara ett par bilder gör en påmind hur trist det är att det fortfarande finns en liten, liten risk att vi aldrig någonsin kommer få en till Galliano-kollektion.

Även om det är kollektionerna för Dior Haute Couture man kommer minnas mest. Det kommer vi aldrig få igen.

John Gallianos vän, stylisten Patricia Fields, har också gått ut med ett uttalande, där hon tar parti för designern. Hon försöker förklara hur världen han lever för fungerar:

John lives in theater. It’s theater. It’s farce. But people in fashion don’t recognize the farce in it. All of a sudden they don’t know him. But it’s OK when it’s Mel Brooks’ ‘The Producers’ singing Springtime for Hitler. /…/ Fashion people who know him have not come forward. They know his theater. Believe me — my name is Field — my stepfather was Jewish.”

Mer och mer står det klart att hela historien, allvarlig som den är, är ett ödesdigert misstag, en kedja av hemska inträffanden och en konsekvens av en fysiskt och psykiskt utpumpad Galliano – som förvandlats till ett fyllo som inte kan kontrollera sig själv. Nolltoleransen på antisemitiska ord är befogad och helt rätt. Men jag tror inte att Galliano kommer bli dömd i rättegång. Han är ingen antisemit. Men kommer världen någonsin förstå det efter detta?

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugofem | Paris | Vem tar över?

Dior Haute Couture höst 2004

Några snabba osorterade tankar från i går kväll kring läget på Dior:

Okej. Så knappt tio minuter efter att Dior gett domen och sparkat Galliano var spekulationerna igång. Vem ska ta över på ett av modevärldens största modehus? Ett fyllt med så mycket betydelsefull modehistoria, och som faktiskt drivits av någon annan än själva grundaren i över 50 år?

John Galliano är en av modevärldens främsta modeskapare någonsin. Särskilt när det kommer till hantverk och känna till sin historia, för att inte nämna hans banbrytande och teatrala grepp med haute couture under 00 -talet. Helt fantastiskt och utan jämförelse. Han förändrade haute couturen och skakade om hela modevärlden.

Dior Haute CoutureDior Haute Couture höst 2005

Italienska Vogues Franca Sozzani är snabb med att driva linjen att Galliano-videon verkar skum. Hon menar att Galliano ser ut att bli provocerad och påhejad, och de som filmar är några människor som medvetet vill tjäna pengar på en video. Och det är sant att fingret på rec-knappen har en väldig timing. Men å andra sidan, detta verkar ju ha hänt vid upprepade tillfällen? Om videon är en separat kväll skiljd från de två anmälda incidenterna kan vi alltså räkna tre antisemitiska fyllerantkvällar för Gallianos del.

Kanske var de bakom filmkameran ute efter pengar, men då verkar det alltså ha varit ett känt faktum att Galliano brukar supa ner sig på La Perle och spy ur sig hat mot judar. Och som jag skrev förut, han behöver inte ens mena djupt allvar i just det påståendet (vilket jag inte tror att han gör) men man kan vara antisemit utan att älska Hitler.

Ur vår/sommar 2011.

Det är dock tragiskt att Gallianos karriär ska få detta slut, och det känns synd att mista honom som modeskapare. Men att få in nytt blod på Dior känns på sätt och vis ändå bra. Det behövs. Samtidigt beror det å andra sidan på vilken väg de väljer att gå: Vill de bevara Diors numera ganska etablerade kommersiella signum? Eller kanske göra det, jag vet inte, mer modernt? De måste även ta in någon som kan göra haute couture.

Jag skulle kunna tänka mig att se exempelvis Alessandra Facchinetti, jag gillade lite det hon gjorde hos Valentino. (Även om Valentino-cheferna tydligen inte gjorde det). Fast jag har för mig hon är hos Tom Ford nu, kanske en bra matchning.

Andra verkar spekulera i att antingen flytta över Ricardo Tisci från Givenchy eller Marc Jacobs från Louis Vuitton. Det skulle dock vara så extremt tråkigt. Föreställ er en Marc Jacobs-Dior liksom. Inte så raffinerat tror jag det skulle bli. (Fast å andra sidan – nytt blod på Vuitton vore också kul.)

Andra spekulationer är Olivier Theyskens (ser inte riktigt det), Alber Elbaz (skulle han verkligen kunna göra något annat än sin Lanvin-grej?) och Peter Copping. Copping gör ju just nu Nina Ricci, rätt trist och väldigt safe – så kanske skulle han funka.

Peter Dundas är ett annat namn, norrmannen som just nu framgångsrikt gör Pucci. Alltså jobbar han likt Tisci och Jacobs redan inom LVMH/Dior-koncernen. Men misstänker att han är för gift med rockestetiken för att kunna leverera för ett modehus som Dior?

Egentligen skulle man kanske önska att de gör en Sarah Burton och plockar upp den mest kvalificerade ur det team som tveklöst jobbat hårt och nära Galliano i många år. Gallianos bäste vän och medarbetare Steven Robinson skulle exempelvis kunnat vara perfekt i rollen. Om han inte hade dött i en plötslig hjärtattack för fyra år sedan, vid en ålder av endast 38 år.

Vilket får mig att tänka på den där sjuka videon igen. Vad ser vi egentligen? När jag ser Galliano på denna film ser jag egentligen ingen brinnande antisemit. Jag ser ingen som skulle skriva en anti-judisk pamflett och dela ut på stan. Jag ser ingen sniken gammal rasist. Vad man ser, tror jag, är ett ensamt gammalt fyllo som sitter och skränar för sig själv på en bar. En skugga av en människa, en sorglig figur, en idiot som borde bli utslängd och portad – om det inte råkar vara så att han andra dagar i veckan också råkar vara, ska vara, det kreativa mastermind vi känner som John Galliano.

En lärdom? Branschen tycks tära alldeles för hårt på modeskaparna.

Läs mer om det hos Suzy Menkes:

Most other designers, preparing their collections for Paris Fashion Week, and stunned by Mr. Galliano’s swift fall from grace, asked not to be quoted on the record.

But Victoire de Castellane, Dior’s jewelry designer, summed up the general feeling when she said: “It’s terrible and pathetic at the same time. I never knew that he had such thoughts in him. Or that he so needed help.”

Although it has not been publicly confirmed, a colleague of Mr. Galliano said that the designer would fight his dismissal from Dior and now has retained the London lawyer Gerrard Tyrrell, of Harbottle and Lewis, who represented the model Kate Moss in 2005 when she was accused of cocaine use.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugofyra | Paris | NU: Dior sparkar Galliano

Precis som man kunde vänta sig, och med all rätt. Efter en video där Galliano gör uttryck för antisemitism är det omöjligt att låta honom stanna kvar på sin post. Dior har nu gått ut med att att de kommer sparka John Galliano från Dior. Skriver WWD:

In a brief statement, Dior said because of the ‘odious behavior’ of Galliano portrayed in a video circulated Monday, Dior has sidelined him and initiated proceedings to fire him.

Sidney Toledano, Dior’s president and chief executive officer, said, ‘I condemn most firmly the statements made by John Galliano which are a total contradiction with the essential values that have always been defended by the House of Christian Dior.’

Samtidigt verkar det vara förstått att Dior kommer att fortgå med sin modevisning nu på fredag. Konstig stämning det kommer att vara där?

Agnes Grefberg Braunerhielm

Dag tjugotre | Milano | Galliano och Dior, en skilsmässa

Så, vad har hänt egentligen med Galliano? Han blev polisanmäld, anklagad om antisemitiska uttalanden under ett fyllegräl på baren La Perle i Paris – och genast avstängd från Dior som följd. Det är en tjänst han haft i nästan 15 år och ändå tvekade inte chefen Sidney Toledando en sekund att stänga av Galliano.

Jag tvekade heller inte i att beskriva anklagelserna som sanna här i bloggen. Detta såklart pga ämnets natur: Det är helt enkelt en omöjlighet att inte ta anklagelser om antisemitism på allvar.

Det här är alltså inte som när Kate Moss blev fotad med droger, det här är långt mycket allvarligare. Och man förstår att Dior (trots att Galliano själv förnekar alla anklagelser) med omedelbar verkan stänger av Galliano, även om det kan verka illojalt.

På sin blogg beskriver Cathy Horyn en källa på sleek-mag.com som beskriver händelseförloppet, hur Galliano blev förolämpad av ett par, hur han gav samma mynt tillbaka, och sedan eskalerade det därifrån i ett regn av förolämpningar. Men man ställer sig ändå frågan: Kan Galliano verkligen gett uttryck för antisemitism??

I Milano var folk trötta på att höra någon prata om det, ingen ville spekulera utan istället var uppmaningen att vi skulle be för att John mådde bättre snart. Men den allmänna uppfattningen verkade ändå vara att det var svårt att tro på sanningen i anklagelserna.

Det har vi dock fått rätsida på nu. Tydligen filmades ett av Gallianos fyllerant på La Perle. The Sun har hela filmen.

Och nu kommer bomben: Galliano, uppenbart aspackad men ändock, sitter och säger saker som ”Jag älskar Hitler” och ”Alla ni borde ha gasats ihjäl”. Helt vidrigt, helt otroligt.

Dock: det verkar vara i en situation där han blir provocerad och påhejad att säga de absolut största förolämpningarna han kan ta till. Så han kanske inte menar rakt allvar i kärleken han deklarerar för Hitler. Men man behöver inte älska Hitler för att vara antisemit.

Och nu, rapporterar WWD, har det kommit in en andra anmälan om antisemitism – en annan kvinna säger sig ha blivit utsatt för antisemitiska uttalanden från Galliano på samma bar några veckor tidigare. Oklart om det är desamma som filmat videon ovan, eller om det är ytterligare ett fall.

Det här är tveklöst spiken i kistan för Dior på Galliano. De kan väl helt logiskt inte fortsätta jobba med en designer som finns på film på internet där han säger att han älskar Hitler. Detta oavsett hur många ursäkter Galliano kommer med i efterhand, och oavsett om han blir dömd eller ej.

Och just nu pågår polisförhandlingarna i Paris. Enligt fransk lag kan straffet för ärekränkning bli ett år i fängelse och böter på upp till 45 000 euro eller endera av dessa straff. För förolämpning kan fängelsestraffet bli max sex månaders fängelse och böter på 22.500 euro, alternativt en av dessa påföljder. Oavsett hur domen lyder kommer vi nog inte se mycket av Galliano på ett tag i modevärlden… Timeout, rehab, finkan – någonstans där kommer han nog hamna, tills vidare.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Agnes B

Agnes Grefberg Braunerhielm bloggar på rodeo.net om mode och är tillsammans med Elin Unnes chefredaktör för magasinet Rodeo.

Kontakta Agnes på: agnes@rodeo.net.

Editor-in-chief at Rodeo magazine. Contact: agnes@rodeo.net

Kalenderarkiv
oktober 2014
m ti o to f l s
« Jun    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031