Mode

STOCKHOLM AW 2013 | DAG ETT | INVIGNING, THE LOCAL FIRM & MARIMEKKO

Stockholm visade sig inte från sin bästa sida när solen gick upp för modeveckans första dag. Slask. Gamla hårda droppar kastar sig från taken rakt ner i din bena. Män i (ändå rätt snygga) varselkläder slänger sand på Dramatens entré. Pölar av sörja lämnar spår efter dig inomhus.

Kanske, å andra sidan, fungerade skitvädret som en bra ursäkt att glömma januari och lägga alla förhoppningar på nästa höst och vinter istället. Och se hur svenska modeskapare tänker sig att vi kan, bör, måste gå klädda.

 

Bea Åkerlund inviger modeveckan. Foto: Instagram.

 

Likt förra årets garderob, var Kronprinssesan Victoria nu utbytt. Istället invigdes modeveckan den här säsongen av en sas aningen mer spännande person, och det är ingen slump att hon på front row satt tätt intill förra höstsäsongens bandklippare, Noomi Rapace.

Modeveckan startades officiellt när stylisten Bea Åkerlund klippte bandet, och (iförd en BLKDNM-läderklänning i form av en mc-jacka där dragkedjan fortsatte ner till fötterna, sidenfodrad i rött och med en spik-tiara i håret – vem behöver någon annan royalty?) parafraserade Yves Saint Laurent: “Mode förändras, men sann stil består. Var kreativ och sann mot dig själv.” (fritt översatt och hämtat ur mitt minne).

 

The local firm höst/vinter 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 

Sedan kunde allt starta. Berns stora salong var smockfull. The Local Firm först ut.

Med den ständiga inspirationskällan Berlin (den här gången i lyckoruset bakom Berlin-murens fall) ger The local firm oss sin take på kostym hösten 2013: Rak slips och hoodie, sneakers och smala byxor. Gråskalan utgjorde en total takeover (säkert 50 nyanser) och soundtracket en hård musik (ska kolla upp exakt vad det var).

Den tidigare nämnda Noomi Rapace satt front row, det gjorde även Adam Tensta. Det gick att se båda dessa stjärnor bära den här kollektionen. Ett bra betyg.

 

The local firm höst/vinter 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 

 

Jag kan samtidigt inte släppa tanken på att jag gärna skulle se TLF go lite west istället för att bara blicka mot Tyskland och östberlin. Liksom, Noomi Rapace delar ju modesmak med Kanye West, men skulle han och Kim ta på sig något av detta? Hm, det saknas nog en oomph som krävs för att nå in i deras garderob (för jag förutsätter att de delar). Kanske skulle denna look (och den svenska marknaden) må bra av en stänk lyxig streetglam till nästa gång. (Varsegod kära läsare för den välformulerade kritiken.)

För övrigt lägger The local firm ibland till en lite mer utsvävande stil, men, denna gång, utan att tappa det enkla i det där dytopiskt skräddade, med hoodies och smala jeans. Bra. Det dök exempelvis upp en tjej i chaps och korsett. Jag ville genast veta vart hon var på väg (och kanske följa med dit?). 

 

The local firm höst/vinter 2013. Foto: Kristian Löveborg

 

Marimekko höst/vinter 2013. Finska supermodellen Kirsi Pyhonen öppnar visnigen, såklart.

 

Från det ena till det andra. Finska designhuset Marimekko visar i Stockholm för första gången.

Och det finns något otroligt gulligt över Marimekko, något som gör att jag bara vill plocka upp det och krama om det i min famn, jättehårt, typ som med en pytteliten tax eller ett litet, lockigt barn.

Marimekko har prints som expertis (och kollektionen heter ”The Art of Prints”). Kanske skulle de kunna presentera sina prints på ett mycket mer inspirerande sätt än genom en modevisning där själva plaggen inte har något att berätta för oss som vi inte redan kände till. Finland är (för att uttycka mig rakt) ett sjukt coolt land. Jag vill med 100% säkerhet säga att det finns mycket mer intressant mode där som vi skulle kunna flyga hit och få ta del av under Stockholms modevecka. 

Uppdatering kommer snart om resten av dagens visningar! Det finns för mycket att säga…

 

Agnes Grefberg Braunerhielm
Promotion

Mode

STOCKHOLM SS13: AGNES SAMMANFATTAR STOCKHOLMS MODEVECKA — DAG TVÅ

Dagmar vår/sommar 2013. 

Det hade äntligen blivit sol igen på tisdagsmorgonen. Dagmar inledde dagen med en visning att matcha.

Dagmar har flyt just nu. Deras höstvisning var en av de mest kritikerrosade, varefter de som enda svensk blev nominerade till det stora modepriset Woolmark, och de ser framåt när de utvecklar sitt signum: det stickade, det färggranna. Det är fortfarande där de är bäst. Och för att inte glömma: de räknar numera Net-a-porter som en av sina återförsäljare. Det lär bli spännande att följa Dagmars utveckling nu när de når ut så pass globalt.

Dagmars vårkollektion 2013 skulle egentligen ha presenterats på det nyinstiftade konst/mys-centret i skärgården, Artipelag. Men chefen (tillika babybjörnens uppfinnare) ändrade sig plötsligt och Dagmar fick inta det kyliga, enorma tältet i Kungsträdgården i stället. Som så många andra hade de dock inte svårt att fylla upp det. Men jag är övertygad om att Dagmars somriga, färggranna kollektion skulle gjort sig utmärkt mot skärgårdsnaturens fond, snarare än mörkret i tältet.

 Dagmar vår/sommar 2013.  Foto: Kristian Löveborg.

JÅAL Atelier vår/sommar 2013.

Det var nog fler än jag som ivrigt inväntade nykomlingen Josefina Larssons Stockholms-debut med sin JÅAL AtelierHon har tidigare jobbat på Preen, tagit en master på Central St Martins, visat på examensvisningen, och nu kommit tillbaka till Sverige för att öppna eget (vilket hon alltså redan gjort, sin design säljer hon redan via hemsidan). JÅAL står för Josefina Åsa Anna Larsson, vilket inte bara är hennes namn, utan även namn på betydelsefulla kvinnor i hennes släkt. Kreativt drivna kvinnor spelar en stor roll när Josefina Larsson designar, hon komponerar nogsamt ihop kollektioner som uttrycker en väldigt karaktärsfull kvinnlighet.

Våren 2013 har hon även hämtat inspiration från ”Man Ray, hypnoser och skolgårdsintriger”. Jag ser det som en mycket stark debut, trots visningstältets långa avstånd när vi skulle behövt intimitet. Men publikens intresse stannade genom hela visningen. Välskuret, fokuserat och intressant.

De lila plaggen med ett modifierad kamouflage/hypnos-print var kanske de mest kommersiella – förutom de perfekta skjortorna och fickförsedda kappan såklart. Mest svårburet är kanske de plisserade byxorna med dubbla resår i midjan. Men min poäng här är att Josefina Larsson besitter en fantastisk talang som vi lyckligtvis får tillgång till genom JÅAL Atelier. En vi ser fram mot att följa genom framtida modeveckor.

Och trota att JÅÅLs design kan beskrivas som både sansad, enkel och fokuserad står hon för något annat är den likriktning vi blivit så vana vid inom begreppet svenskt mode.

 JÅAL Atelier vår/sommar 2013.   Foto: Kristian Löveborg.

JÅAL Atelier vår/sommar 2013.   Foto: Kristian Löveborg.

The Local Firm vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

The local firm skakade inte bara fram fiskarhatten ur byrålådan, utan en och annan supermodell följde också med. De brukar vara bra på det där, att smörja in sina visningar i energi. Få modeartärerna att riktigt pumpa. Jag kan tänka mig att det sår WERK på deras skyltar backstage.

Det blir helt enkelt väldigt tydligt att The local firm älskar mode ungefär på samma överdrivna sätt som när Diana Vreeland kunde gorma: FASHION! (fast utan att TLF är hennes stil såklart) Och vi vet ju att det inte behöver vara en dålig sak. Men jag minna när The local firm gjorde debut, då var vi alla eld och lågor. De fyllde upp ett tomrum med sin råa stil och oängsliga anspråk. Kanske behöver de kolla upp var det där tomrumet har skiftat till idag – för att inte tappa sin coolhetsfaktor. (Är det verkligen skäggiga män i fiskarhatt?)

 

The Local Firm vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013.

 Maria Nordström vår/sommar 2013.

Maria Nordström är alltså ännu en av våra nya couturedesigner i Sverige. Hennes förra kollektion – och första visning under modeveckan – var en mörk historia som involverade fjädrar och andra naturrelaterade delar som musslor. Jag såg hennes stil då som gotisk. Den här gången visade hon en helt annan sida av sig själv. Hon har gått från ”01 Purgatory” – skärseld –  till ”02 Shields” – sköldar. På sätt och vis finns de mörka elementen kvar i hur hon beskriver plaggen: sköldar mot det urbana landskapet vi lever i och ensamheten som ryms där. Det här känns lite mer, hon gör nämligen ett statement istället för att plocka fram fjädrar som en symbol för känslor. Och Maria Nordström måste rört sig ganska långt utanför sin komfortzon. Från en designer som är expert på drapering fick vi intre direkt mycket av den varan – men expertisen syns i de vackra vida byxorna och kjolen med volang. Lönade det sig? Ja det skulle jag säga. Hon har inte nått ända fram men är på god väg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Maria Nordström vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

 Diana Orving vår/sommar 2013. 

 Diana Orving vår/sommar 2013.

Under en modevecka pågår så mycket mer än bara modevisningar. Visningarna är det viktiga – det är de som tillsammans i förlängningen skapar en bild av vår tid. Men som deltagare under veckan är det mycket mer som händer runt omkring.

Du träffar en aldrig sinande mängd människor, och du behöver bete dig korrekt i alla lägen (för att inte nämna: se stabil ut?), under en visning blir man lätt distraherad av modeller som ser väldigt unga eller smala eller på andra sätt spöklika ut, av musiken eller av vinglig gång i skor som är alldeles för små. Mellan visningarna ska du hinna trycka i dig någon mat och dessutom smälta intryck och spotta ur dig något smart om vad du sett. Kameror, högklackade skor och vitaminvatten är din omgivning och du pratar med alla men ändå ingen. Det är lite som en klassträff där du förväntas känna varje person men vet i själva verket ingenting om den som står eller sitter bredvid dig, dens historia eller känsloliv. Allt det här ligger i slutändan till grund för hur du uppfattar en visning. Det gäller alltså att helt kunna fokusera när lamporna över visningspodiet väl vrids upp. Om inte visningen i sig får dig att stanna upp och tappa andan och glömma allt, det vill säga. Glömma att du ens är en entitet.

Diana Orvings visning var en sådan stund. Egentligen direkt, när musiken vreds upp och en bredaxlad, smutsbeige, trench skred ut, knäppt nästan hela vägen upp. Redan då kände nog alla som var där att det skulle bli något annat. Men: 40 looks. Varav kanske hälften helt handgjorda av Diana Orving själv. Inte ens i Paris får du se 40 looks, som alla bär. Det var inte en enda sekund som du ville att visningen skulle/borde ta slut.

Två kvällar tidigare hade Diana Orving haft ett vernissage för ett tygkonstverk i taket på restaurang Riche. I april tidigare i år visade hon en helt handgjord atelier-kollektion genom ett koreograferat dansperformance i Operans guldfoajé. På Operan har hon dessutom skapat kostym för en av baletterna som visades där under våren. Hur kan det rymmas så mycket talang i en enda person? Det ekade i mitt huvud senare, men det var inte vad jag tänkte på när jag satt där. När du är fångad av ögonblicket är du bara där, i det. Trots att vi befann oss i det kalla distanserade visningstältet rann tårarna på mig och på många andra. Dödsklockorna slog i musiken, klockor för en ny dag, Billie Holiday sjöng Don’t Explain med sin raspiga stämma och i finalen följde Diana Orving sina modeller ända ner till slutet. Hon stod där stolt. Jag kände mig också lycklig, över att ha fått vara där.

 
Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Diana Orving vår/sommar 2013. Foto: Kristian Löveborg.

Agnes Grefberg Braunerhielm

The local firm höst 2011

The local firm hade en blöt catwalk och (super)modellernas hår såg ut att drypa som efter att ha gått genom en regnig stad. Det blå och lila var färger som stod ut. Annars var det en avslappnad och bra kollektion uppbyggd av ickefärg, som vi känner The local firm.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Just nu på the Local Firm

Just nu på Jus på Brunnsgatan och the Local Firms Propagande store i Brunogallerian – de har släppt ett litet smakprov i förhand på ett av höstvisningens populäraste inslag: De blockmönstrade tightsen. Jag har gett efter för det där med att tights är byxor. Begränsad tillgång!

Agnes Grefberg Braunerhielm

The Local Firm öppnar tillfällig Propaganda store

På fredag och fram till den 16:e maj öppnar The Local Firm en tillfällig butik i Brunogallerian! Eftersom de sedan start haft ett så starkt och tydligt uttryck så kan det bli intressant att uppleva det i ett faktiskt rum.

(Namnet Propaganda kan man gissa kommer ur att de alltid hittar sin inspiration i det forna östblocket…he. )

Dessutom: Under de 8 veckorna butiken är öppen kommer det också att släppas vissa unika produkter som bara kommer att säljas på The Propaganda Store.

Under Intervju-delen på Rodeo finns också en liten fråga-svar med The Local Firm, angående det hela.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Agnes B

Agnes Grefberg Braunerhielm bloggar på rodeo.net om mode och är tillsammans med Elin Unnes chefredaktör för magasinet Rodeo.

Kontakta Agnes på: agnes@rodeo.net.

Editor-in-chief at Rodeo magazine. Contact: agnes@rodeo.net

Kalenderarkiv
oktober 2014
m ti o to f l s
« Jun    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031