Chalayan hösten 2013. Foto: Firstview.

Allas vår modeteknologiska poet, Hussein Chalayan verkar vara tillbaka med större kraft den här säsongen.

Det var varit lite skakigt för Chalayan de senaste säsongerna, varumärket har köpts tillbaka från Puma och har “re-brandats” en aning, från Hussein Chalayan till kort och gott Chalayan.

Vi har samtidigt sett hur han verkar ha bytt fokus till att faktiskt göra enklare, vackra kläder som ser snygga ut på, snarare än sina högteknologiska, socioantropologiska, själautforskande experiment, som vi har kommit att avguda honom för.

Den här säsongen syns dock ett steg mot att förena både sin nya mer kommersiella inriktning och ett par förtrollande uppvisningar på catwalken. För hösten 2013 presenterar han klänningar som helt och hållet kan transformeras från en klänning till en annan:

Vi har såklart sett Hussein Chalayan transformera och göra sjukare saker med kläder innan. Men just de här klänningarna byter inte form automatiskt – de kräver faktiskt att det är du som sliter upp dem. Det finns en kraft i den där handrörelsen vid halsen som blir mer än bara “klänningsteknologi”, det blir aggressivt, bestämt, laddat med känslor. Nästan som en slags dressyr. Du sliter i din egen klänning och den gör som du vill.

Sedan kan jag tänka mig att en del riktiga modekännare (/nördar/slavar) skulle påpeka att det här ju var en gullig show, men den sanna teknologin pågår på detaljnivå, i skärningar och tyger och sådant som vi vanliga dödliga inte ens vet att vi ser när när vi ser det (och det är meningen – det ska inte se arbetat ut). Och, dessutom – skulle någon gnällig säga – ser inte dessa transformerande klänningar väldigt skrynkliga ut när de väl förvandlats till en ny klänning? (Dock att skrynkel ju kan vara ett formgrepp om man vill det!) Och: går det att pussla tillbaka klänningarna efter de bytt form? Kommer de kunna produceras?

Men, jaja, oavsett vad man tycker om detta skulle det onekligen vara ganska så att säga fett att byta om med en magisk slitrörelse från strupen mitt på dansgolvet under någon stel fest.

Resten av kollektionen, döpt “Rise“, är btw en fest för ögonen. Även om Hussein Chalayan besitter möjligheterna att ta till sjukt avancerade grepp, skapa s.k. “high fashion” och paradera lyxplaggen på rad, håller han sig snarare i den bekväma zonen. Det här kläder som har sin grund i en varm jacka med volym, och går vidare till jeans, sweatshirts och kostym i mjuka material.

Kanske helt enkelt vad en kvinna i en stortstad lätt kan ta på sig, vara bekväm (och varm!) i och se välklädd ut. Plus att vi även får en del saftiga stänk av färg och några fantastiska klänningar som ser ut att vara gjorda av flagnande affischer hittade i tunnelbanan. (!?)

Chalayan hösten 2013. Foto: Firstview. 

Hussein Chalayan.