Ann Karine Thorbjörnsen

För två veckor sedan intervjuade vi Karin Malm som precis tagit sin Bachelor i Fashion Design från Central Saint Martins, nu är det norska Anne Karine Thorbjörnsens tur, som med sin spektakulära och arkitektoniska kollektion fick äran att öppna Central Saint Martins examensvisning

Berätta lite om dig själv?
Jag är 27 år, norska och växte upp lite utanför Oslo. Innan jag började på Central Saint Martins studerade jag designteknologi på TEKO Center i Herning i Danmark, sen tog jag en Foundation i Fine Art på University College of Creative Arts i Maidstone i Kent.


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking

Hur var det att studera vid TEKO Center i Danmark och University College of Creative Arts i Maidstone, Kent jämfört med Central Saint Martins?
TEKO var en bra start för mig. När jag började där kunde jag varken sy eller konstruera och jag hade ingen kunskap om kläder. Det en väldigt teknisk utbildning och fokus låg hela tiden på marknaden. Det handlade om verkligheten och om att designa kommersiella kläder. Jag valde att bara gå där i två år och inte fortsätta det tredje året och ta en Bachelor eftersom jag ville göra något mer kreativt.

Så då sökte jag in till Antwerpen, men kom inte in. Det var då jag bestämde mig för att söka en Foundation i Fine Art – jag behövde verkligen en radikal förändring i hur jag uttryckte mig. Och det året med Fine Art var exakt vad jag behövde. Jag hade sådan tur med att ha en otroligt engagerad lärare, Chloe Briggs, som verkligen gav mycket av sig själv för att

få oss (elever) att nå dit vi ville. Man kunde använda sig av universitetets alla faciliteter, så som printerrummet, mörkerrummet, 3D-verkstaden och fashion-avdelningen. De pressade en verkligen att använda de talanger och kunskaper som man hade.

Det var under det året som jag bestämde mig för att jag ville studera på Central Saint Martins, Antwerpen blev för mycket kostym. Jag tror inte att jag hade kommit in på Central Saint Martins utan det där året på Maidstone. Jag jobbade verkligen hårt med att öppna ”låsta dörrar” inne i mig själv och att våga bli mer personlig i mitt arbete.

Jag ser på dessa tre år före Central Saint Martins som en Foundation i sig själv, och en viktig utveckling som jag inte skulle vilja ha varit utan. När jag slutade där kunde jag experimentera och pröva på saker utan att tänka på begränsningar.

Varför sökte du till Central Saint Martins?
Jag sökte till Central Saint Martins för att jag anser att skolan är den bästa inom mode. Jag tycker det mesta som Central Saint Martins producerat är intressant och modernt och kontemporärt.

Det kanske är svårt att prata om nu, precis efter att du slutat, men kan du inte berätta lite om dina upplevelser av att plugga på Central Saint Martins, vi har fått en känsla av att lärarna är mycket hårdare där och snåla med beröm, stämmer det?
Mina tre år på Central Saint Martins har varit väldigt upp och ned. Man arbetar med många olika lärare på olika projekt och förväntas hela tiden att prestera 100%. Det är också mycket självständigt arbete även om man har tutorials i grupp eller en och en så måste man hela tiden vara väldigt målmedveten och kunna motivera sig själv. För min del tycker jag att det är bra att lärarna förväntar sig så mycket av en. Det gör att man pressar sig själv ytterligare och jobbar de där extra 5 timmarna för att man vill vara en av de som skiljer ut sig från mängden. De ger inte bort beröm gratis, men har du gjort något bra så får du höra det, och om du har gjort något dåligt så får du höra det också. De tar inte i en med silkesvantar på Central Saint Martins, men om du har problem med något så kommer de att hjälpa dig med det.


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking

Vad kommer du ta med dig från din tid på Central Saint Martins?
Jag har lärt mig otroligt mycket på Central Saint Martins, det gick verkligen upp för mig under det sista året. Något av det viktigaste jag har lärt mig är att göra ordentlig research – både på djupet och bredden och verkligen känna researchen under huden. Och att göra research på saker som verkligen intresserar en, vad det än är. Först då kan du skapa något som bara är din design. Dessutom så har jag lärt mig att ta det där extra steget, våga pröva och misslyckas.

Kan du berätta om dina tankar kring din examenskollektionen?
Min kollektion var en fortsättning på sommarprojektet som vi gjorde sommaren innan tredje året. Jag lyssnade på Rachmaninovs pianokoncert nr 3 och tecknande byggnader från den ryska arkitekturen efter revolutionen. Jag fortsatte att i min dissertation, vår skriftliga uppsats som man måste göra tredje året, skriva om rysk konstruktivistisk teori i relation till olika kontemporära konstnärer och designers, där jag tog min utgångspunkt i struktur och konstruktion. Speciellt Alexander Rodchenkos Spatial Constructions, enkla råa träskulpturer, har varit något jag hela tiden har gått tillbaka till. Så jag prövade mig fram med trä för att se hur jag skulle implementera det i tyget i förhållande till kroppen, för att kunna skapa en struktur. Det utvecklades också till att handla om illusionen av 2D/3D – av platt och volyminöst, hårt och mjukt – och till att visualisera rummet runt kroppen. Det skulle hänga samman och kroppen skulle vara en del av konstruktionen. Jag tänkte mycket på kroppen som en maskin – en struktur och att det skulle ha en funktion. Träet skulle inte bara vara en dekoration, utan det skulle ha en nytta också. Och det är just träet som skapar spelet mellan 2D och 3D och framhäver rummet runt kroppen.


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking

Hur har det känns att se din kollektion på catwalken för första gången?
Det var jättekul att se kollektionen röra sig. Jag hade sådan tur som fick öppna showen så jag fick med mig ganska mycket av catwalken. Kollektionen var gjord så att något nytt skulle hända när det var i rörelse, att rummet runt kroppen, samt förhållandet mellan kroppen, som en maskin, och tyget, skulle komma i fokus. Så det var skönt att se att det blev precis så som jag hade tänkt. Man blev ju också lite stolt att man hade kommit dit man ville.

Har du läst något som skrivits om den? Och i så fall hur känns det att läsa om andras tolkningar och reaktioner?
Jag har läst några reaktioner på kollektionen, bla så skrev fashion156 ”Anne Karine Thorbjoernsen’s opening collection had an interesting way of conveying its 3D nature – building upwards from oriental wooded inserts in the back of lapelled dresses, to a transformative climax of angular arms that catapulted the silhouette to lateral new heights”, och Amelia’s Magazin skriver ”illusory wicker-work creating wonderfully hazy silhouettes, highlighting the female form”. Många tänker ”Japan” så fort de ser träpinnarna, och jag förstår det. Det kan nästan se ut som en sushimatta. Andra har sagt att det ser ut som krigare, samurajer, eller att man precis har vaknat och att persiennerna sitter fast på kroppen. Det är alltid kul att höra olika åsikter.


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking


Anne Karine Thorbjörnsen, källa: Catwalking

Hur ser dina planer ut till hösten?
Allt är fortfarande väldigt osäkert, men planen är att jobba som designer. Det är ju det jag utbildat mig till.

Vad gör du ikväll?
Jag har blivit sjuk så min kväll ser väldigt tråkig ut. Jag ska försöka att sova mig frisk, annars ska jag läsa igenom ett manuskript till en teaterpjäs som jag kanske ska göra kostymerna till.

Ge oss ett sommartips!
Njut av den! Spendera tiden tillsammans med bra människor och njut av det. Mitt mål är att komma hem till mitt sommarparadis och köra vår fina träbåt på vattnet.

Hav + sommar = Sant.

aplace

Karin Malm, del 2

Här är del 2 av intervjun med Karin Malm!

Vad vill du göra nu efter att du slutat?
Jag har ju inte bott här i Stockholm på fem år så det ska bli kul att se vad som har hänt här i kläddesignbranchen. Jag håller ju på att starta upp mitt eget märke men kan ta lite tid eftersom jag inte har pengarna för tillfället, men så småningom. Jag håller på att uppdatera min hemsida. Snart kan man se kläderna på www.karinmalm.co.uk

Vad tror du att du gör om 5 år?
Just nu kan jag knappt tänka så långt fram i tiden, jag ska försöka fokusera på vad jag ska göra de närmsta veckorna först. Jag designar förhoppningsvis kläder.

Nämn tre saker med London som inspirerar dig?
Människorna, små lustiga saker som finns överallt i stadsmiljön,konst man förvånas ständigt.

Du har ju precis kommit hem till Sverige, vad har du haft för dig de senaste dagarna?
Jag är faktiskt inte riktigt hemma än. Har en utställning kvar i skolan som öppnar den 17e juni. Så jag ska åka tillbaka och vara med på vernissagen och vakta utställningen i några dagar. Jag har passat på att träffa mina nära o kära nu när jag varit hemma, i den mån jag har hunnit. Har varit tvungen att jobba också.


Karin Malm examensvisning Cetral Saint Martins, källa: catwalking

Vad har du för planer för sommaren? Blir det några roliga utflykter?
Nu känns ju Stockholm nytt igen så jag kan ju turista på hemmaplan när jag är ledig.

Vad är bästa stället att vara på i sommar?
Oj! Nu känner jag bara att det inte spelar så stor roll var jag är, mest vem jag är med. Har varit som i en bubbla, bara jobbat o jobbat i London så att komma tillbaka till Stockholm känns skönt. Jag ska åka till min sommarstuga utanför Nora och fira min mammas 60-årsdag och ha lite semester i augusti så får se vad som händer då.

Karin Malm

aplace

Central Saint Martins och Karin Malm

Aplace fortsätter att utforska skandinaviska designers bosatta i modemetropolen London. Denna gång är det svenska och nyexaminerade Karin Malms tur. Hon har precis tagit sin BA på Central Saint Martins Fashion Design och hade sin pressvisning för bara några dagar sedan. Nu är hon tillbaka i Stockholm och vi passade på att prata lite med Karin om St Martins, London, hennes examenskollektion och sommarplaner. Här är del 1 av intervjun:

Vi har fått för oss att den svenska modeutbildningen är mycket snällare och minde hierarkisk än St-Martins. Stämmer det? Hur ser du på modeutbildningen på St Martins?
Jag har ju inte pluggat på en modeutbildning i Sverige så svårt att jämföra men jag har ju erfarenhet av St Martins där jag gått i fyra år. Jag tycker inte att jag har känt av en hierarkisk stämning eller den konkurrens som många pratar om. Däremot är det väldigt tydligt att lärarna försöker att få dig som elev att vara självständig och prestera maximalt. Det är inte så vanligt att de säger hur fantastiskt bra det du gjort är även om de tycker det. Jag är ju lite äldre om man jämför med de i min klass som var 19 år när de började första året så är jag mer säker på vad jag gör och behöver inte vara så orolig för konkurrens eller hierarkier. Kanske är det därför jag missat det, ha ha…

På ett sätt kan jag känna att det är bra med beröm för att utvecklas men det kan också vara bra att få kritik och bli pressad och se det du gjort utifrån ett annat perspektiv. Det är så lätt att vara i en egen bubbla, och bli lite blind när det gäller sitt eget skapande. Men till slut måste man själv veta vad man vill., man lär sig lita på sin instinkt. Om man ska jobba som egen designer och bara ha sig själv att lita på så är det väldigt viktigt. Det är korta deadlines hela tiden och nu när jag gått i mål och klarat av det känns det fantastiskt, som att jag är förberedd. Det kan jag tacka St Martins för.

Vad är bäst med att plugga på St Martins?
Att det finns många bra lärare som är öppna och nyfikna på nya idéer och som har egen erfarenhet av att designa kläder och att de ger dig en frihet att jobba på ditt egna sätt. Det finns inga restriktioner. Och det gör att man kan vara så kreativ som möjligt. Och det ska man ta vara på när man går i skolan.

Du har precis haft pressvisning, hur kändes det att visa upp kollektionen?
Det kändes kul, jag blev verkligen stolt. Första gången jag såg kläderna i rörelse kändes det så skönt att det funkade som jag hade tänkt det. Nu vill jag ju bara visa dem mer. Och jag skulle gärna bygga på kollektionen. 6 outfits är ju inte så många.

Karin Malm examensvisning Central Saint Martins, källa: catwalking

Kan du berätta lite om idén bakom kollektionen?
Man kan sammanfatta inspirationen bakom kollektionen och säga att den kommer från olika personliga minnen. För jag har flera olika idéer som bakgrund till kollektionen. Jag såg en pjäs i Stockholm flera år sedan där en kvinna sprang över scenen iklädd en klänning som betedde sig som om den vore blöt. Den liksom fastnade på kroppen och skapade skulpturala veck. Jag hade gått med den bilden i huvudet i några år och blev nyfiken på att göra något kring den detaljen. Så jag började jobba med våta tyger på dockan och utifrån det kom fler former att utvecklas. Jag börjar alltid med att drapera efter att jag fått en första idé sen byggs det på.

Jag ville skapa en viss stämning, som jag ofta gör när jag designar en kollektion. Och i detta fall handlar det lite om mystik och gömda lager. Jag har ett minne av Romska kvinnor som bodde i närheten av där jag bodde när jag var liten. Jag minns deras otroligt spektakulära klänningar och hur fascinerad jag var av deras kjolar. Jag träffade Tamara, en Romsk kvinna i höstas i Stockholm och gjorde en intervju med henne inför min dissertation, den uppsatsen som vi skriver sista året, innan vi börjar med slutkollektionen. Det var väldigt intressant att höra henne berätta om deras traditionella klädedräkt. Hon klädde mig i den 10 kg tunga kjolen och där byggdes idén på om att skapa något där midjan och höfterna är centrala och också att jobba med lager av tyger. Det var väldigt tungt och jag fick en speciell hållning när jag bar kjolen som satt stadigt på höfterna. Som jag minns det från när jag var liten hade de just en sådan ståtlig hållning och de verkade lite mystiska på nåt sätt. Den känslan ville jag jobba utifrån.

Jag har också inspirerats av min morfars kreativa målningar med lager av färg. Jag hittade ett foto som jag fastnade för där han hade målat ovanpå ett familjefotografi. Dessa lager skapade en humoristisk men samtidigt lite märklig stämning i bilden.

Imorgon kommer del 2 av intervjun med Karin!

aplace

Snabba Frågor till Peter Jensen

Vi ställde några snabba frågor till den danska designern Peter Jensen med anledning av att han ikväll öppnar upp en T-shirt shop i hattaffären Bernstock Speirs. Peter Jensen är baserad I London, där han studerade Menswear Design vid Central Saint Martins. Han tog sin MA 1999 och startade efter det upp sitt eget märke, Peter Jensen, som numera består av både en dam och en herr linje. Jensens signum har blivit hans förmåga att kombinera en stark individualistisk design och busig humor med bärbarhet. I Sverige finns Peter Jensen bla hos Aplace (om du bor i Stockholm), Tres Bien Shop (Malmö) och Scout (Göteborg). Eftersom Peter Jensen är dansk och vår danska är rätt knackig så verkade det bäst för alla att ta det hela på engelska.

En väldigt ung Peter Jensen med sin hund

What has Peter Jensen been up to lately?
He has been working hard on the resort collection, which is going to be photographed for style.com next week, after that it is off to Denmark to teach and then to Scotland for the fashion awards, which we have been nominated for in the best international designer category against Rodarte and Markus Lupfer. After that is off to Paris for Menswear fashion week

What’s happening at Peter Jensen right now?
Right now I’m waiting for my lunch and I’m really hungry.

What are your plans for the nearest future?
We are showing in New York at the milk studio again in September, which is great. We will also have a show in Copenhagen fashion week Thursday the 12.08.

Do you think there is such a thing as a ‘Scandinavian fashion’? And if so, how would you describe it?
I think that there is a Swedes fashion more then any off the others. You can spot a Swedes boy from a far; rolled up trousers, no socks in the shoes, a checked shirt or t-shirt and let us not forget the woolly hat, maybe it is time to change that look now. I think that Scandinavia loves, as a rule, the 70s.

Peter Jensen has often been described as quirky and British, but do you think there are any Danish influences in you design?
Yes, I think that I do have a lot of the Dane in me. There is a childlike quality to the clothing/designs, a sort of homemade look. That comes very much from my upbringing, when you would have a family gathering you would have all the women in one room knitting and all the men in the other room playing cards, smoking and drinking. Ahh what bliss.

What is happening tonight?
Tonight we are opening up our tee shop at Bernstock Speirs on Brick Lane. It is a sort off t-shirt shop, Peter Jensen Rabbit t-shirt, polo shirts and Sweatshirts. We have made a special bernstock/pj t-shirt the rabbit wearing a woolly hat.


Peter Jensen, Rabbit Cap, special gjord för Bernstock Speirs

För den som är i London, ikväll firar Peter Jensen och Bernstock Speirs sitt samarbete i butiken på Brick Lane!

Bernstock Speirs är Paul Bernstock och Thelma Speirs som möttes när de studerade Fashion/Textiles vid Middelsex University. Inspirerade av den alternativa klubb och musik scenen startade de 1982 hattmärket Bernstock Speirs. Sen 2004 ligger deras butik på Brick Lane. för mer info: Bernstock Speirs, Peter Jensen

aplace