En film i vilken en man på motorcykel kör igenom en stad, en stad som mycket väl skulle kunna vara Stockholm, öppnar Post Fire Dews visning. I ärlighetens namn tappade jag intresset redan där, mina fördomar besannades: det här är manliga kläder, på en manlig visning för en man. En man som kör mc, gillar grovstickat och har en vacker fru någonstans.
Även om castingen talade sitt tydliga språk (samtliga modeller hade något utmejslat över sina utseenden, till det en rustik skepparkrans) skulle jag komma att bli förvånad. Bara det faktum att nästan alla överdelar matchades med långkalsonger tillförde visningen något. Kavajer som på ett otroligt vis ser ut att vara tillverkade av tyget från en IKEA-soffa anno 1992 är roliga och tilltalande. De har ett luddigt foder som sticker ut här-och-var. Tjocka, stickade tröjor att bara försvinna i, tillsammans med de lite hängiga mjukbyxorna går bara inte att säga nej till. Även om det snuddar vid att se ut som det familjen packar för att ta med sig till Åre, ni vet plaggen man ärver och stuffar undan längst in i garderoben för att ta fram vid sådana resor eller fullkomligt diotiska vinterpromenader, ja trots det kapitulerar jag.
En rå man, en man som är skönt avslappnad trots sin i-ditt-ansikte manlighet, en man som gillar frihet och öppna vidder, kanske varken är vad vi behöver eller åtrår mest av allt för hösten men om vi tänker bort modellen kvarstår kläder att försvinna in i och värmas av.
Foto: Saga Wendotte
_Emma Svensson
2011.02.03 00:19