Producenten och dj:n Saturday, Monday ligger bakom höstens finaste dänga. Den minimalistiska soulpärlan Headshake är ett samarbete med artisten Julia Spada och sprids som en löpeld på nätet, från Robyns twitterflöde till New York Times.
Nu tar duon sitt samarbete live och spelar på en hemlig adidas Originals/sneakersnstuff-fest i Stockholm. Rodeo träffar Ludvig Parment och Julia Spada under den viktigaste veckan hittills i Saturday, Mondays karriär.
Ludvig Parment, du har sysslat med musik ett tag, men Saturday, Monday är ett relativt nytt projekt. Eller, kan man kalla Saturday, Monday för ett projekt?
– Mja, jag skulle snarare kalla det för min musikaliska identitet än ett projekt. Jag har inget krav för hur Saturday, Monday ska låta eller se ut mer än att det ska vara material som jag verkligen kan stå för.
Mot vilken bakgrund uppstod Saturday, Monday?
– När jag gjorde de första låtarna hade jag jobbat mycket med klubbar och mer renodlad dansmusik och kände ett behov att göra musik som inte nödvändigtvis passar in i ett visst sammanhang.
Är alla försök till att definiera specifika genrer eller rörelser inom musiken onödiga idag? Är allt uppluckrat?
– Jag blir omnämnd som post-dubstep och modern soul vilket jag inte har något emot, men jag försöker inte medvetet hålla mig inom den beskrivningen.
Hur skulle du beskriva ditt sound?
– Jag skulle nog beskriva det som ganska oslipat och naivt men samtidigt atmosfäriskt och känsloförmedlande. Jag inspireras både väldigt mycket av UK bass, dub och techno men även av filmmusik, 70-talsrock, rnb, jazz och soul.
Hur hittade du och Julia Spada varandra?
– Mitt gamla band gjorde en remix åt hennes gamla band för några år sedan och vi har hållit lite kontakt efter det. Hon var ett självklart val när jag insåg att jag ville börja jobba med en vokalist.
Vad är det roligaste med ert samarbete?
– Allt, jag skulle faktiskt inte kunna be om ett bättre samarbete.
Hur känns det att bli hypad av Robyn?
– Det är alltid roligt när folk tycker om ens musik men det är såklart speciellt att få bekräftelse från någon som man har väldigt stor respekt för.
Hur har den första omgången Londonspelningar varit?
– Det har varit hektiskt, väldigt roligt och antagligen den viktigaste veckan av min karriär hittills, jag misstänker att vi kommer tillbaka snart.
Vad har du på gång framöver?
– Jag har precis gjort klart en ep som bland annat inkluderar en ny singel med Julia, den här gången med en musikvideo regisserad av Maceo Frost. Samtidigt jobbar jag hårt med mitt debutalbum och självklart kommer vi att fortsätta utveckla vårt live-set.
–
Julia Spada, berätta om låten Headshake från ditt perspektiv. Hur var det att samarbeta med Saturday, Monday?
– Ludde hörde av sig i våras och kollade om jag ville featurea på hans kommande ep. Jag var rätt stressad med mina egna prylar och bodde dessutom i London då, så jag var faktiskt på vippen att tacka nej, men när jag hörde tracksen ändrade jag mig.
– Headshake gick snabbt att skriva. Den handlar om svårigheten att tyda någons signaler klockan 04.50 när man tänker med reptilhjärnan, typ. Var väldigt osäker på om melodin höll, men när vi spelade in den i Luddes kompis Johans vardagsrum kände jag ganska direkt att det skulle bli bra. Och sen blev jag lite kär i vad Ludde gjorde med låten, speciellt outrot, så jag var sjukt taggad på släppet och såg det inte som vilken samarbete som helst, utan en låt som verkligen hade mig i sig, liksom.
– När Ludde frågade om jag ville jobba mer och köra live var det noll sekunders tvekan. Vi jobbar väldigt bra tillsammans – båda har mycket integritet men mycket respekt för den andras pryl. Han är väldigt mottaglig för idéer, men darrar inte på manschetten när han väl bestämt sig, en skön kombo. I det här samarbetet, eftersom vi jobbar på hans album, är han boss, så kontrollfreaket i mig har paus, vilket är asnice.
Utöver samarbeten jobbar du på eget material. Kan du sätta ord på känslan du vill åt med din egen musik?
– Det blir skev rnb med smutsiga trummor och stora känslor. Mer vill jag inte säga än.
Du skriver även låtar till andra artister. Berätta om ett roligt samarbete.
– Idag sitter jag i studion med Ministry Of Sound-producenten TCTS, som är fantastisk, och jobbar med en låt till hans kommande släpp. Vi har jätteroligt, och det blir förhoppningsvis resultatet också.
Vad hände med O’Spada?
– O’Spada – helgat vare dess minne – vilar helt odramatiskt i frid. Vi ska träffas och äta pizza och dricka upp vår turné-Finlandia nästa vecka.
Ge oss några höjdpunkter från din kalender fram till jul.
– Hm… Har ett par roliga möten nu i veckan. Hoppas Saturday, Monday hinner prångla ut vår nästa singel The Ocean före jul. Den 30 november spelar jag på en fet fest. Och så tänkte jag försöka hinna baka lite lussebullar.
_Lisa

Petter Lundgren och Johan Hurtig

Sanna Rieley och Anna Lindelöv

Tyra Axelström och Julia Lignell

Linn Hägglund och Ellen Dixdotter

Lovisa Löwenborg och Fredrik Etoall

Maghan Scott och Michaela Myhrberg

Hanna Magnusson, Sofie Niccolai och Tina Aandalen

Ida Weidman och Alexandra Olsson

Emilia de Poret och Lena Patriksson Keller

Emma Svensson, Gorjan Lauseger och Johan Magnusson

Columbine Smille och Emma Elwin

Angelica Blick, Daniel Redgert och Chrystelle Eriksberger

Caroline Blomst och Daniel Troyse

Christine Gelfgren och Victor Forsberg

Christofer Sernhall, Johan Tunebjer och Natalie Karlsson

Amanda Johansson och Mathilda Johansson

Anastasia Alexion och Rebecka Kling
_Ida Grundström Nyberg
_Rodeo
I dag lanserar Aplace sitt samarbete med väskmärket Sandqvist som en del i firandet av Aplace 5-femårsjubileum. Tillsammans har de tagit fram en väska som kommer att bli det andra i raden av de fem samarbeten Aplace gör med fem av sina leverantörer. Väskan är en svart tote-bag i hundra procent vegetabiliskt garvat läder och finns att köpa från och med idag i samtliga Aplace-butiker samt på www.aplace.com.
_Ida Grundström Nyberg

Nicolas Ghesquière slutar som Balenciagas chefdesigner. Beskedet chockar modevärlden. Kvar står ett arv från vår tids kanske mest inflytelserika designer.
”Det handlar om nu. För mig är det definitionen av mode. Det kan bestå längre än så, men du måste verkligen arbeta för att vittna om din tid, att säga, ’detta är nu’”. Så beskrev Nicolas Ghesquière sitt skapande nyligen, i en intervju på Style.com. En intervju som visade sig bli den sista han gav som chefdesigner på Balenciaga.
Förra veckan skakades modevärlden i gunden av beskedet att Nicolas Ghesquière och Balenciaga går skilda vägar, efter 15 år tillsammans. På bloggar och i pressen kallades det slutet på en era där Ghesquière transformerat modehuset Balenciaga och gjort sig själv till en av nollnolltalets mest inflytelserika designer. Från de stora modeskaparna ner till budgetkedjorna har modebranschen konstant hämtat inspiration från Ghesquière och hans Balenciaga.
– Ungefär som den ursprungliga designern Cristobal Balenciaga kommer betydelsen av Ghesquières mode överleva modeskaparen själv, och helt säkert tjäna som en referens för vår tid, menar Kristopher Arden-Houser, modeskribent för bland annat Vogue.
– Hans vision stod för mer än snabba trender – en tidlös, konceptbaserad skönhet. Under Ghesquière har huset Balenciaga likställts med progressivt, tankeväckande men konsumentvänligt mode.
Fransosen Nicolas Ghesquière var bara 25 år när han tillsattes som Balenciagas chefdesigner 1997. Därifrån gick hans karriär som inflytelserik designer spikrakt uppåt. Hans känsla för skulpturala former, färg och struktur blev snabbt en favorit bland moderedaktörerna.
När modehuset så i nollnolltalets början lanserade sin kända “motorcycle”-väska och den fotograferades på Kate Moss och tvillingsystrarna Olsens armar, spriddes Balenciagas namn även till en bredare konsumentgrupp. Just den dyra statusväskan är en av många trender Ghesquière ofrivilligt eller uppsåtligt skapat på posten som Balenciaga chefdesigner. Leggings, extrema skor och uppsvinget för otraditionella tyger som neopren, plast och läder är andra influenser som letat sig från Balenciaga ner till gatan.
Ghesquières mode når ut för att han har lyckats ringa in och förhöja vad det innebär att vara kvinna idag, menar modekonsulten Laird Borrelli-Persson.
– Ghesquière såg alltid framåt och hade en mycket tydlig och individuell ståndpunkt på Balenciaga, berättar hon.
– Inte bara var hans koncept tydliga och genomförandet utsökt, men han skapade för en kvinna som är sofistikerad, modern, aktiv och vital – inte bara ett romantiserat feminint ideal.
Så vad händer nu? Som vanligt i modevärlden ges ingen officiell förklaring varför Ghesquière lämnat sin post eller vart han är på väg. Det viskas om att det var avundsjuka mot Hedi Slimane och de betydligt friare tyglar han fått på Saint Laurent – med samma ägare som Balenciaga – som fått Ghesquière att säga hej då. Ett annat rykte är att Ghesquière skulle ha vägrat att förhandla om ett samarbete med H&M.
I lördags gick ryktesmaskinen på helspinn när en fransk tidning sade sig veta att Christopher Kane skulle efterträda Ghesquière på Balenciaga. Ett rykte Kane gick ut och förnekade senare under helgen.
Men klart står att det här varken betyder slutet för Ghesquière som modeskapare eller Balenciaga som modehus. The show must go on.
– Som efterträdere på Balenciaga skulle jag älska att se en överraskning – särskilt en ung talang, i samma anda som när Ghesquière anställdes som 25-åring, säger Kristopher Arden-Houser.
– Och vad gäller Nicolas Ghesquière skulle jag inte bli förvånad av att se hans eget namn sytt i en sidenetikett mycket snart…
Foto: Firstview.
Texten publicerades i DN 18/11/2012.
_Agnes Braunerhielm

Al-Wadood Suberu, Theodora Alexander, Elena Wolay och Marcella Mravec

Oscar Algård och Malin Backman

Viktor Khan och Björn Johansson

Vera Hulme Geber och Albin Båtelsson

Ida Grundström Nyberg och Petronella Harlin

Mimmi Manström och Filipé Soler

Mathilda Österlund, Giulio Corona och Christine Gerfgren

Erik Haal, Love Borgegård och Anders Haal

Carl-Johan Svenlin och Björn Carlsson

Boa Lothén, Buster Wahlstedt Lothén och Nike Felldin

Albin Båtelsson och Jimmy Rastbäck

Albin Båtelsson och Jimmy Rastbäck

Alejandro Estrada och Eric Clark

Anna Nordbeck och Hedvig Andersson

Camilla Carlsson och Minja Hjorth

David Lindqvist och Wilhelmina Gabriele

Jaana Kristiina Alakoski och Robert-Grave

Daniel Redgert, Johan Magnusson och Jimmy Guo

Julia Boman och Amanda Eddestal

Theodora Alexander och Elena Wolay

Lim Johansson, Hanna Kronberg och Frida Lindfors

Nike Felldin och Rasmus Grosin

Nild Svennem, Ron Allen och Jon-Deitcher

Oskar Stokstad, Jaana Kristiina Alakoski och Hannah Bergenman

Sara Fredriksson och Ian Woodhouse

Theodora Alexander och Elena Wolay

Thilda Berglind, Andreas Wijk och Hilda Sandström

Tomas Nordmark och Elena Wolay
Foto: Klara Uddman
_Ida Grundström Nyberg
_Ida Grundström Nyberg
Michaela Forni_Ida Rislöw_Kristin Zetterlund
Daniel Lindström
Jimmy Guo_Hilda Sandström
Gustaf Törling och Markus Lindström
Emilia de Poret
Pamela Bellafesta
Sania Claus
Musse Hasselvall
Rasmus Wingårdh
Kristin Zetterlund
Hanna Westerling_Andreas Carlsson
Petter Lundgren
Foto Amelie Farmer
_Emma Svensson
_Ida Grundström Nyberg
Ellos står för tillgänglighet och folkligt mode medan Pär Engsheden förknippas med gediget hantverk, couture och prinsessan Victorias bröllopsklänning. Ett oväntat samarbete? Enligt Pär Engsheden var det precis det som lockade. Resultatet blev en safariklänning fotograferad av Jonas Åkerlund, modellad av Frida Gustavsson och presenterad på Fotografiska museet i Stockholm.
Text: Ida Grundström Nyberg
Foto: Alex Tillheden för rodeo.net
Hur gick dina tankar när du fick erbjudandet, var det självklart för dig att tacka ja på en gång?
– Nu blir det kanske ett tråkigt svar här, men jag var positiv till samarbetet redan från början. Kristin (Hellberg, initiativtagare, reds. anm) är en person som brukar göra roliga och speciella saker så jag kände direkt när hon ringde att det här kommer inte bli tråkigt. Det roligaste kände jag var själva överraskningsmomentet, att det är en sådan oväntad grej att jag skulle göra en sådan här sak.
Så själva överraskningen var en stor del?
– Ja! Förra året gjorde jag ett samarbete med graffitikonstnären Ollio där jag sydde upp en gigantisk klänning täckt i paljetter som han sedan fick spraya ner live. Vi hade inte gjort upp innan vad han skulle göra utan han fick fria händer där och då, live framför en publik. Jag hade beundrat hans graffiti en längre tid så jag tyckte det skulle vara kul att gör något sådant, något som jag inte brukar göra. Man tänker kanske först att jag borde samarbeta med en modist eller liknande men jag tycker att det är så förutsägbart, det här var det ingen som skulle kunna gissa. Sedan visade det sig när jag ringde upp Ollio första gången att hans flickvän var modedesigner och sen även att hans svägerska är Ann-Sofie Back.
Hur gick designprocessen till – hade du helt fria tyglar eller var det ett samarbete mellan dig och Ellos designteam?
– Det som var klart från början var att vi skulle göra just en safariklänning. Uppdraget från Ellos var att göra ett klassiskt plagg, hade vi gjort för mycket “fashion” i det så hade det inte kunnat leva vidare. Det var lite begränsande. Så safari, klassisk, tidlös, och så ville jag att den skulle ha många olika användningsområden. Sedan var produktionsdelen intressant, att följa hur Ellos tar fram klänningen. Mina olika val av till exempel tyg påverkade var produktionen skulle ske.
Upplevde du det som enklare eller svårare att göra den här klänningen än couture-klänningarna som du vanligtvis gör?
– Långt tillbaka jobbade jag några år inom konfektionsindustrin, och då jobbade jag med alla bitar. När man håller på med konfektion så blir det mycket papper med tullavgifter, leveranser och ordersedlar, och väldigt lite skapande. Jag har aldrig haft ambitionen att bli jättestor eller att ha massor av butiker, jag tycker att det är viktigare att göra något jag tycker är roligt.
Så för dig har hantverket varit viktigast?
– Ja, hantverket och att få hålla på med de delarna som jag är bra på och det jag tycker är kul. Jag vill jobba mer konstnärligt. Det är närmare konst att jobba med couture än med konfektion. Samtidigt finns det gemensamma saker inom både konfektion och couture som till exempel att hela tiden tänka på vem man skapar plagget för. Inom couturen skapar man ofta för en speciell person och man kan fokusera på bara henne, medan med konfektion består målgruppen av flera personer, och alla är unika var och en för sig.
Är den här typen av samarbete något du vill fortsätta med?
– Ja, om det rätta tillfället kommer. Som jag sa innan så tycker jag det är roligare om det är ett samarbete som är överraskande och inte så förutsägbart.
PROMOTION. Den här intervjun är en del av ett samarbete mellan Rodeo och Ellos.
_Ida Grundström Nyberg