Mode, Nyheter

PERSPEKTIV: "BRANSCHEN TAR INTE ANSVAR"

Foto: First View

Bör man förbjuda sjukligt smala modeller? Reklamforskaren Nina Åkestam vill se en lagstiftning kring modellyrket och är en av dem som skrivit under en debattartikel i ämnet på SVT.se idag. Hon är inte förvånad över att agenturer värvar unga modeller utanför en av Stockholms största anorexikliniker.

– Det här är ju något man hört rykten om ända sen gymnasiet. Jag tror att man blivit fartblind. Ingen vuxen, vettig människa skulle säga väl ja ifall någon frågade om de kunde tänka sig att scouta modeller utanför en klinik, men metoden har normaliserats steg för steg.

Hos vem ligger ansvaret för att modeller ska må bra? 
– Inställningen är nog oftast ”vi ger bara kunder vad de vill ha” och alla skyller på varandra. Ansvaret ligger hos alla, men kanske främst hos varumärkena, det är ju de som har pengarna. Problemet är ju att de oftast befinner sig långt från verksamheten och modellerna. Självklart har agenturerna själva ansvaret för tjejerna och killarna de anlitar och deras arbetsvillkor. Reklambranschens roll är också viktig eftersom man befinner sig mittemellan. Det är på castingen valen görs och det är lätt att skriva in i specifikationen vilken typ av modeller man vill ha.

Varför är det viktigt med en lagstiftning?
– Man önskar ju att förändring skulle ske automatiskt, men nu har branschen haft väldigt lång tid på sig, minst 20 år, att komma tillrätta med problemet och ingenting händer. Jag vill verkligen betona att vi inte vill förbjuda människor att vara smala, vi vill se till att arbetsförhållandena blir bättre.

Hur skulle en sådan lagstiftning kunna se ut?
– Det jag helst skulle se är en undre BMI-gräns, ett objektivt mått som skulle göra det mindre öppet för diskussion. En annan variant som vissa länder infört är friskhetsintyg, men risken är då att man bara inför ännu ett steg av bedömning i rekryteringsprocessen.

Utöver lagstiftning – vem kan göra vad för att lösa det här?
– Den dag man slutar efterfråga sjukligt smala modeller så kommer värvandet utanför ätstörningskliniker också att upphöra, så de som har pengarna måste som sagt ta mer ansvar. Jag hoppas också på att alla hjälps åt och lyfter upp saken i ljuset. Att till exempel äldre modeller och andra i maktposition vågar prata mer öppet om hur förhållandena ser ut. Men också att man i debatten tar hjälp av forskningen istället för att grunda argument på åsikter. Det finns faktiskt massor av studier kring vilka normbildande effekter farligt smala ideal har, vi borde lyfta fram den forskningen mer, säger Nina Åkestam.

Rodeos moderedaktör Agnes Braunerhielm håller med om att ansvaret ligger i alla led och frågar sig om det verkligen är själva metoden att värva modeller utanför anorexikliniker vi ska uppröras över.
– Det är såklart inte bara denna scouting som är det största problemet: utan vad som leder till att den idén inte verkar befängd i någon i modellbranschens huvud. Det är ju inte svårt att tänka sig att tjejerna som scoutas utanför ätstörningsklinik även skulle scoutats på Drottninggatan. Det har länge varit en likadan, rak, och väldigt smal kropp vi omges av i reklam- och modebilder. Vi ser aldrig hur den kroppen utmanas i modebilden. Det är aldrig eller sällan någon som ställer sig upp och tar avstånd. Modellbranschen har blivit en så pass stor industri att scouting av människor direkt utanför ätstörningskliniken uppenbarligen anses tidseffektivt.

Vad tycker du om lagstiftning kring modellyrket?
– Jag tror det vore bra med en facklig organisation för modeller som är obligatorisk för alla som vill jobba som modell. Där skulle branschen själv kunna sätta sina villkor. Sedan vill jag se lagstiftning gällande åldersgräns för modeller, eftersom branschen inte kan ta ansvar själv, och det går illa för barnen annars.

Vilka riktlinjer kan man jobba med som aktör i modebranschen?
– Att ständigt ta ställning för de val du gör. Ständigt pusha på agenturerna till förändring. Om något går lätt och smidigt att genomföra, är det troligtvis inget nytt eller spännande, det vet alla som jobbar i den här branschen. Varför gäller inte det för val av modeller? Gå in på valfri New Face-sektion hos en modellagentur och du kommer se tjugo sorgsna blickar från en trupp bleka 14-åringar.

Hur ställer sig Rodeo till frågor om scouting och modellrepresentation? 

– Rodeo har 18 års åldersgräns och jobbar väldigt hårt med sin casting. Det är fruktansvärt svårt att få igenom alla de krav Rodeo ställer upp. Jag är säker på att Rodeo kommer fortsätta att ”vara svår” tills det sker en förändring.

Vad ser du för tendenser vad det gäller skönhetsideal i modellbranschen?
– För att vara positiv: jag ser ändå ljus här och där. Kanske inte i kroppsideal, designers och konsumenter verkar fortfarande vilja se kläder på väldigt raka, smala, likadana kroppar, men i alla fall i ålder. Det finns idag en större strävan att se vuxna kvinnor på bild. Jag önskar bara att de som producerar, gillar och konsumerar mode inte var så trångsynta, bekväma och generiska i vad de dras till. Vad jag hoppas på är en generell uppryckning av mode- och modellbranschen, annars kommer överhuvudtaget ingen vuxen med huvudet på skaft ha lust att jobba i den.

Läs mer på om lagförslaget på SVT Debatt och om modellscouternas metoder på tidningen Metros hemsida 

 

Rodeo
Promotion

Mode, Nyheter

CITATET: "KARL LAGERFELD ÄR TÖNTIG"

Roberto Cavalli gillar att retas på modets skolgård. Foto: AOP.

I det senaste numret av fotografen Rankins magasin The Hunger ger modeskaparen Roberto Cavalli sina tankar kring ett och annat angående modebranschen. Bland annat passar han på att dissa modevärldens självutnämnde konung, Karl Lagerfeld:

”Bara för att du är en kreatör behöver du inte klä sig sådär. Karl Lagerfeld ser löjlig ut.”

Vi kan helt enkelt konstatera att den gången Roberto Cavalli klädde ut sig till Lagerfeld på Halloween, alltså var lågt från en hyllning…

Och i en annan intervju med The Guardian fortsätter Cavalli att leverera sina sanningens ord:

”Om det finns en person jag borde tacka för min karriär, är det Gud, Skaparen av djurmönstrat.”

Och, igen, i The Observer, höjer Cavalli sågen mot modevärlden:

”Mode förändras till det sämre. Idag är det industri, det är kvantitet, det är kollektioner bestående av tusen plagg. Ibland undrar jag: År 2050, på Central Saint Martins, vad kommer de att lära om oss? De enda riktigt begåvade människorna ur vår generation var Alexander McQueen och Gianni Versace.”

Rodeo

Mode, Nyheter

OSCAR SPENDRUP: "ALL DEN HÄR BEKRÄFTELSEN BETYDER INGENTING LÄNGRE"

De manliga modellerna får äntligen mer status och fler jobb, men dras fortfarande med både fördomar och taskiga villkor. Nu visar en ny serie vardagen för fem svenska modellkillar. Rodeo har pratat med två av dem – Niklas Källman som är ny på scenen och Oscar Spendrup som efter sju år i branschen börjar ledsna.

På ett sätt är det nästan en klyscha i sig – den om att modellivet är så hårt och svårt. Men där läget för tjejerna har blivit något bättre, ligger de manliga modellernas tillvaro fortfarande långt ifrån bilden av branschen som lyxig och full av pengar och champagne. I det första avsnittet av SVT:s nya serie Modellpojkar bor modellerna i en källare full av mögel i Milano, de röker gräs och kollar på porr i väntan på nästa dag, då en lång lista castings inför modeveckans visningar ska betas av i ett högt tempo. De allra flesta får nej.
– Jag tror att det fortfarande finns ganska mycket fördomar om modeller. Så fort man säger att man är modell så får de flesta en bild av att man är en ganska korkad kille eller tjej som glider runt på ett bananskal och tjänar en massa pengar på att ha bra gener. Men det är väldigt mycket jobb och slit också. Det är därför jag ville vara med i serien, för att visa att det man ser på bilder eller i Top Model bara är den glammiga delen av det.

Det säger Niklas Källman, 22, en av killarna man får följa i Modellpojkar. Niklas har jobbat som modell sedan han var 18 år och har bland annat fem visningssäsonger i Paris och plåtningar för Vouge Italia och Dior i ryggen. Hans första resor till Paris och Milano innebar ett rätt brutalt uppvaknande från bilden av att ett härligt jetsetliv väntade honom. Som manlig modell tjänar du en tredjedel så mycket som en kvinnlig på motvarande nivå, det finns inte alls lika många jobb och standarden på livet omkring modellandet är betydligt sämre. Ändå drömmer Niklas om att kunna jobba heltid som modell.
– Visst, du bor i de här sunkiga rummen och klumpas ihop med en massa okända människor, men de kan ju visa sig vara några av de häftigaste och mest inspirerande personerna du någonsin har träffat. Som modell får du tillgång till en värld full av upplevelser. Jag var i Tokyo i tre månader förra våren, och det var något av det häftigaste jag någonsin har gjort. Jag tror inte att jag hade fått resa och se så mycket om jag hade jobbat med något annat.

Den manliga modellbranschen växer. Än är det inte möjligt för killarna att få samma superstjärnestatus som de riktigt stora tjejerna, men intresset för manliga modeller blir större för varje år. Samtidigt ökar kraven på killarna som jobbar. Även de ska ha en viss kroppstyp och passa in i rätt utseendemall.
– Vikthetsen är inte en lika stor issue för killarna som för tjejerna, men den finns fortfarande där. Du ska ju behålla samma mått hela tiden och får varken gå upp eller ner för mycket i vikt. Dessutom finns det en träningshets bland manliga modeller. Jag är inte killen som blir bokad för Calvin Kleins underklädeskampanjer, men de som lever på att vara hunkiga måste träna hårt, säger Niklas.

I serien får vi också möta toppmodellen Oscar Spendrup, 21, som gjorde sitt första jobb som 15-åring och har jobbat inom branschen sedan dess.
– Min första bokning visade sig vara en nakenplåtning, så det blev en crash course i livet som modell. Man blir ganska härdad efter ett tag. Jag kan inte tala för alla, men jag tror att det som ändå lockar är att man vill bli bekräftad. Man tror att om man får bekräftelse från den här världen så får man ett bättre självförtroende, men den bekräftelsen betyder inte någonting alls egentligen, säger Oscar Spendrup, som har planer på att hoppa av hela karusellen och satsa på musiken istället.
– Modellyrket är ett bra jobb eftersom man kan vara flexibel och bestämma när man vill jobba. För mig som spelar i band har det varit jättebra att kunna spela på heltid någon vecka och sedan dra iväg och jobba ett tag. Men jag är rätt trött på det här livet nu, det ger mig ingenting. All den här bekräftelsen betyder ingenting längre.

Text: Maija Mårtensgård

Modellpojkar har premiär på SVT Play på torsdag klockan 17, och sänds också i SVT1 23.15 samma kväll.

 

Rodeo

Mode, Nyheter, Reportage

KORSBEFRUKTNING PÅ CATWALKEN

Givenchy vår/sommar 2013. Foto: FirstView.

Är en volang feminin? Är en kavaj maskulin? I år tar kostymen plats som vårens stora trend. Här korsbefruktas maskulint och feminint tills gränserna suddas ut. 

1966 presenterade Yves Saint Laurent den första byxkostymen för kvinnor på en catwalk. Sedan dess har kostymen lika mycket tillhört kvinnor som män (även om mannen länge, tyvärr, varit begränsad till endast den). För våren blir denna gemensamma mötesplats för könen en experimentell verkstad för modeskaparna. Herrmodet lånar typiskt feminina attribut från damsidan medan dam plockar fritt från herrsidan. Modeskapare låter det könsuppdelade modet korsbefruktas för att få fram något nytt och, kanske, intressant.

Burberry vår 2013/FirstView.

Hos Burberry kläs männen i kostymer som blandas med skinande metallic i rosa och matchande sandaler. Givenchys Riccardo Tisci sätter sina män i rosa kostym, och hämtar tygerna från couturens värld: moarésilke och sidenduchesse blandas med jaquard tryckt med ikonbilder av den heliga madonna. Ett extra tygstycke kan fästas över byxorna på kostymen för den man som vill. Hos Givenchys kvinna gör också byxkostymen sig påmind, tillsammans med volanger i en ledig silhuett. Hedi Slimane som precis tagit över modehuset Saint Laurent gör sin tappning på den klassiska le smoking, och Dior, Stella McCartney och Balmain är bara några som också gör kostymen till vårens bästa garderobstillskott.

David Bowie 1972 av Mick Rock

Vårens korsbefruktande kollektioner för självklart tankarna till förvandlingarnas mästare, David Bowie, och den stora Bowie-utställning som upptar Victora and Albert museum i London. Vårmodet 2013 tycks likt Bowie morfa samman det feminina och maskulina, där inget grepp är begränsat till något specifikt kön. Men till skillnad från Bowies mest kända stil är resultatet av vårens mode inte androgynt. Snarare myllrar blinkningarna där könsstereotypa attribut vrids till max och bollas runt mellan man och kvinna tills de förlorar sin ursprungliga hemvist. 

Ett viktigt plagg för kvinnor likväl som män är shortsen, och även de bärs gärna som kostym. Hos Acne låter Jonny Johansson skrevet i männens shorts hasa ner ända till knäna, och det bylsiga resultatet liknar en kjol. Raf Simons sätter sina män i shorts med små slitsar över låren där effekten är minst sagt erotisk. På damsidan matchas det maskulina i stelt skrädderi gärna med något extremt feminint. Hos Chloé ser vi både volangblusar och rosetter paras med skräddade bermudashorts.  

Raf Simons vår 2013/FirstView.

Belgaren Dries Van Notens herrkollektion exploderar i mönster, och presenterar ett feminint anti-våldsbudskap där militäriskt camouflagemöster förvandlas till blommor och paras med skjortor i tunn spets. På damsidan tar Dries Van Noten den smutsiga grungen och gör den i lätta chiffongmaterial, prydda med paljetter, men inte utan att förlora den ursprungliga obrydda attityden.

Vad som tillhör män eller kvinnors garderober är inte längre en självklarhet. Var volangen och spetsen respektive den lediga kostymen hamnar är inte ett dugg säkert – allra helst blir det en modern korsbefruktning. Kön som estetik befinner sig uppenbarligen i en nyomställning. Med David Bowies ord, “If it works, it’s out of date”.

Dries Van Noten vår/sommar 2013. Foto: Firstview.

Dries Van Noten vår/sommar 2013. Foto: Firstview.

Dior, Balmain, Céline, Stella McCartney, Chloé och Balenciaga vår/sommar 2013. Foto: FirstView.

Saint Laurent, Acne och Raf Simons vår/sommar 2013.

Text: Agnes Grefberg Braunerhielm.

Texten publicerades i Dagens Nyheter den 14 april.

Rodeo

Mode, Nyheter

SYSTRARNA OLSEN DESIGNAR FÖR BIK BOK

Systrarna Mary-Kate och Ashley Olsen har nått både kommersiell framgång och kritikernas gillande med sitt märke The Row. Förra året vann de ”CFDA Womenswear Designer of the Year”, det amerikanska modepriset som tidigare tilldelats alla från Marc Jacobs till Rodarte och Proenza Schouler.

Och nu designar the Olsen Twins för den norska high street-kedjan Bik Bok. I höst släpps tre kollektioner som är inspirerade av ”skandinaviska it-tjejer”, och där Mary-Kate och Ashley Olsen tolkar de rådande trenderna.
”Jag är övertygad om att våra kunder kommer att älska kollektionerna”, säger Bik Boks marknadsdirektör Martin Lien.

Rodeo
Rodeo: Just nu
Rodeo: Just Nu
Här hittar du de senaste nyheterna inom mode, skönhet och musik och massor av låtpremiärer, intervjuer, festbilder och inspiration.
Kontakt

Musik/Mode: Jon Lax
jon.lax@rodeo.net

Skönhet: Filippa Berg
filippa@rodeo.net

Mode: Agnes Grefberg Braunerhielm
agnes@rodeo.net