Mode, Nyheter

NICOLA FORMICHETTI TAR ÖVER DIESEL

Diesels Renzo Rosso och Nicola Formichetti. Foto: Diesel.

Modegeniet och Lady Gaga-stylisten Nicola Formichetti bryter upp från sin chefpost på modehuset Mugler för att ta över som ny kreativ ledare på Diesel.

Formichettis första order of business blir vad som kallas en rejäl ”DIESELREBOOT”– han bryter ner allt för att börja om från början. På den nystartade tumblrn dieselreboot.tumblr.com ser vi en klocka ticka ner, tydligen är det i skrivande stund lite drygt 27 dagar kvar till ”rebooten” av det nya Diesel kommer att presenteras.

När Renzo frågade mig, kom jag ihåg att Diesel och jag handlar om samma saker”, berättar Nicola Formichetti i ett pressmeddelande.

”Vi ska STARTA OM! Börja om från början. Det är vårt första projekt – vi bryter ner allt för att bygga något ännu större och bättre, och jag vill att kreativa ungdomar över hela världen ska vara en del av  processen.

”Rebooten” av Diesel är ännu en i raden av varumärken och modehus som på senare tid gått igenom en helrenovering – nu senast Saint Laurent under Hedi Slimane, Céline under Phoebe Philo samt McQ under Alistair Carr. Det återstår att se hur Diesel kommer gå till väga. Enligt märkets egen utsago kommer vi få se dem ”bryta mot fler regler och introducera det äkta Diesel för en ny generation.

Rodeo
Promotion

Mode, Nyheter

MODE X VÄRLDENS BARN UTFÖRSÄLJNING

För andra året i rad går en mängd designers ihop och arrangerar en utförsäljning där intäkterna oavkortat går till Världens Barn, Radiohjälpens största kampanj. På utförsäljningen hittar du provkollektioner från till exempel The Local Firm, Stylein, Diana Orving, Diesel, Cheap Monday, Pour, Filippa K, Björn Borg, Minimarket, Vans, Dockers, Our Legacy m.fl. Skor, jeans, tröjor, jackor och mycket mer kommer att finnas till reducerat pris. Adressen är Kammakargatan 11 och datumet 29 september.

I projektets webbshop som öppnar redan i morgon  kommer  kända ansikten som Daniel Adams-Ray, Adam Tensta, Noomi Rapace m.fl. att ha skänkt ett plagg från sina privata garderober, adressen dit är är varldensbarn.tictail.com.

Kampanjfilm för Mode x Världens Barn from IBEYOSTUDIO on Vimeo.

 

Rodeo

Mode, Nyheter

NEW YORK SS13: FEM SAKER VI GILLAR

J.Crew, The Row, Oscar de la Renta Foto: All Over Press

1: Grönt och blått är två färger som är starka i höst men som även hänger med till nästa sommar, de passar även väldigt bra ihop och visas snyggt hos J.Crew. Här representeras det blå i form av denim.

2: Den svala känslan hos The Row.

3: Frida Gustavsson i en randig Oscar de la Renta klänning.

4:  Rodartesystrarnas oklanderliga kunskap när det kommer till konstruktion och sömnadsteknik.

5: Kjolen och klänningarna i nät hos Diesel Black Gold.

Rodeo

Mode, Nyheter

Rykte: Margiela är H&Ms nästa designsamarbete?

Backstage Maison Martin Margiela höst/vinter 2012. Foto: First view.

Branschtidningen Women’s Wear Daily rapporterar idag vad som snabbt kommer bli modevärldens mest omtalade rykte: franska modehuset Maison Martin Marigela sägs vara höstens samarbete för svenska klädjätten H&M.

Modehuset Margiela, som startades som ett subversivt avantgardemärke av belgiske Martin Margiela och Jenny Meirens för 23 år sedan, har de senaste fem åren lämnat sin outsiderstatus och inträtt i världen av komersiellt high fashion. Mycket är Diesels grundare Renzo Rossos förtjänst, då hans företag gått in som ägare och utvidgat Margielas affärsstrategi med bland annat billigare underlinjer.

Idag är Margiela ett globalt namn, och den ”no-name”-estetik grundaren Martin Margiela tog fram för märket under dess tidiga år – där butiksinredning och plagg målas i vitfärg, där modet dekonstrueras på avancerade och lekfulla sätt och och där varumärket känns igen genom dess helt vita etikett i ryggen – är vida igenkännbar som signifikant för märket.

Men sedan den notoriskt skygga grundaren (det finns som bekant ingen officiell bild på honom) och chefdesignern Martin Margiela i tysthet lämnade företaget, har modehuset Margiela kämpat med att hitta rätt i sin designestetik och fallit in i periferin på Paris modescen.

En vidmakthållen branding där exempelvis inredningsprodukter och parfymer belagts med märkets numera uttänkta ”besynnerliga” identitet har hittills hjälpt till att hålla Maison Martin Margiela på fötter. Kanske skulle ett samarbete med H&M bli den slutgiltiga push modehuset behöver för att återigen nå ut och hitta fast mark för sin designidentitet?

Margielas ägare, Diesel-grundaren Renzo Rosso backstage Maison Martin Margiela höst/vinter 2012.
Foto: First view.

Rodeo

Krönika, Mode

Hädanefter kommer jag bara bära House of Dereon

Hur kommer det sig egentligen att många av de märken som är mest uppskattade och hyllade inom modevärlden också är de märken som känns mest vita? Det kvittar egentligen om vi pratar om Balenciaga eller Prada, om modevärlden rent generellt är vit så är märken som dessa den absoluta nollpunkten.

Häromdagen rapporterade BBC om en undersökning kring hur människors kläder påverkar uppfattningen om vilken hudfärg de har. Personer som befann sig på en skala från vit till svart blev plåtade i olika outfits, från kostym till sportkläder. En grupp människor fick sedan se en bild på dem och säga om de var just ”vit” eller ”svart”.
Naturligt nog var det ingen diskrepans mellan en bild där en väldigt vit person hade kostym eller sportkläder, men för de individer som hade en otydligare hudfärg fick foton där de var kostymklädda fler bedömare att säga ”vit” än då de hade sportkläder.

Okej, vi kanske inte svimmar av chock på grund av detta. Men det pekar på var den svårighet som modevärlden har när det gäller svarta modeller kommer ifrån. I början av 2000-talet gjorde Diesel en reklamkampanj där de hade vänt upp och ner på världsordningen. Alla modeller var svarta i en värld där Afrika var den rika kontinenten och svält plågade väst. I Diesels postmodernt ironiska värld kunde man sälja kläder genom att måla upp en verklighet som alla visste var absurd och falsk. I dag bygger avsaknaden av svarta modeller i modebranschens reklamkampanjer på samma uppfattningar om kopplingen mellan hudfärg och status.

Jag har fortfarande svårt att fatta att det var Vogue Italia som gjorde ett helt nummer med svarta modeller. Italien är ett av de minst sannolika länderna för politisk medvetenhet kring hudfärg. Vi pratar om ett ställe där det inte är ovanligt att man dricker kaffe och får små sockerpåsar med en svart, tecknad figur med röda ”negerläppar”. Ännu konstigare blir det när Vogue Italias sajt nyligen tipsade om ”slavörhängen” som om det vore den mest normala sak i världen. I Italien är svarta de där människorna som försöker sälja krimskrams (eller fejk-Gucci) till en.

Men visst finns det lyxmärken som använder svarta modeller. Först och främst tänker jag på herrlinjerna hos märken som Givenchy och Calvin Klein. De lyckas uppenbarligen arbeta runt våra förutfattade meningar. Eller? Givenchys Riccardo Tisci letar inspiration på gatan och refererar till gängkultur och rå sexualitet. Frågan är om det är särskilt progressivt. Det bygger inte direkt på en bild av svarta som sofistikerade medelklasspersoner utan snarare som ett släkte som är lite mer kroppsligt och fysiskt. På Calvin Klein jobbar Italo Zucchelli (är det en slump att båda märkena görs av italienare?) så hårt med sportreferenser att kopplingen till jamaicanska sprintstjärnor aldrig är långt borta. Även hos Calvin ses svarta män som fysiska praktexemplar, deras explosiva muskelstyrka blir en fetisch.

Samtidigt är det just detta som är den enda möjligheten för användandet av svarta modeller. Vi, kunderna, har idéer om hur en framgångsrik person ser ut och vill därför inte köpa märken som kommunicerar lågstatus. Men vi köper märken även av andra anledningar som inte är kopplade till status och klass: sex, som i exemplen ovan, och glamour, som i Beyoncé.

Glamour och sex är nämligen tillgångar som är oberoende av var man kommer från och det är också en av orsakerna till att en person som Kate Moss kan växa upp i Croydon i södra London. Vita modepersoner som jag borde därför fråga oss varför vi så ofta hyllar de sofistikerade märken som nästan uteslutande handlar med status och privilegium (och alltså inte om glam och sex). Som Prada. Som Jil Sander. Som Margiela. I sitt ifrågasättande av sexualitet och kvinnliga stereotyper, glömmer inte märken som dessa att ifrågasätta våra fördomar om etnicitet?

Vi kanske inte kan förvänta oss allt på en gång, men det finns en tendens hos mig och hos många andra modetyckare att dras till märken som känns väldigt vita. Det finns så klart något problematiskt med detta. Hädanefter kommer ni bara se mig klädd i House of Dereon.

 

 

Rodeo
Rodeo: Just nu