Intervju, Mode, Nyheter, Perspektiv, Reportage

Är det kjolen som gör mannen?

Ur Maja Gunns projekt ”If You Were a Girl I would Love You Even More”.

Vilken betydelse kan kläder ha för att förändra dig? Designern och forskaren Maja Gunn undersöker hur en man med en rädsla för det feminina kan få en ny syn på sig själv genom att klä sig annorlunda.

I sitt projekt ”If you were a girl I would love you even more”, undersöker mode- och kostymdesignern Maja Gunn hur en mans könsidentitet kan laboreras genom kläder. Hennes fokus: mäns skräck för att bli femininiserade.

Mannen som medverkar i projektet ikläds plagg som i hans ögon är feminina, från subtila skärningar på tröjor, till klänning och underkläder, och konfronteras på så sätt med rädslan att få sin könsidentitet ifrågasatt.

– I början protesterade han konstant, berättar Maja Gunn. Jag frågar varför han reagerar så starkt, men hans motstånd mot kläderna jag ger honom verkar vara så djupt grundat i honom att han inte kan verbalisera kring det.

Maja Gunn är mode- och kostymdesigner, med magisterexamen från både Konstfack och Stockholms universitet, som just nu doktorerar i konstnärlig forskning vid Textilhögskolan i Borås. Hon kom med idén till studien när hon under en resa till New York möttes av tydligare könsroller än hon var van vid eller kände sig bekväm med.

När hon träffade den man som projektet skulle komma att kretsa kring, upptäckte Maja Gunn hur han hade en enorm rädsla för att bli kopplad till något som kunde uppfattas som feminint. Han hade tydliga idéer om hur en heterosexuell man respektive kvinna skulle klä sig och ville aldrig röra sig utanför den mallen. För att utmana det inledde Maja Gunn ett laborerande med hans genusidentitet kopplat till kläder.  

– Varje provning var en kamp, för oss båda. För honom låg det svåra i att se sig själv i spegeln iklädd dessa plagg. För mig låg svårigheten i att överhuvudtaget få honom att sätta på sig plaggen.

Maja Gunn.

Maja Gunn berättar hur mannens kropp reagerar på det feminina i plaggen, hur han kröker ryggen när han sätter på sig en klänning och börjar skaka när han tittar sig själv i spegeln. Men efter ett tag händer något.

– Det uppstår situationer där han börjar komma med kreativa förslag och där han inte längre känner skräck inför sin egen spegelbild. Vid något tillfälle säger han att projektet skapat honom, han hävdar att det har förändrat honom. Jag blev delaktig i skapandet och formateringen av hans utseende, stil och värderingar, berättar Maja Gunn.

I Maja Gunns forskning synliggörs en rädsla för att bära vissa plagg, bland annat kjol. Ett plagg som manliga konduktörer på Roslagsbanan gjorde till världsnyhet när de mer än gärna tog det på sig en varm dag i juni (endast kjol eller långbyxor var de tillåtna nederdelarna i deras uniform). All uppmärksamhet konduktörerna fick visar hur ovanligt det är med vanliga män i det offentliga som kan utforska sin sexualitet.

– Utifrån mitt forskningsperspektiv skulle det vara intressant att veta hur de upplevde kjolen och om det påverkade deras arbetssituation och kontakten med passagerarna, säger Maja Gunn. Fast en uniform innebär ju inte samma val som en privat klädsel, varför det nog är lättare att adaptera ett plagg eller en stil en annars aldrig skulle bära. Det blir helt enkelt inte lika privat, utan lättare att distansera sig.

– Idén om mannen är så djupt förankrad att den är svår att rucka på. Även om modet blir mer tillåtande och erbjuder större variation för män så innefattas ju mode också av starka konservativa krafter. Mannens genuslaboration kan möta motstånd, men förhoppningsvis resulterar det ändå i en förändring av ideal, könsroller och begär, inte bara inom mode utan i samhället i stort.

Konduktörer i kjol. 

Rodeo
Promotion

Mode, Nyheter, Reportage

Philip Warkander är världens första doktor i mode

warkander

Mode är nyckeln till samhället. Det vet Philip Warkander, världens första doktor i modevetenskap. Han forskar på stil och använder mode som analysredskap för att nå de stora, allmänmänskliga frågorna och för att förstå världen bättre. 

Världen har fått sin första doktor i mode. Han heter Philip Warkander, är 35 år från Helsingborg. För en månad sedan fick han sin doktorstitel av Stockholms Universitet, när han som första doktorand i världen disputerade i fältet modevetenskap som vetenskaplig disciplin.

Philip Warkanders avhandling, This is all fake, this is all plastic, this is me – An ethnographic study of the interrelations between style, sexuality and gender in contemporary Stockholm är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm. Några som är med i studien är bland annat konstnären Makode Linde och stylisten och kreatören Tommie X.

– Min fokus har inte varit på själva bärandet av plaggen, utan interaktionerna och sammanhangen, berättar Philip Warkander. Det är i sammanhang och koppling mellan en mängd olika individer och aktörer som meningen i stil skapas.

I forskningen upptäckte Philip Warkander hur stil kan vara ett slags kapital, som kan användas för att få tillgång till olika typer av rum eller förmåner, medan samma stil i andra fall kan vara till stor nackdel. Att reda ut just sammanhang och samspel mellan mode och samhället ser Philip Warkander som en viktig uppgift för den framtida modevetenskapen.

– Mode är nyckeln till det västerländska samhället, om du förstår mode förstår du hela den kapitalistiska samhällsstrukturen och dess drivkrafter. Mode kan också användas för att förstå hur världen är organiserad på ett globalt plan, med tillverkning, arbetsvillkor och konsumtion. Det är faktiskt kopplat till liv och död.

På senare tid har vithetsnormen inom mode diskuterats som ett stort problem. Inom modebranschen har en aktiv efterfrågan på större diversifiering bland modeller ökat, om än minimalt. Philip Warkander pekar på att modeforskning kan hjälpa till med språk och förhållningssätt för att förstå och diskutera samhället.

– Mode är ingen isolerad industri. Att vi har problem med vithetsnormen inom mode, innebär att vi har problem med vithetsnormen i hela vår kultur. Mode genomsyrar och genomsyras av allt, och genom att inte förstå det, och göra problemen med exempelvis ideal och smalhetshets till isolerade problem, förringar man de problemen. Man osynliggör de komplexa strukturerna.

Modeforskning kan vara en nyckel till att förstå hur normer uppstår och maktförhållanden upprätthålls i samhället, menar PhilipWarkander.

Ett aktuellt exempel är den italienske designern Riccardo Tisci, som för sina två senaste kollektioner för modehuset Givenchy säger sig ha tittat på det europeiska resandefolket respektive befolkningen i Rio de Janeiros favelas, stadens fattigaste områden. En Givenchy-tshirt har han tryckt med texten “Favelas”, och lär i runda slängar kosta uppåt 3000 kronor.
– Det måste vara en av de mest extrema formerna av cynism, inte sant? Och här kan du inte heller utgå från hans intentioner, utan det måste sättas i ett större sammanhang. Det handlar om att ha kunskap om den typen av samplande som västvärlden eller den kreativa klassen gör av marginaliserade eller utslagna grupper. Det är en maktutövning som vi ser ske i fysisk form som mode, som vi måste problematisera.

 Texten publicerades i DN den 16 juni.
Rodeo

Mode, Nyheter, Reportage

DAGS ATT… STOPPA BILDEN AV DÖDA KVINNOR I MODE OCH REKLAM

De dyker upp överallt – reklambilderna som föreställer döda kvinnor. Studenten Lisa Hågeby vill göra motstånd och hennes examensprojekt ”Stop female death in advertising” uppmärksammas nu av branschen. 

I en modereklambild från 2007 ser vi musiklegenden Quincy Jones lätt lutad mot en bil, någonstans i öknen. I handen har han en spade och bredvid honom, i bilens bagageutrymme, ligger en kvinna. Hon är död. Hennes fötter hänger ut och hon bär högklackade sandaler. Över hennes döda ben finner vi loggan: Jimmy Choo. Det är ett exklusivt, brittiskt skomärke.

I en annan annons, från 2009 för herrmodemärket Duncan Quinn, ser vi en annan död kvinna. Hon ligger ovanpå bilen den här gången, hon är halvnaken, runt halsen har hon en slips, likt en snara, vilken den manliga, påklädda, modellen drar i. Båda reklamkampanjerna är exempel på hur bilden av en död kvinna används för att sälja en produkt. Och det räcker med några få googlingar för att konstatera att till synes döda kvinnor i reklam- och modebild inte är något ovanligt. Vilket fick Beckmans-studenten Lisa Hågeby att reagera. Nu har hon tagit examen från Beckmans i visuell kommunikation med projektet “Stop female death in advertising”.

Reklam för Jimmy Choo respektive Duncan Quinn.

– Jag ville från början prata om passivisering av kvinnorollen över lag, och genom att lyfta den mest extrema formen av passivisering hoppas jag på en reaktion, berättar Lisa Hågeby. Man ser de här bilderna överallt, de är så vanliga att man lätt bara förtränger deras innebörd.

För projektet har Lisa Hågeby startat hemsidan stopfemaledeathinadvertisning.com där mode- och reklambilder som porträtterar döda kvinnor samlas, och hon har skickat ut ett kit till femtio personer inom reklambranschen i Sverige med information och en t-shirt med budskapet “Stoppa kvinnors död i reklam”.

Lisa Hågeby. Foto: Sonja Nettelbladt.

Lisa Hågeby. Foto: Sonja Nettelbladt.

– Jag vill skapa medvetenhet och ifrågasättande, insikt om vad man bidrar till i ett större perspektiv. Många av de bilder som återskapar stereotyper och konventioner tror jag skapas på ren rutin, ingen tänker igenom de val man gör och vad de bidrar till. Det gäller hur både män och kvinnor porträtteras.

Lisa Hågeby fick hjälp av Margareta Gynning med historisk kunskap inför projektet. Hon är intendent på Nationalmuseum och feministisk forskare och bildpedagog, och sätter dessa döda kvinnobilder i en historisk konext. Hon menar att det är ett typiskt exempel på en backlash. Ju mer kvinnor gör anspråk på utrymme, desto mer maktlösa tycks de porträtteras. I början av 1900-talet skildrades kvinnliga konstnärer som konvalescenser – utmärglade och till synes sjuka – för att avväpnas. Idag går det längre än så.

– Nu ser vi kvinnor som är stendöda, säger Margareta Gynning. Och inte bara döda utan mördade. Vad säger det oss? Det är en sån tid nu. Det är en backlash. Hela tiden så testar man gränser för hur långt det kan gå.

Trots att det verkar vara långt till ett slut på dessa bilder (i ett alldeles nyutkommet nummer av modetidningen Love kan vi se skådespelerskan Chloe Moretz som drunknad) och vi känner till de många dödshot som offentliga kvinnor idag får utstå, är Lisa Hågeby hoppfull. Hennes kampanj har mottagits med öppna armar av svenska reklambranschen, och hon tror att dessa frågor kommer vara mer integrerade i utbildningar i framtiden.

– En period under min research var jag väldigt arg och modfälld. Men nu känner jag mig positiv och mer hoppfull. Jag har sett att många är medvetna om detta och vill förändra, det finns en vilja och ett intresse i byråvärlden att lära sig mer. Dagens utmaning är att hitta nya sätt att porträttera både kvinnor och män på.

Text: Agnes Grefberg Braunerhielm

Texten publicerades i DN den 9 juni 2013.

Rodeo

Mode, Nyheter, Reportage

Jenna Marbles driver med smink – har över en miljard views på Youtube


Sminkproceduren har förvandlats till en social interaktion på nätet. Och med över en miljard visningar använder youtube-sensationen Jenna Marbles humor för att slå hål på den underbara konstruktion som är sminkets syfte. 

Vi är säkert många som försökt någon gång, suttit framför en sminkvideo och kämpat med att imitera rätt snärt med eyelinern.

Sminktutorials, en salgs handledande videos som tar dig genom sminkningsprocedurer, blir idag allt mer populärt. På youtube tillhör denna videokategori den största med en kvinna som avsändare, där stjärnan Michelle Phan hittills samlat på sig runt 3,8 miljoner följare och 700 miljoner videoklippsvisningar.

Dessa videos förändrar en hel generations syn på smink, där den tidigare rätt så privata ritualen att sminka sig blivit ett publikt sätt att visa upp sig och mötas. Att inspireras av själva sminkningsproceduren är viktigare än vilket resultat som fås fram, tycks det, och väggen som separerat osminkad från sminkad har plockats ner.

Men det finns en kanal i denna kategori som kör ett annat grepp, och som slår Michelle Phans 4 miljoner prenumeranter mer än dubbelt upp: Jenna Marbles, 26 år, alias Jenna Mourey från Rochester i New York kan med sina 9 miljoner följare och 1,1 miljarder views gott och väl försörja sig på sin youtube-kanal. Till skillnad från Michelle Phan och hennes likar, är inte Jenna Marbles mål att inspirera till kreativitet framför sminkspegeln. Med klipp som “Vad tjejer gör i badrummet på morgonen” och “Onykter makeup-tutorial” slår hon genom humor sönder myter om vad det innebär att vara tjej, på youtube, eller hemma, med ena handen i makeup-necessären och blicken i sminkspegeln.

“Målet är att få dig själv att se ut… inte ett dugg som dig själv”, säger hon och ler in i i sin webbkamera. Youtube-klippet “Hur du lurar folk att du ser riktigt bra ut” har över 50 miljoner visningar, och det var också detsamma som kastade Jenna Marbles rakt in i youtube-kändisvärlden.

– Ritualen kring sminket har alltid varit viktig, det är en ”helig stund” för oss själva, nästan som mild meditation, säger Caroline Hainer, författare, recensent och sminkkritiker som driver sminkbloggen Fifty Scents.

– Jenna Marbles driver med makeup men visar också på ett väldigt konkret sätt hur mycket sminket betyder för en persons image, speciellt genom hennes imitationer.

Jenna Marbles är hård i sina videos, hon slår åt alla håll och hon svär mycket. Samtidigt driver hon med både sig själv och de ideal och fördomar som styr tjejers syn på sig själva. Hennes publik är just unga tjejer i åldrarna tretton till sjutton. Kanske tilltalas de av Jenna Marbles burdusa sätt att sticka hål på den piffiga bubbla av makeuptutorials och de Cosmopolitan-tips som annars omger dem. ”Om du är född riktigt ful som jag, var inte rädd”, säger Jenna Marbles i sitt mest spelade klipp innan hon smetar på sig extrema mängder smink. “Det finns åtgärder du kan vidta för att bli snygg. Typ.” Caroline Hainer ser inte sig själv som målgruppen, men välkomnar humor in i sminkvärlden.

– Att ha skoj kring makeup är inte nytt. Men det är alltid välkommet. Och Jenna Marbles må vara väldigt juvenil i sin framtoning och tala till en tydligt yngre målgrupp men vi är nog på samma sida hon och jag, som tycker att makeup och humor inte är oförenliga.

Jenna Mourey aka Jenna Marbles mottar James Joyce-priset av Literary and Historical Society vid University College Dublin, för framgången hon haft på youtube. Foto: AOP.

En annan av Jenna Marbles mest populära videos är ”Drunk makeup tutorial”.

Texten publicerades i DN 19 maj 2013.

Agnes Grefberg Braunerhielm

Mode, Nyheter, Reportage

TAVI GEVINSON LEDER VÄGEN I MEDIEBRUSET

Tavi Gevinson på ”MAKERS: Women Who Make America” i New York i februari i år.

Hon har miljontals läsare, hon är en av tidningsvärldens största visionärer, hon har kalllats “journalistikens framtid” – och hon är 16 år. Tavi Gevinson är något så ovanligt som en banbrytande mediemogul som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. 

När Tavi Gevinson från Chicago var knappt 11 år gammal startade hon en modeblogg. “Style Rookie” var inte tänkt att vara något annat än ett utlopp för Tavis lek i sin mammas garderob och sina tankar om mode. Men hennes stil, hennes idéer och hennes sätt att skriva var så roligt, smart och avancerat att hon snart väckte all världens uppmärksamhet. Inte minst modevärlden. Snart befann sig Tavi på front row under New York och Paris modevecka, bredvid Anna Wintour, och hon hamnade på det Damien Hirst-designade omslaget av etablerade modemagasinet POP. Men i samma veva som hela modevärlden älskade Tavi, började Tavi sluta att älska den tillbaka.

Jag insåg hur den världen kan få dig så ängslig och fixerad vid hur du framstår, att du inte riktigt kan se utanför sig själv. Och jag kände: detta är dåligt. Det här vill jag undvika”, har Tavi förklarat i en intervju med tidningen Adweek. Hon bestämde sig istället för att bygga något eget, något där hon själv trivdes.

Reslutatet blev onlinemagasinet Rookiemag.com. Här skrivs det inte bara om stil och mode ur ett initerat och intelligent perspektiv, hon ser också på ett väldigt medvetet sätt till att undvika alla klichéer och alltid ha ett anspråk som är inkluderande i grunden. I samband med lanseringen av Rookiemag kallades Tavi för “framtiden för journalistiken” av ingen annan än Lady Gaga.

– Rookie Magazine har skapat ett eget universum, precis som ett riktigt bra fanzine bygger de upp känslan av att vara en hemlig klubb eller kompis som bara du förstår, berättar Erika Vallin, redaktör på Elle och författare till ungdomstriologin Speglarnas hemlighet.

Den stora skillnaden mot ett fanzine är dock att Rookie når ut över hela världen, säger Erika Vallin.

– Allt Gevinson gör hålls samman av en uppriktig nyfikenhet, intelligens, humor och mod – i ett format som kommer till sin fulla rätt med dagens tekniska möjligheter.

Idag finns, med internets hjälp, mer modejournalistik än någonsin. Vad Tavi och Rookiemag bidrar med är en sammanflätning av ungdomskultur med feminism och populärkultur. De riktar sig till tonåringar men lyckas ändå nå ut till alla åldrar.

Tavi Gevinson är bara 16 år, och tillhör generationen som växt upp med internet. Vad hennes framgång visar är att en ung generation av tjejer faktiskt vill läsa om allt, från stiltips till relationer och modehistoria – så länge det inte underskattar dem som läsare. Det finns en kunskapstörst och det finns ett behov av media som möter den med ett smart och öppet sinne. Och här håller Tavi Gevinson fanan högst.   

När Tavi Gevinson talade på TED teen talks pratade hon om vikten av att inte vara endimensionell, och definierade sin och Rookies feminism som “en diskussion, en konversation, en process – inte en regelbok”, berättar Erika Vallin och pekar på det som anledningen bakom Rookies framgång.

– Tavi Gevinson är en av de allra viktigaste rösterna i media just nu. Rookie lyckas vara alla motsatser på en gång: trulig, partyglad, tveksam, spiksäker, smart, tramsig, modig och rädd.

Texten publicerades i DN den 12 maj. Foto: AOP.

Agnes Grefberg Braunerhielm
Rodeo: Just nu
Rodeo: Just Nu
Här hittar du de senaste nyheterna inom mode, skönhet och musik och massor av låtpremiärer, intervjuer, festbilder och inspiration.
Kontakt

Musik/Mode: Jon Lax
jon.lax@rodeo.net

Skönhet: Filippa Berg
filippa@rodeo.net

Mode: Agnes Grefberg Braunerhielm
agnes@rodeo.net