Intervju, Mode

Intervju: Josefin Strid om SS14 – ”BABE”

”Det är som att de senaste två årens arbete och erfarenheter plötsligt mognat. Känslan är att det tidigare har varit en effektiv skola. Och det är nu det börjar på riktigt” säger Josefin Strid. Bilden: Josefin Strid SS14: BABE.

 Vår 2014, ”Babe”, är Josefin Strids första kollektion där hon varit helt ensam i företaget. Hon har de senaste tre åren skapat kollektioner och visat under Stockholms modevecka, men det är nu det börjat på riktigt för Josefin Strid. För Rodeo berättar hon om sin nya kollektion, om hiphopvärldens uppluckrade könsroller och om en besatthet vid en ärm.

Josefin Strids SS14 är typiskt sportinfluerad. Hon beskriver silhuetten som volymiös och i samexistens med kroppen. Vi får skarpa skärningar som slutligen resulterar i mjuka veck som omfamnar bäraren. Och en av den viktigaste utgångspunkterna för vårkollektionen är ett rådande könsrollsskifte inom hiphop-världen, berättar Josefin Strid.

– De senaste åren har en större mångfald av hiphopartister nått ut till en bredare massa. Helt säkert fanns de innan också, men inte lika synligt. Tyler, the Creator släppte nytt när jag precis började med SS14. Han växlar mellan att visa sina hårda och mjuka sidor i sina texter och hans videos har rent visuellt känts som en vacker men ibland morbid värld. Mykki Blanco uppträder ibland som kvinna, ibland som man. Och A$AP Rocky fortsätter vara modevärldens älskling som effektivt flyttar fram gränserna för hur manliga hiphopartister kan klä och uttrycka sig.

 Josefin Strid SS14: BABE.

Josefin Strid SS14: BABE.

 Angel Haze och Mykki Blanco. Foto: AOP.

Angel Haze och Mykki Blanco. Foto: AOP.

 Rapakterna Njena Reddd Foxxx och Zebra Katz

Rapakterna Njena Reddd Foxxx och Zebra Katz. Foto: AOP.

Josefin nämner hur fantastiskt det är att artiser som Dominic Lord, Frank Ocean och Mykki Blanco får gensvat i media och är queer, feminina eller bara mjuka i sin framtoning. Men det som inspirerar mest är de kvinnliga motsvarigheterna som Angel Haze, Brooke Candy and Yolandi Visser, som dyker upp på scenen och är stenhårda, aggressiva, och tar utrymme som tidigare, inofficiellt, varit öronmärkt för manliga artister.

”Den ärmen besitter en så stark och genomtänkt unisexfunktion som en konstruktion över huvud taget kan.”

– Självklart är alla brudar de mest intressanta. De som nu tar sin självklara plats, som Angel Haze, Azealia Banks, Brooke Candy med flera. Om männen lyfter fram sina feminina sidor, ser vi hos exempelvis Angel Haze influenser från herrmode i hur hon klär och uttrycker sig. Tjejerna står inte längre bakom killarna utan de närmar sig mer och mer samma linje, vilket gör mig glad för det är så självklart.

Växelverkan i hur dessa unga talanger på ett självklart sätt lyfter fram sina feminina kontra maskulina sidor i text, video och klädstil har inspirerat till den nya kollektionen, berättar Josefin Strid. Det handlar om allt från hur plaggen stylas, vem de tilltalar och vad den kommunicerar som bär plaggen.

 Detalj, Josefin Strid SS14: BABE.

Detalj, Josefin Strid SS14: BABE.

Tror du att de överskridande könsrollerna inom hiphop- och musikvärlden i stort påverkar modevärlden direkt på något sätt? Finns det ett utbyte?

– Absolut inspireras modevärlden av det, speciellt det senaste året. A$AP Rocky har som den världsartist han är otroligt stort inflytande och öppnar förhoppningsvis dörrar hos många män som plötsligt kan placera ett feminint mode i en manlig kontext. Tyvärr känns det som om han börjat utvecklas mot en stereotyp och icke tillåtande manlighet sedan hans album släpptes. Kanske finns det en inverkan från skivbolag som vill forma honom till en storsäljande produkt…

 Josefin Strid SS14: BABE.

Josefin Strid SS14: BABE.

Hur når man då till en mer könsöverskridande attityd i sin design? En återkommande detalj i Josefin Strids kollektion är raglanärmen, den sorts ärm som skärs från axeln och sys samman med livet på plagget. Idag rätt vanlig i stickade tröjor. Josefin bekänner sig som besatt av den. För en lekman kanske det låter lagom upphetsande, men för någon som varje dag jobbar nära relationen mellan material och kropp, kommer raglanärmen med en oemotståndlig aspekt.

– Enligt mig besitter raglanärmen en så stark och genomtänkt unisexfunktion som en konstruktion över huvud taget kan. Ärmhålet är inte skuret exakt i relation med axelbredden, så genom ärmhålsdjup och ryggbredd kan man jämna ut axeln alternativt förstärka den.

Josefin Strids design karaktäriseras av hur hon ofta jobbar med just volym som lägger sig i ett lodrätt veck från axeln. Genom det funkar samma plagg på olika kroppar och storlekar, berättar hon.

– Det enda som ändras är hur stort vecken över axeln blir. Just det här tycker jag är så fantastiskt. Sedan kan du jobba med volymen och låta den bli hur stor som helst runt axel och arm.

I vårkollektionen har Josefin Strid jobbat med en ärm som genom en hård skärning skapar ett mellanting mellan klassisk baseballskärning och ett traditionellt ärmhål. Volymerna är större i jackor, i västar och sweatshirts och mer figurnära i skjortor. Allt från mönsterkonstruktion, som ligger till grund för plaggen, och plaggen i sig konstruerar och skär hon helt själv.

– Ibland står jag med mina mönsterdelar som ser ut som kantiga amöbor, och när allt bara faller på plats hur ett 2D-mönster skapar en volym i ett plagg i 3D, får jag pirr i hela kroppen. Riktigt bra pirr!

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit nu när du ser den färdiga kollektionen?

– Att jag lyckats fläta ihop hela produktionsprocessen med själva designprocessen och nå det här resultatet. Att sitta med budget och få ihop logistik med alla leverantörer, skicka det till produktion och få tillbaka en kollektion jag är nöjd med, är fantastiskt.

Jag har hört att du siktar på att ha visning till nästa säsong…stämmer det?

– Jag hoppas det blir så. Som ett litet märke är man så beroende av en sponsor. Men jag har massor av idéer kring hur nästa kollektion ska visas så jag kommer göra allt för att det ska ske!

Josefin Strid. Foto Henrik Halvarsson och Märta Thisner (beskuren).

Josefin Strid. Foto Henrik Bengtsson respektive Märta Thisner (beskuren).

Agnes Grefberg Braunerhielm
Promotion

Intervju, Mode

Intervju: Josefin Strid & Ida Klamborn

Duos_3

Ida Klamborn hade just tagit sin master från Borås Textilhögskola och satt i sin nya, alldeles egna ateljé i Göteborg. Hon drack en kopp kaffe, ensam. Det fanns ju ingen att dricka kaffe med. Hon stod inte ut. Ida lyfte luren och ringde sin före detta klasskompis Josefin Strid, hon som hoppat av mastern för att hennes märke tog sådan fart, hon som redan visat på Stockholms modevecka fyra gånger.
– ”Jag flyttar upp nu!” skrek jag till Josefin. ”Jag bokar en plats i din ateljé!”
En månad tidigare hade Ida kontaktats av ett produktionsbolag som ville göra ett klädmärke. Ida och Josefin bestämde sig för att göra det ihop. Samarbetet funkade förvånansvärt bra. Så småningom skakade de av sig produktions bolaget, Ida flyttade in hos Josefin i Stockholm, och plötsligt hade de skapat OMF, Our Mutual Friends, en gemensam plattform som är helt fri.
– Vi kan vara både stylist och designer, berättar Josefin. Här är det ingen som bestämmer fullt ut, det är ett kollektiv och en kreativ verkstad, en organism.
Det första projektet blev arbetsvästen. De har provat på varandra, bytt referenser och fått fram en kollektion västar som sätter idén om den gamla arbetsvästen i nytt ljus. I den gemensamma ateljén kan Ida och Josefin inte bara spontant sätta igång nya projekt under OMF. De är också först med att se varandras respektive kollektioner och ut byta åsikter. Det blir ett sätt att ställa sig utanför den hierarkiska, vinstdrivna delen av modevärlden. Den som tycker att de bara borde göra ett gäng toppar som säljer bra.
– För oss är det här inte bara kul, det är ett sätt att slippa passa in i det där ekorrhjulet.
Vilka styrkor finns det i att vara två?
– Man blir så trött på sitt eget huvud när man jobbar ensam, och det är spännande att få nya infallsvinklar och att kunna erkänna att den andras idéer är bra. Det är en lyx att få vara två.

Text: Agnes Grefberg Braunerhielm
Foto: Märta Thisner

Två är dubbelt så bra. Två ger nya perspektiv. Två ger dubbelt så många världar, dubbelt så många erfarenheter. I höstens nummer av Rodeo har vi träffat sju gånger två som vet att allt blir bättre om man gör det tillsammans.

Rodeo

Kultur, Livsstil, Mode, Musik, Nyheter

Höstens RODEO är här!

rodeo_autumn_2013-två-omslag-1029
Höstens nummer av Rodeo är här! Du hittar det i butik från och med tisdag nästa vecka.

I numret presenterar vi ett första utdrag ur Ison Glasgows kommande biografi, och pratar med honom om drivkrafterna bakom den. Vi skickar Masha Taavoniku och Asrin Haidari till New York för att gå i en hjältes fotspår – de stirrar upp mot hus på Fulton Street och bläddrar i mappar hos Martha Wilson i Brooklyn i jakt på Sverigeaktuella Cindy Sherman – och till slut nås de av ett meddelande från konstnären själv.
Vi låter Agnes Braunerhielm träffa Nordens fem mest lovande unga modeskapare och undrar om det är en tillfällighet att de alla skapar ett mode som är skarpsinnigt, mörkt och en gnutta rebelliskt.
Vi gräver i jorden med Elin Unnes, vars liv förändrades av en kolonilott och sammanför två svenska kreativa genier, nyss hemkomna fotografen Anders Edström och designern Anna-Sara Dåvik, för ett möte på Vanadisplan. Vi pratar om en ny kollektiv aktivism med Mohammed Anwar Ryback från Mohammed Ali och debattören Nabila Abdul Fattah, pillar bort etiketter med konstnären Carl Hammoud och förhör Marie-Louise Ekman om bagladies i Los Angeles.

Och väldigt mycket mer förstås. Trevlig läsning!

Rodeo

Intervju, Kultur

NICOLE SABOUNÉ : "JAG HAR MEST HERRKLÄDER"


Jacka Acne, t-shirt Hellen Van Rees / MUUSE, byxor The Wardrobe.

Nicole Sabouné älskar måndagar, ser mode som konst och släpper sitt debutalbum nästa år. För Rodeo berättar hon om samarbetet med Josefin Strid och när hon snodde Ola Salos skjorta.

Foto: Emma Svensson
Mode: Gorjan Lauseger
Text: Ida Grundström Nyberg

Varför gillar du måndagar?
– Måndagar känns som en nystart och alla har ny energi. Bara för att det är måndag och start på en ny vecka känner man att man måste göra saker, det är innovativt på något sätt!

Har du alltid varit intresserad av mode?
– Jag tycker om kläder – om det är mode eller inte vet jag inte riktigt. Men kläder är en del av mig och ett sätt att uttrycka mig på. Jag får fram min personlighet och kan må bra av att känna mig trygg i min stil och mina kläder.  Jag ser kläder väldigt mycket som en konst, jag ser nog inte kläder så ytligt utan mer som att det är ett sätt att uttrycka mig på.

Tröja Cheap Monday, skjorta Josefin Strid.

Du medverkade i The Voice i våras. Hur kommer det sig att du sökte?
– Den största anledningen var faktiskt att Ola Salo skulle sitta i juryn. Hade det varit en jury jag inte kunde relatera till, någon jag inte kunnat mötas med, hade det varit en annan sak. Möjligheten att få coachas av Ola var en stor anledning till att jag valde att vara med.

Vad har du för relation till honom i dag?
– Han är med och skriver en del av musiken. Han fungerar som min mentor, han är den som jag kan lita på mest av allt och som jag bollar både känslor och idéer med. Han är en som jag kan säga vad som helst till och får respons på det, jag lita på vad han säger. Det är så himla viktigt och jag känner mig så himla stark.

Har du tänkt att du ska gå i samma spår som Ola och The ark?
– Musikaliskt så skiljer vi oss ganska mycket, vilket blir väldigt intressant för då uppstår det en häftig kontrast. Jag är nog lite mer punk och lite mer new wave än vad The Ark var sen vet jag ju inte vad Ola ska göra i framtiden. Vi möts men jag kanske kommer med mina lite mer enkelspåriga idéer och lite mer entoniga melodier och han är lite mer melodiös.

Kavaj Anja Stuebling / MUUSE, långskjorta Acne.

Musiken känns rätt inspirerad av 80-tal och typ Billy Idol?
– Jag lyssnar väldigt lite på ny musik, jag har ju vissa favoritband men jag lyssnar nästan bara på musik från sjuttiotalet och början av åttiotalet. Jag inspireras väldigt mycket av Joy Division och så David Bowie såklart, han är  husguden. Senaste tiden har det varit mycket Bauhaus och även lite Patti Smith men det är mer hon som människa som inspirerar, hon som ikon. Jag inspireras mycket av punk, Sex Pistols och de grabbarna.

Varför inte ny musik?
– Det händer, men då är det oftast musik som påminner om sjuttio- och åttiotal. Jag älskar The Drums och The Vaccines, indierock och band från England tycker jag är fantastiska. Jag kanske har fastnat lite men sen tycker jag kanske lite oväntat att Ellie Golding är fantastisk, jag tycker hon är ascool!

Jacka Josefin Strid, trenchcoat Cheap Monday.

Du har ett samarbete med modeskaparen Josefin Strid.
– Ja, det var tack vare The Voice.Vi valde kläder tillsammans med stylister, vilket var väldigt kul. Till första fredagsuppträdandet gick jag in i Olas kostymförråd och snodde en skjorta, vilket visade sig vara en skjorta från just Josefin Strid. Josefin hörde sedan av sig till mig och vi klickade direkt. Jag kan relatera till hennes konst och hennes kläder, och hon kände att hon hittat någon som kan bära upp hennes kläder som hon vill.
– Jag tycker hon är en helt fenomenal konstnär och vi båda är unga och nya i branschen, så det blir lite vi två mot världen!

Hur ser ert arbete ut idag?
– Hon är med och bollar idéer kring det visuella,  och hon var med och stylade videon och även omslaget till min singel Unseen Footage Of A Forthcoming Funeral. Så hon är med nu och förhoppningsvis kommer hon vara med hela tiden. Vi pratar väldigt mycket om den visuella delen, hon känner mig och vet vad som passar mig. Hon är cool! Vi jobbar mest kring kläderna och då med hennes herrkläder faktiskt, det är mest det jag har på mig.

 

Rodeo

Krönika, Mode, Perspektiv

HANNA JOHANSSON: MER HUMOR I MODET

Visst, det är ängsligt och lite gnälligt att invända mot Stockholms modeveckas provinsialism, men det måste ändå ha varit fler än jag som kämpade med relevansen under de där tre dagarna i förra veckan. Och det är oavhängigt ens expertis eller erfarenhet – jag har varken det ena eller det andra – utan bygger bara på det krassa faktum att det finns så mycket fastän Sverige är så litet, att man oundvikligen måste vada genom tyg och drömmar för att hitta det riktigt intressanta som egentligen redan det hade räckt gott och väl.

Den känslan infinner sig möjligen var man än är i liknande sammanhang, typ Bokmässan. Och med någon sorts logik är det kanske ett tecken på friskhet hos den svenska modeindustrin att det finns plats också för det menlösa. Jag vet inte. Men för ett land som till skillnad från stora modenationer som Frankrike och Italien inte direkt präglas av ett elitistisk skräddarskrå kan jag ibland undra vad det är nyutexaminerade svenska designers egentligen utmanar med asymmetri och mode-fierad fulhet. Nu är jag en kärring, men vem har förväntat sig någonting annat?

Nå. Det finns värre brott. Till exempel att vara tråkig. Och konceptuella anspråk är verkligen välkomna, särskilt som de ofta (men inte alltid) roddes i hamn under den gångna modeveckan. Gudarna ska veta att det tryckts många pretentiösa programblad, men hos allt fler designers som visar på modeveckan känns de akademiska eller utforskande infallsvinklarna så självklara.

Vad som verkligen gör mig upprymd är att det finns ett om inte nytt så i alla fall mer än tidigare framträdande element i det ”svåra” modet, något som bryter 00-talskontrasten mellan truligt Nakkna-allvar och Dagmar-klädda ”kvinnor i farten”, nämligen: lust och, i brist på bättre svenskt ord, wit. Där utmärkte sig till exempel Josefin Strids jacka med inbyggd ryggsäck som var mer än en kul idé, eller Backs flabbigt ordvitsiga ryggtröjtryck ”SHE’S BACK”. Sveriges modescen, som inte nämnvärt tyngs av några traditioner, kan gott kosta på sig humor.

Rodeo
Rodeo: Just nu