Krönika, Mode, Perspektiv

ANNA HELLSTEN: I HÖSTEN TAR JAG FAJTEN

Jag var inne i en bättre modebutik häromveckan för att köpa en klänning. Den är av svenskt märke. Den är knälång. Den kommer i en ny, dov nyans varje säsong. Just den här säsongen är den svart. Den går att ha på sommaren. Den går att ha på vintern. Kvinnan som tog betalt log översvallande och påpekade att den ”dessutom är jättefin att ha över ett par jeans”. Jaså, sa jag. Ja, det är väldigt praktiskt, sa hon och log ännu mer översvallande. Jag kollade inte i någon av speglarna när jag lämnade butiken, men hade jag gjort det hade jag kunnat se mitt ansträngda minspel. Praktisk? Vill jag vara praktisk? Eller tja, det vill jag kanske, men vill jag få det kastat i fejset sådär?
Som svensk och modeintresserad är det där funktionalistiska draget något av ett… nej, jag ska inte använda ordet trauma, men vi kanske kan få kalla det ett semi-problem? Eller åtminstone en strid man ständigt utkämpar, och ständigt förlorar. I sin nyutkomna, utmärkta bok ”Modebibeln. Den svenska” skriver modejournalisten Karina Ericsson Wärn om en visning under modeveckan 2008 då ett gäng tillresta utländska journalister reste sig och lämnade en visning, uppenbart utleda på allt det gråsvarta och funktionella. Och nä, svenskt mode är ju inte så mycket karneval och eskapism. Vårt språks finaste klädberöm är att något är ”bärbart” – men det är blott ett glamourösare ord för just ”praktisk”.
Häromdagen åt jag lunch med en kompis som flyttade till Malmö ett tag före mig. Hon berättade att hon slutat försöka ha en frisyr, eftersom det blåser så förskräckligt här. Jag nickade emfatiskt och berättade att jag slutat ha högklackat, eftersom det är så opraktiskt när man ska hämta på dagis. På väg från dagis, med mina ädelstensdekorerade flipflops smattrande mot trottoaren, tänkte jag på min ungdoms Stockholmsvintrar då jag knallade runt i snömodden i ofodrade kinky boots, med iskalla lår under kortkorta kjolar.
Jag kom hem, såg min praktiska, frisyrlösa uppenbarelse i spegeln. Jag slog upp datorn och beställde ett par nya stövlar. Tio centimeter klack. Lädersula. Inga blixtlås att facilitera påtagandet med. Ofodrade. Och så tänkte jag att den här hösten tar jag fajten, iallafall lite.

Rodeo
Promotion
Rodeo: Just nu