Musik, Nyheter

Lilla Namo släpper video!

nybil

Den Up To No Good-producerade singeln kom i går morse och vi golvades direkt.

I går kväll kom videon, filmad i Kurdistan och regisserad av Saga Berlin. Och vi fortsätter att golvas.

Lilla Namo, så stor!

Jon Lax

Musik, Nyheter

Musikpanelen, vecka 11

uepwcrmmpqs5cg1wr29f

Lilla Namo! Foto: Saga Berlin

Det är fredag och musikpanelen – Jon, Lisa och Peter är det som snackar den här veckan – samlas igen. Vi pratar ungefär fyrahundra helt fantastiska svenska släpp, Madonnas nya svenska kompisar, det senaste r&b-djuret och tipsen inför helgen som stundar.

Jon: Hur har veckan varit? Jag är minst sagt nöjd. Ji Nilsson, vars video vi hade premiär på för drygt en vecka sedan, dök upp två gånger till – först med favoriten Marlene och sen med Sun Comfort. Lilla Namo släppte! Beatrice Eli släppte! Och Silvana Imam gav oss programförklaringen ”I•M•A•M”.

Lisa: Ja, veckan har verkligen levererat! Typiskt mig att nu väga upp allt det coola med en massa dudes: har lyssnat på Pure Xs ”Heaven” och The War On Drugs alldeles jättehärliga album. Och har vi pratat ordentligt om How To Dress Wells nya? Chris Owens, var det förra veckan? Tame Impala har gjort en trippy cover på MJs ”Stranger In Moscow”. Sen, för att kompensera lite, är Soft Lits ”Ocean King” rätt fet. Och Tydes ”Pray For You”.

Peter: Mycket bra svenskt denna vecka, bortsett från släppen ovan så fick jag lyssna på Marcus Price & Jaqe – Malcom idag, bra! I övrigt ganska ZzzZz, Daft Punk & Jay Z, snark, Converse & Frank Ocean, snark. Young Thug har iofs fortsatt vara väldigt aktiv, hans senaste samarbete med Tiffany Foxx och Pusha T <3

madonna

Jon: Madonna jobbar med Vincent Pontare, Avicii, Salem Al Fakir och Magnus ”Filthy” Lidehäll. Vad tror ni, blir det untz-untz-untz, rednexcountry eller en blåtonad Veronica Maggio-skiva?

Lisa: Ska hon jobba med alla de där? Låter rörigt. Att hon och Avicii är bundis är ju inget nytt, men frågan är om Madonna själv kan komma med nåt nytt mer? Ska en döma efter alla instagramfadäser etc (vilket en ju inte ska såklart) så kommer hon göra en skiva som vill vara häftig och det kommer bli plågsamt.

Peter: Fniss.

azealia

Jon: Mer instagram. Kan vi prata lite om Azealia Banks marsvin Kanye? Bör Ciaras hund Tyson känna att positionen som internetmusikälskarnas favoritdjur är hotad? 

Lisa: Eh, följer inte kändisdjuren på insta så lite out of my element här. Meneh, spontant: mer djur, mer kul!

Peter: Gillar inte marsvinshänget, obehagligt. Däremot älskar jag Azealias små matlagningskurser som hon delade med sig av i vintras.

Jon: Vad ska ni hitta på i helgen?

Lisa: Apropå Lilla Namo och Silvana, båda spelar ju på lördag! Vore kul att vara där och dansa.

Peter: Tänkte gå på Abidaz ikväll, kul att höra mer från Piraterna (dom är förband).

Jon: Trevlig helg! Ps. Missa inte Le1f som gästade Letterman i går!

Jon Lax

Musik, Nyheter

Musikpanelen, vecka 9

drake

Drakedrakedrakedrakedrakedrakedrakedrake

Äntligen fredag! Musikpanelen den här veckan består av Jon, Lisa, Jenny och Peter. Galasäsongen är snart slut för den här gången – vilka var de mest värdiga vinnarna och vilka glömdes bort? Vi snackar förstås även veckans bästa låtar, helgtipsen och – jamen förstås – Drake.

Jon: Hej! Hur har er musikvecka varit? Jag gillade den här debuten från 19-åriga Las Vegas-sonen Shamir väldigt mycket:

Jenny: Den där var alldeles för fonky för mig… :/ Att Kornél Kovács housepärla ”Szikra” äntligen dök upp på soundcloud var nog veckans bästa grej. Vill bara lyssna på ledsen, varm partyhouse nu.

Gillar även ledsna viben i John Tejadas remix på The Fields låt  No. No… (även om den kanske inte är sprillans ny?)

Peter: Mycket bra denna vecka också, det är något med tidig vår, mycket musik som ska ut, mycket som ska bli hett innan festivalsommarhetsen. Speciellt mkt kärlek går till FKA x inc. , Le1f ”Boom”, Rae Sremmurd ”We”, Aches ”Her”:

Lisa: Musikveckan har varit rätt bra? Lyssnat på Bones (Team Sesh) nya mixtape ”TeenWitch” och Real Estates ”Atlas”. Och Damon Albarns ”Lonely Press Play” är fortfarande hemskt fin, nu med video.

Jon: Galasäsongen fortsätter, bara den här veckan har Nöjesguidens stockholmspris och Kingzisegalan gått av stapeln. Om vi skulle dela ut ett Rodeo Musik-pris, vem eller vilka skulle då få det och varför? 

Jenny: Blev verkligen helt varm när en genuint glad och överraskad Axel Boman tog emot Stockholmspriset. Tycker han och Studio Barnhus står för något väldigt speciellt i svensk musik just nu. Det känns som att de liksom leker fram både ganska knäppa grejer och helt ljuvliga låtar i världsklass. Abidaz P3 Guld-plakett och Linda Piras Grammis kändes också på sin plats. Några som blev utan priser men verkligen borde fått för bästa produktion 2013: Yung Gud och Yung Sherman. Osviklig melodikänsla, beats som verkligen låter NU och en helt egen sinnesstämning.

Peter: Studio Barnhus-gänget  skulle jag vilja ge ngt form av pris, inte nog med att dom kurerar väldigt mkt bra släpp, dom gör också väldigt mkt egen bra musik, Axel Boman, Man Tear och i år Kornel (man får räkna med lite 2014 också tycker jag). Femtastic-gänget för att dom kämpar för att lyfta fram mer tjejer på vår svenska rap-scen, enormt med kudos för det. Finns så många superstars som man vill lyfta fram, Linda Pira för hennes coolness, Lilla Namo för hennes texter, Emilio Fagone & AKA för bra bokningar, listan kan göras lång.

Lisa: Oj vad svårt. Kanske till den våg av kvinnor som just nu sopar banan med allt gammalt och tråkigt.

Jon: Drake kommer till Stockholm på lördag! Tillsammans med Jhené Aiko och The Weeknd. Jag vet att några av oss har ett speciellt förhållande till Drake, beskriv era känslor inför konserten? 

Jenny: Wasima uttryckte det bäst: ”OH.EM.GEE. PRAISE DA EMO GAWD”  :D Tampas dagligen med mina känslor för Drake, han känns onekligen fånig ibland men har ju gjort så sjuuukt många bra låtar. Har samlat några av dem i en spellista man kan ladda upp inför konserten med. Sällan har väl förbanden på en konsert känts mer skräddarsydda?

Peter: 2014 blev ett år då vi spelade väldigt mkt Drake i podden, därav är jag ganska mätt på honom, plus att Globen inte är den roligaste konsertarenan. En fördel är dock att produktionerna där brukar vara så jävla slipade så man slipper peppade basister och trummisar som annars tenderar att ta över showen om man ser en spelning på typ Berns. Då tänker jag på typ Miguel, The-Dream etc där jag nästan fick gå pga av icke-existerande skämskudde.

Lisa: Personligen är jag lite småtrött på Drake som person, men han sitter ju på ett stort gäng fantastisk musik. Jag tror inte ens jag tänkte tanken att vilja gå på konserten, men jag tror det kommer vara jättefint och härligt där.

Jon: Vad gör ni annars i helgen? Jag ska se China och Up To No Good i kväll!

Jenny: TYGIF! (Thank Yung Gud It’s Friday)

Peter: Delar ur Ham City-gänget har Drake-efterfest på Häktet, tänkte nog gå dit!

Lisa: Ikväll ser jag också China på Taverna Brillo!

Jon Lax

Krönika, Mode, Perspektiv

HANNA JOHANSSON: BLOTT ETT SKAL

Jag sminkar mig nästan aldrig längre. Jag brukade, under min mest identitetsförvirrade period i högstadiet och gymnasiet, sminka mig väldigt mycket. Men så skalade jag år för år av en rutin från skolmorgonens spegelsession: först ögonen, sedan läpparna, sedan ögonbrynen, för att till slut ha landat där jag fortfarande befinner mig idag: i det där förment naturliga utseendet som jag hatade så mycket som tonåring, där det ”räcker med lite rouge”.

Men jag läser mycket om smink. I faktum mer än någonsin. Och när jag läser skönhetsbloggar får jag en känsla av att de som skriver dem har ett förhållningssätt till sina egna ansikten som jag också skulle vilja ha: ett spänstigare, mindre allvarligt. Utseendet är böjligt och okonstant. Det mesta går att fejka. Kroppen och anletsdragen är trots allt blott skal, om än skal som kräver dyra underhåll. Varför då behandla dem som någonting annat? Varför ladda dem med sanning, varför ta dem personligt?

När jag fortfarande sminkade mig målade jag aldrig naglarna. Nu är det som om jag blivit tvungen att flytta till fingertopparna sedan ansiktet uttjänat sin roll som kanvas. Nagellack är visserligen trendigt just nu; rapparen Lilla Namo (instagramtips om du gillar naglar) påpekade i DN förra månaden hur nagelutsmyckandet helt plötsligt blivit ”fräscht” sedan det plockats ur underklassens subkulturer, och Kakan Hermanssons Cookies Nail Salon och fingerskulpturer har placerat r’n’b-naglarna i ett konstsammanhang.

Men jag vill tänka att just naglarna har något slags extra gynnsamma förutsättningar att ta på lite mindre allvar: de består av döda hudceller. De är små. De är ganska oförargliga. De går att klippa av och fila ner, osentimentalt och smärtfritt. Att ta på och ta bort och igen ta på nagellack påminner, om man vill vara sån, om den tibetanska buddhistiska riten kilkhor. Där skapas en intrikat mönstrad cirkel av färgad sand som sedan förstörs så fort den färdigställts; en metafor för det materiella livets förgänglighet. Jag ska tänka på det nästa gång jag byter lack.

 

Rodeo
Rodeo: Just nu