Festbilder, Kultur

Cindy Sherman x Moderna Museet

Cindy Sherman2

Daniel Birnbaum, Cindy Sherman och Lena Essling

I helgen öppnar Cindy Shermans utställning Untitled Horrors på Moderna Museet i Stockholm. Igår var det vernissage och Rodeos fotograf Beata Holmgren var på plats i vimlet.

003

Asrin Haidari

Wu Tsang

Wu Tsang

Örjan Andersson

Örjan Andersson

Nicole Walker

Nicole Walker

Peter Hultberg-Heidi Johansson

Peter Hultberg och Heidi Johansson

004

Alexander Oxenstierna-Maria Kempe

Alexander Oxenstierna och Maria Kempe

Anna Blomqvist-Ann-Sofie Back

Anna Blomqvist och Ann-Sofie Back

Anna Flytström-RIchard Ankers-Jonas Kleerup

Anna Flytström, RIchard Ankers och Jonas Kleerup

009

013

Anna Granberg-Pari Damani

Anna Granberg och Pari Damani

Anna Klein-Michaela Myhrberg

Anna Klein och Michaela Myhrberg

Christian Coinberg

Christian Coinberg

005

006

Daniel Lindroth-Marita Hammervold

Daniel Lindroth och Marita Hammervold

Hans Isaksson-Darivs Ghatm

Hans Isaksson och Darivs Ghatm

010

011

Eliot G Barver-Oscar Algård

Eliot G Barver och Oscar Algård

Eva Kenell-Emelia Carlsson

Eva Kenell och Emelia Carlsson

Felix Havermark-Karolina Willebrand

Felix Havermark och Karolina Willebrand

Filippa Berg-Anthony Vringer

Filippa Berg och Anthony Vringer

Fumitaki Goto-Tatsao Kuroda

Fumitaki Goto och Tatsao Kuroda

Isabele Löfgren-Alida Ivanov

Isabele Löfgren och Alida Ivanov

007

008

Jonathan Hadzin-Robin Tapper

Jonathan Hadzin och Robin Tapper

Josefine Skomars-Lars Bronseth

Josefine Skomars och Lars Bronseth

KIWANOID

KIWANOID

Linda Leopold-Ingrid Strage-Fredrik Strage

Linda Leopold, Ingrid Strage och Fredrik Strage

Linda Romanazzi-Daniel Redgert-Ullrik Munther

Linda Romanazzi, Daniel Redgert och Ullrik Munther

Madeleine Sunding Larsen-Per Sunding Larsen

Madeleine Sinding-Larsen och Per Sinding-Larsen

Maria Loohufvud-Jenny Morelli

Maria Loohufvud, Jenny Morelli

Maria Rogg-Viktoria Ahlenius

Maria Rogg och Viktoria Ahlenius

012

Marie Häger

Marie Häger

Marie Lundberg-Christina Grönwall

Marie Lindberg och Christina Grönwall

Maya Brandi-DIana Iskra

Maya Brandi och Diana Iskra

Miranda Ivarsson-Theodor Ödlund

Miranda Ivarsson och Theodor Ödlund

Neo Bjerkenstam-Cia Ringert-Jonas Ramström

Neo Bjerkenstam, Cia Ringert och Jonas Ramström

Rosanne Plüss

Rosanne Plüss

Sissela Jensen-Ulrika Netzler

Sissela Jensen och Ulrika Netzler

Tommie X-Anna Drvnik

Tommie X och Anna Drvnik

Ulf Eriksson-Svante Tirén

Ulf Eriksson och Svante Tirén

Foto: Beata Holmgren

Rodeo

Intervju, Kultur

Letar efter Cindy

Cindy-Sherman-Untitled-#150,-1985

Cindy Sherman, Untitled #150, 1985 © Courtesy of the artist and Metro Pictures, New York.

Cindy Sherman gjorde selfien till en konstform redan på 1970-talet. Maskerad i hundratals olika identiteter har hon iscensatt och ifrågasatt kvinnans roll och vårt förväntade bildseende. Den 19 oktober öppnar Untitled Horrors på Moderna Museet i Stockholm, en omfattande utställning som visar Shermans verk, från hennes tidigaste serier fram till dagens societetsporträtt och muralbilder.

I höstens nummer av Rodeo kan du läsa ett längre reportage där konstfantasterna Masha Taavoniku och Asrin Haidari åkte till New York under några heta dagar i somras för att spåra Cindy Shermans rötter och avtryck och prata med hennes gamla kollegor. En jakt som slutar med ett ett meddelande från konstnären själv.

Masha, hur ofta går du i konstnärers fotspår?
– 7 gånger per år? Nej haha, har aldrig gjort det förut.

Vad hade ni för förväntningar på trippen till New York?
– Vi ville främst få en bild av sammanhanget Sherman, och andra kvinnliga konstnärer som arbetade på liknande sätt under samma tid, befann sig i. Hur klimatet såg ut för dessa konstnärer. Hur Sherman arbetade och utvecklades, och även hur hon förhöll sig till New York. Hur staden och dess konstscen såg ut under 70- och 80-talen. Förväntningarna var typ att få svar på dessa frågor, även om vissa inte fanns från start utan utvecklades under resans gång.

Asrin_Masha_3

Masha i arkivet på Franklin Furnace i Brooklyn, en organisation som verkar för att främja och bevara konst som kan möta motstånd i andra sammanhang på grund av sitt politiska innehåll.

Asrin_Masha_4

På sin resa träffar Masha och Asrin bland andra konstnären Martha Wilson som skapat feministiska video- och fotoverk under flera decennier.

Vad lärde ni er om Cindy Sherman under resan?
– Narcissisterna svarar: på något vis är det är som att vi lär oss någonting om oss själva genom att titta på Shermans konst. Tror att det delvis är det hon är ute efter? Och det blev tydligare att ingen konstnär kommer ur ett vakuum, utan är en del av något större, som utvecklats tack vare de kvinnliga konstnärer som verkade innan.

Asrin_Masha_5

64 Fulton Street i New York där Cindy Sherman bodde i början av 1980-talet.

Asrin_Masha_8

Duvorna på Fulton Street.

Vad tänkte du när det trillade in ett mail från Cindy Sherman själv i inboxen?
– ”DET VAR SOM FAN!” Det finns en sorglig men fin anekdot vi vill dela med oss av, som Sherman berättade via mail. När hon bodde på Fulton Street hade hon en vitbrun duva som husdjur, en duva hon fick av en kompis när hon gick på college i Buffalo. Duvan flög runt i Shermans dåvarande lägenhet och bodde in sig i olika krukväxter tills en dag då någon råkade smälla igen en dörr rakt på den. Som en katt med nio liv klarade sig duvan, dock utan synen i behåll. När Sherman sedan packade väskorna och flyttade till New York fick duvan följa med. Slutet gott, ändå.

Varför ska man gå och kolla in utställningen Untitled Horrors?
För att skratta, för att bli deppig, för att reflektera, för att bli varse om Maskeraden.

Foto: Masha Taavoniku och Asrin Haidari.

Mashas och Asrins reportage om Cindy Sherman, och hennes mail till dem, hittar du i höstens nummer av Rodeo som finns ute i butik nu.

 

Rodeo

Kultur, Mode, Skönhet, Tävling

Gå på Hilma af Klint-vernissage på Moderna Museet!

Hilma af Klint. Svanen, nr 17, grupp IX/SUW, serie SUW/UW, 1915
© Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Foto: Moderna Museet/Albin Dahlström

Året var 1906 och Hilma af Klint sprängde gränser. Det visste ingen då. Bakom porträtt- och landskapsmåleriet gömde sig en pionjär inom abstrakt konst, en konstnär som var före sin tid. I hemlighet målade Hilma af Klint budskap från högre medvetanden. Men hon packade ner sina verk i lådor och skrev i sitt testamente att de fick visas först 20 år efter hennes död. Då skulle världen vara redo för dem. Det var över 100 år sedan och nu är vi mer än redo.

Den 14 februari har du möjligheten att ta del av Hilmas af Klints verk på Moderna Museet. Vi tävlar ut fem biljetter för två till vernissagen. För att vinna svarar du på denna fråga:

Till vilka två länder turnerar utställningen efter att den har varit på Moderna Museet?

Skicka ditt svar till tavling@rodeo.net innan fredag 8 februari kl 10. Lycka till!

UPDATE: Grattis Lina Gustafsson, Henrik Lehtinen, Anne Marmlöf, Irene Larsson och Jonas Ahlgren som vardera vinner två biljetter till vernissagen. Tävlingen är nu avslutad.

Rodeo

Mode, Nyheter, Reportage

Modevärlden behöver Wolfgang Tillmans bilder – igen

Wolfgang Tillmans, Arkadia_I, 1996, © Wolfgang Tillmans. Courtesy Galerie Buchholz.

Efter det hårt retuscherade 00-talet längtar modevärlden efter äkthet och mer ”sanna” bilder. I Sverigeaktuella Wolfgang Tillmans utställning på Moderna museet förmedlas en närvaro som modevärlden kunde behöva. Igen.

Just nu visas en stor utställning av fotografen Wolfgang TillmansModerna museet i Stockholm. Men innan han blev konstnär gjorde han sig ett namn som modefotograf. I början av 90-talet blev den tyskfödde Tillmans en central gestalt i en motreaktion mot modevärldens glitz och glam – i stället för pampiga modebilder i bästa Versace-anda ställde Tillmans bilder samman olika slags subkulturer. Hans 90-talsestetik genomsyras av den tidens gay- och klubbkulturscen. Något som syns allt mer sällan i dagens modefoto.

– På 90-talet växte det fram en do-it- yourself-kultur där man visade att man kunde ta kort utan en produktionsapparat med studio, assistenter, stylister, hår- och makeup och supermodeller, berättar Stefania Malmsten, formgivare och creative director på Rodeo.

– Det skapades en ny estetik som ifrågasatte traditionella skönhetsideal och könsroller. Tillmans tidiga bilder, som publicerades i bland annat magasinet i-D, var en del av det här skiftet.

Tillmans och hans likar som Juergen Teller, Anders Edström, Davide Sorrenti och Ryan McGinley blev med den avskalade, till synes ”äkta” och närgångna estetiken tongivande på den brittiska och amerikanska scenen, och deras modebilder publicerades i framsynta magasin som i-D, The Face, Purple och Interview. Stefania Malmsten beskriver känslan i Tillmans bilder som personlig på gränsen till privat – oavsett om det är en kompis, en modell eller en kändis han fotar.

– Det finns också en kombination av slumpmässighet och tvärsäkerhet i hans metod som präglar bilderna, säger hon.

I dag, när bilden i en enorm utsträckning styr vår blick på verkligheten (och där var och varannan har en egen bildblogg att filtrera sin vardag genom), får Tillmans 90-talsestetik åter relevans i modevärlden. Hans bildserie av en relativt avskalad Lady Gaga (hon bar skinnjacka, nätstrumpbyxor och klacklösa platåskor) nådde en enorm spridning på nätet, och benämndes som de första ”riktiga” bilderna på hur Lady Gaga faktiskt ser ut. Samtidigt pågår en debatt kring retuschering och bildens makt över vårt samhälle i dag, där bland annat kongressen i Frankrike pratat om att utfärda varningstexter på alltför retuscherade bilder. Frågan som ställs är hur vi vill och kan representera oss själva.

– Nu börjar vi se den första generation fotografer som har vuxit upp helt med den digitala tekniken, och jag tycker att det görs väldigt mycket bra bilder. Jag har ingen aning om vart det är på väg men jag vill vara med och se, säger Stefania Malmsten.

Klart är att det finns en längtan efter bilder som kan uppfattas återge en slags verklighet. ”Råkar” ett företag eller en tidning (som exempelvis amerikanska Lucky Magazine med sitt senaste katastrofala Britney-omslag) att i för hög grad beslöja vad som anses ”verkligt”, uppstår protester bland mottagarna. Bara förra veckan förbjöds Diors kampanjbilder i Storbritannien när Natalie Portmans ögonfransar ansågs för overkliga. Frågan är om det är en del av en alltmer utbredd moralpanik eller en önskan om att få autenticitet i modevärldens drömbild av samhället – den vi ska köpa?

Kate Moss av Wolfgang Tillmans, US Vogue februari 1997.

Installationsbild från Wolfgang Tillmans, 2012, © Carmen Brunner/Moderna museet.

 Texten publicerades i DN 11/11/2012.

 

 

Rodeo

Festbilder, Kultur

Wolfgang Tillmans vernissage på Moderna Museet

Wolfgang Tillmans

Josefin Arestav

Linda Leopold, Julie von Hofsten, Emma Shanley

Andreas Kleerup

Eveline Johnsson, Amanda Johansson

Wolfgang Tillmans

Anna Sörenson, Carolina Hindsjo

Fredrika Olausson, Antonia Simon

Oscar Karlsson, Emma Danielsson

Anna-Karin Selberg, Sofia Stenström

Dora Streiffert, Katarina MacLeod

Nina Tahko, Adina Fohlin

Sonja Björkebert, Maria Jonsfjord, Åsa Lindgren

Fredrik Ternstrand, Erik Ljungren

Sandra & Michaela Myhrberg

Dimen Abdulla, Daniel Redgert

Tatjana Kostic, Christoffer Wiklow

Emma Hanseklint, Sara Johansson

Emelie Axelsson, Linnea Berndt

Lex & Jenny Danielsson

Erik Ljungren

Elin Noring, Alice Lidgård

Hari

Foto Beata Holmgren

Rodeo
Rodeo: Just nu