Intervju, Kultur

THE HIVES | "VI SKULLE INTE VARA LIKA GRYMMA I MJUKISBYXOR"

Det är dags att suit up igen. Efter fem års frånvaro är The Hives tillbaka med nya albumet Lex Hives. Rodeo träffade dem i ett hotellrum för att prata om trygghet – och varför de känner sig mer bekväma i frack än i mjukisbyxor.

Text: Elin Nordlund
Foto: Emma Svensson för Rodeo.net

Hur kändes det att släppa en skiva igen efter fem år?
– Skönt. Det är en lättnad faktiskt. Nu var det dags. Vi sätter press på oss själva att göra grym musik och nu känner vi att vi verkligen har gjort det. Vi skulle aldrig släppa en halvdan skiva bara för att släppa något.

Berätta om era kostymer. Är de någon typ av trygghet på scenen?
– Vi har väldigt mycket tänk bakom kostymerna. Och på ett sätt är det klart att det är en trygghet. Vi blir mycket bättre i kostymerna. Skulle vi till exempel gå upp och lira i mjukisbyxor och t-shirt skulle det inte alls låta lika grymt. Vi försöker dessutom köra på olika teman varje gång. Den här gången är det frack och hög hatt som gäller.

Var hittar ni inspirationen till kläderna?
– Det kan vara allt från sägner till film och fotografier.

Hur delaktiga är ni i skapandet av era scenkläder?
– Vi är med hela vägen. För oss är det väldigt viktigt att allt kommer från oss. Musik, kläder – allt. Kostymerna till exempel ritar vi själva men Tiger syr dem. De är snabba och bra!

Har ni haft några outfits på scen som har varit mer opraktiska än andra?
– Ja, vi har väl haft ett par som har varit väldigt opraktiska. De har varit svåra att hoppa runt i. Till exempel en vit overall som var flera nummer för små. Men det fanns ju säkert en hel del i publiken som såg en charm i det också. Haha!

Berätta om era coola skinnjackor.
– Ja, visst är de snygga! De är uppsydda i en liten butik i London. Där arbetar en liten man som tar mått och sen sys de upp exakt efter din kropp. Det känns som att de kommer att hålla hur länge som helst.

När ni står på scen känns det som att ni är födda till att göra det här. Kändes det lika självklart för 20 år sedan?
– Nej, det gjorde det inte. Då hade vi ingen tanke på att bli rockstjärnor. Då ville vi bara göra bra musik.

Trodde ni att ni skulle komma så här långt när ni började?
– Nej, verkligen inte.

Hur har ni lyckats hålla ihop efter så lång tid? Det har ju varit lite svajjigt till och från?
– Det har egentligen inte varit så svårt. Det gäller bara att vara öppna. Alla bråkar ibland. Det är naturligt. Sen är vi väldigt olika allihopa. Det är nog en stor del i att vi har lyckats hålla ihop.

Har det varit en trygghet att fortfarande ha Fagersta som bas?
– Ja, det skulle man kunna säga. Vi är utspridda över hela Sverige så att ha Fagersta som en bas och knytpunkt känns bra. Det är bra att ha hemmet på ett ställe och jobbet på ett annat.

Det känns som att ni är väldigt självsäkra i det ni gör. Finns det tillfällen då ni inte är det största rockbandet i världen?
– Ja, det är klart. När vi är mitt inne i skapande-processen är man inte alltid så kaxig. Men när skivan sen är klar så vet vi att det vi har åstadkommit är grymt.

Men hur behåller man spänningen och det roliga i musiken?
– Det är viktigt att gå utanför sin bekväma zon ibland. Man måste våga kasta sig in i nya saker. Det är då saker blir som bäst.

Ni influeras ju väldigt mycket från den amerikanska kulturen. Är det stor skillnad på amerikansk rock och svensk rock?
– Ja det är det. Vi älskar amerikansk rock. Den europeiska rocken ligger lite i kölvattnet. Den kopierar den amerikanska. De flesta subkulturerna kommer från USA.

 

 

Rodeo
Promotion
Rodeo: Just nu
Rodeo: Just Nu
Här hittar du de senaste nyheterna inom mode, skönhet och musik och massor av låtpremiärer, intervjuer, festbilder och inspiration.
Kontakt

Musik/Mode: Jon Lax
jon.lax@rodeo.net

Skönhet: Filippa Berg
filippa@rodeo.net

Mode: Agnes Grefberg Braunerhielm
agnes@rodeo.net