Få kan väl missat att det igår kom en rapport från Svensk Näringsliv om att studiestödet för humaniora borde sänkas, eftersom det är ”svårare att få jobb” med humaniorautbildningar än en rad andra som de nämner. Konstigt nog nämns inte nationalekonomi, som det är svårt att få jobb med utbildning i.
Idag är ledarsidorna och kultursidorna fulla av kommentarer på nyheten. Det betyder alltså att Svensk Näringsliv redan har vunnit enligt logiken jag försökt förklara pedagogiskt här – de har fått uppmärksamhet för sin antagligen ganska torftiga ”rapport” och har fått en debatt där alla plötsligt pratar om hur ”lönsamma” utbildningar är.
Newsflash: Utbildning handlar inte bara om lönsamhet!
Med det sagt tänkte jag skriva några rader om det idag. Varför SNs resonemang om lönsamhet är helt bakvänt.
SNs inlägg väckte stora reaktioner och internet svämmades över av kommentarer. Inte konstigt, med tanke på hur det osar 1800-tal att tro att arbete bara handlar om teknik och tillverkning. 2000-talets handelsvara ser annorlunda ut. Nu är det idéer och innovation vi handlar med, inte bara förmågan att kunna läsa av rätt tabeller.
Samtidigt ser jag SNs rapport som en del av något större. Det är en krigsförklaring som är en del av en utveckling som pågått under en längre tid, under en politik som den nuvarande regeringen förespråkat. De kallar det ”arbetslinjen”, jag kallar det ett krig.
Nej, jag snackar inte bara om Afghanistan eller ett krig mot världen utanför EU-murarna, utan att tyst, osynligt krig, långt värre än ”Kriget mot terrorismen”.
Kriget mot den fria tanken.
Omkring oss i världen håller Kina på att ta över rollen som supermakt från det sjunkande skeppet USA, där bara eliten tycks klara sig.
Kinas största inbördes konflikt handlar om just det fria tänkandet. Man försöker programmera sina medborgare, vara selektiv med vad de får lära sig, tycka och tänka.
Än så länge har vi inte samma problem i Sverige.
Vi har ideologiskt befriad humaniorautbildning. Till skillnad från kinesiska studenter har vi så vitt jag vet inga historiska händelser som i likhet med massakern på himmelska fridens torg är helt tabu att nämna.
Vi får – än så länge – tänka fritt.
Vad vi behöver med framtidens utmaningar inom miljö och teknik är kreativa idéer, inte bara någon som kan bygga ihop maskinerna. Sveriges största förtag på senare år: Spotify, IKEA, HM skapades inte av ett gäng naturvetare.
Forskning tyder på att det finns några viktiga element inblandade vid kreativt tänkande.
Lek, musik, utlandsvistelser och umgänge av andra kreativa människor. Även en lugn miljö där du kan låta tankarna sväva fritt är förknippat med kreativa insikter ökar din kreativitet.
Studier har också visat att chefer som utsätts för kultur blir lugnare och gladare, och att deras nya goda humör sprider sig i flera led.
Jag hittar ingenting i forskningen som tyder på att en ingenjörsutbildning gör dig mer kreativ.
Men ändå har kriget mot den fria tanken påbörjats även i Sverige. Regeringen drar in bidragen till kulturen och forskning som inte är kortsiktigt samhällsnyttig.
Visst, jag fattar hur Svenskt Näringsliv resonerar. Det är inte nödvändigtvis en kortsiktig arbetsmarknadsinvestering att utbilda folk inom litteraturvetenskap eller en kurs i teaterhistoria. Men det är något annat. Det skapar kloka, kunniga människor som kan ta landet framåt på lång sikt.
Humaniora kanske inte är lönsamt inom en mandatperiod, men jag är säker på att det är det i längden.
Sveriges Unique Selling Point – ja, nu använder jag ett marknadsföringsspråk som jag hoppas Svenskt Näringsliv förstår – är att vi är superbra på idéer, vi är kreativa, nytänkande, kunniga, allmänbildade.
Vad har vi då att erbjuda som inte finns i exempelvis Kina?
Det är här den fria tanken kommer in. De har någon miljon ingenjörer, så vi kommer aldrig kunna tävla med dem inom dem biten. Men det vi har – allt från yttrandefrihet, öppna ytor och ideologibefriade utbildningar inom humaniora – har potential att skapa något som du inte säkert får fram, oavsett hur många ingenjörer du sätter i en låda för att tänka.
Och det är det som behövs i framtiden.
Det sista vi behöver är nedskärningar inom ämnen som skapar just dessa idéer. Ämnen som skapar förståelse, insikt. Kunskap. Allt det som i förlängningen leder till kreativitet.
Jag tycker att vi ska se på humanioran för vad det är – en av våra största tillgångar. Jag är beredd på att skapa ord som entreprenörsfetischistiska Svenskt Näringsliv förstår bättre för att de lättare ska begripa. Vad sägs om ”EntreprenArt” eller varför inte ”Entreprologer”?
Om inte annat så för att poängtera värdet i en tvärvetenskapligt kunnig arbetskraft som kommer att stå för de idéer som vi i framtiden kommer att vara ekonomiskt beroende av.
Det skulle vara lätt att slå bort förslaget som något gubbklubben Svenskt näringsliv rapat upp. Men tyvärr tror jag inte att det är så lätt. SN och Moderaterna är historiskt sett tätt sammanlänkade såväl ekonomiskt som ideologiskt. SN går ut med ett halvtokigt förslag som gör folk galna. Sen kommer Moderaterna och verkar ”goda” genom att säga att de inte alls kommer att göra som SN föreslår – bara en liten liten ändring. Så kan de lyckas genomföra nedskärningar inom humanioran utan att verka onda. Det kallas ”good cop bad cop”. Det har jag lärt mig genom att plugga humaniora.
MASSAKERNS PÅ HIMMELSKA FRIDENS TORG – NÅGOT MINA JÄMNÅRIGA I KINA ALDRIG HÖRT TALAS OM EFTERSOM DET SKRIVITS UR HISTORIEN
Fria tanken, humaniora, Kina, Krig, Svenskt näringsliv
_champagne
2011.07.01 12:58
jag sitter på jobbet så det går inte att *LIKE* på Facebook! Jag vore hemma skulle jag *LIKE* liksom. x
Minor point, men det är ungefär lika naivt stereotypt, om än betydligt mer socialt accepterat, att kalla ingenjörer för tråkiga och okreativa tabellavläsare som att avfärda humaniorautbildningar med SN’s retorik.
I övrigt en stor like, även från en ingenjör.
Marcus: Bra poäng! Håller med om att det är orättvist att förminska ingenjörer till något platt, det kan – eller bör – precis som du antyder vara ett oerhört kreativt yrke. Bra att du påpekar det! Drömmen är kanske team med typ filosofer och ingenjörer som tillsammans kan uträtta storverk, kompletterande varandra?
håller med denne Marcus och vill lägga till att ditt argument hade varit starkare om poängen hade varit att dom som pluggar humaniora inte är mindre värda än t ex ingenjörer. Nu verkar det istället vara att du menar att dom är mer värda – menar du kanske att ingenjörer ska få mindre studiebidrag? Samma ”vi och dom”-tänk som Svenskt Näringsliv har, verkar twittermaffian ha…
Jag tycker visserligen att det finns lite för många kreatörer och för få nationalekonomer och ingenjörer där ute, men tror inte att olika grad av subventioner är rätt väg att gå.
Emma: Som jag antydde i kommentaren ovan anser jag absolut inte att det bör vara ett vi och dem – tänkande, och jag är ledsen om det verkar så i texten. I själva verket tycker jag tvärt om – att det vore underbart om fler människor inte var rädda för områden utanför det egna specialområdet. Själv prenumerar jag på såväl kulturtidskrifter som New Scientist och tror att alla gynnas av tvärvetenskap. Jag respekterar och är ödjmuk inför naturvetare, ekonomer och ingenjörer, och förväntar mig samma respekt – och förhoppningsvis ödmjukhet inför vad jag kan erbjuda – från de som har den kompetensen.
Varför benämner du Svensk Näringsliv som en ”gubbklubb”?
Bristande respekt, ödmjukhet och nedvärderande syn på män kanske…
När det gäller sakfrågan håller jag med dig i princip, men tycker du inte att den svenska högskolans betygsinflation, låga kunskapskrav och politiska inflytande är ett problem?
Bra analys av god cop bad cop spelet!
Hur ska man argumentera? Frågan är om man ska bege sig i fällan att gå med i funktionalistiska argumentationen om värde/lönsamhet om det är just det, en funktionalistisk värld utan fri och kritiskt tänkande människor som man påstår vilja förhindra genom humanioran.
Om man istället kan påminna SN på att humanioran och naturvetenskap inte är motståndare utan påverkar och förutsätter varandra. Om de nu är två olika saker över huvudtaget. Alla artefakter är kultur och det finns inget högre eller lägre det finns bara mänsklig kultur.
Inget av det, vi har nåt inom det teknologiska, politiska, även marknadsliberal teori (för att ta en exempel på något som ligger SN nära hjärtat) har haft en färdig byggplan utan allt krävde en metafysisk position, dvs fri tänkande utifrån, liksom som möjligheterna till fria tänkandet förbättrades genom teknologisk framgång och effektiviseringen av basbehov. Om en syskon är sjuk så smittar den den annan.
Och om man skulle försöka bromsa/hindra lärandet av det kritiska, transendala, abstrakta och konstnärliga och lekfulla, (om det nu är möjligt för det är nog en mänsklig egenskap) skulle ingenjörerna inte kunna vara så hemskt lönsam heller på sikt.
Avslutar med pampig citat:
„The most beautiful thing we can experience is the mysterious. It is the source of all true art and science” (Einstein 2005).
Rupperrt: Tack för din kommentar! Jag gillar särskilt detta: ” Om man istället kan påminna SN på att humanioran och naturvetenskap inte är motståndare utan påverkar och förutsätter varandra. Om de nu är två olika saker över huvudtaget. Alla artefakter är kultur och det finns inget högre eller lägre det finns bara mänsklig kultur. ”
Fredrick: ”Det skulle vara lätt att slå bort förslaget som något gubbklubben Svenskt näringsliv rapat upp. ” = Med detta menar jag att det skulle vara lätt att ironisera över förslaget, vilket jag alltså väljer att inte göra. Hade majoriteten av SN bestått av kvinnor (såvitt jag vet gör det inte det, men rätta mig gärna om jag har fel) hade jag skrivit ”tantklubben” eller något liknande.
Angående min syn på män: Jag älskar människor oavsett deras kön. Är de dessutom respektfulla och ödmjuka älskar dem ännu mer. Jag försöker behandla folk lika oavsett kön och anser inte att jag saknar respekt för män eller för den delen nedvärderar män. På samma vis hoppas jag att män respekterar mig och är ödmjuka inför mina åsikter, oavsett mitt kön. Jag anser att alla människor ska respekteras och behandlas rättvist och lika, oavsett kön, hudfärg, handikapp osv. Hoppas du är av samma åsikt! : )
”tycker du inte att den svenska högskolans betygsinflation, låga kunskapskrav och politiska inflytande är ett problem?”: Jo, det tycker jag. Jag disktuerar det gärna i ett annat separat inlägg, eftersom det är ett lite annat spår än diskussionen ovan.
Trevlig helg!
Champagne: Tack för replik och klargörande. Trevlig helg du med!
SN:s debattinlägg är troligen inte främst ett angrepp på humaniora. Jag tycker snarare att de man vill komma åt är svenska studenters aningslösa inställning till studier. Rapporten pekar på att cirka en tredjedel av studenterna inte alls arbetar med något som är kopplat till deras utbildning. Dessutom pekar SACO på att lönerna för studenbter inom humaniora är väldigt låga. Sammantaget är väl slutsatsen att det finns för många utbildningsplatser inte helt långsökt…
Diskussionen om kreativitet är väldigt intressant och helt riktig. Det är dock ofta i skärningspunkten mellan olika disipliner som verklig kreativitet återfinns, d v s konstvetaren som även kan matematik, biologen som också förstår arkitektur etc. På dagens arbetsmarknad räcker därför inte en humniorautbildning i många fall ända vägen fram till kvalificerade jobb.
Detta är något tragiskt för alla, såväl blivande som examinerade studenter.
Liten påpekning; Spotify startades väl ändå av ett gäng naturvetare, eller tja, KTHare?
viktor 1: bra poäng
viktor 2: haha, du har säkert rätt! dålig research av mig