CONST MÖTER: LEIF OCH LARS SKAPAR ”PARKEN 2.0″

Parken 2.0 är ett konstprojekt och spel i ett, som visas på Trädgården i Stockholm under 26-28 juli. Verket har gjorts av fotografen Leif Claesson som är utbildad på Konstfack med en mängd utställningar i Sverige och utomlands, tillsammans med Lars Hansson som har jobbat som systemutvecklare sedan -90. Lars har också ett förflutet på Ericsson, inom internetbranschen samt jobbat med lite udda småprojekt som heldigitaliserade vildkatts- och älgmatare. Tillsammans har de kombinerat konst och spelprojekt sedan mitten av -90 talet.

De har fotat och följt de övergivna områdena kring Årstaviken, ett område som har ändrats sedan Ädelreformen skedde 1992 – och många svenska mentalsjukhus stängde.

Såhär berättar de själva i ett mail:

”Projektet är ett samtidsarkeologiskt projekt som dokumenterar området runt årstaviken som vi kallar ”Parken”. Från början var det tänkt som ett rent fotoprojekt som dokumenterade vad Ädelreformen egentligen betydde för de psykisk skjuka som kastades ut från sitt boende och hamnade i ”Parken”.

Men området växer på en och Leif började rätt snart samla upp material som låg i området. Lappar med meddelande till uteliggare, papper från polis och socialtjänst, vinylskivor och videoband. Det hela växte till ett arkiv och vi började diskutera hur det hela skulle kunna visas upp på en utställning. Lars kläckte idén om att använda den nya formatet CD-ROM och göra det  hela interaktivt.

Vi spände bågen rätt hårt och beslöt oss för att lägga oss i framkanten för vad mediet klarade av och kräva att datorerna skulle ha minst 32 MB internminne  för kunna köra det hela. Vi läste in breven, samplade av musiken och scannade och fotade av fynden.

Det hela utmynnade i utställningen ”Parken” som visades  som öppningsutställning på Stockholms kulturhus i samband med kulturhuvudstadsåret -98. CD-Romen blev samma är nominerad som årets fotobok på bokmässan. Man hade lite svårt att placera den då mediet var lite nytt.

Sedan dess har datorerna blivit bättre, och materialet har fortsatt växa. Området som på 90-talet var en fristad för människor utanför de normala normerna har i takt med samhällets förändring ändrat karaktär. Knarkarna är kvar, men dom får nu dela med sig av området med en del rätt vanligt folk som inte har någonstans att bo och en del både skruvade och farliga existenser. Det finns till exempel platser i tunnlarna som används för mer eller mindre obehagliga sexuella riter.

För drygt 5 år sedan började vi skissa på en hur en teknisk uppgradering av projektet skulle kunna se ut. Mobilerna hade börjat växa till sig och det fanns både kamera och GPS tillgängliga för att utöka funktionalliteten.  Tanken växte till det projekt vi i dag kallar ”Parken 2.0”.

I ”Parken 2.0” utforskar man området dels på nätet och dels fysiskt på plats där bilderna faktiskt tagits med hjälp av ett mobilt device. Användaren har sedan möjlighet att med sin mobil/tablet ta egna bilder av området som sedan blir en del av spelet/konstverket/siten.

Idén är att sudda ut gränserna mellan dataspel och konst och enligt dem själva ”att få konstintresserade kulturtanter att spela dataspel samtidigt som vi får WoW-beroende 15-åringar att bli intresserade av samtidskonst”. De vill också utforska hur man kan sprida digital konst som inte kan kopieras. ”Om ett konstverk bara kan ses i en mobil som befinner sig på en exakt fysiskt plats spelar det faktiskt inte någon roll om det hela sprids på piratebay”.

Parken 2.0 består dels av en app för webben och dels av en app för mobil/surfplatta och enligt skaparna, går spelet ut på att ”via en karta hitta fyndplatser som fotograferats”.

(Läs mer om eventet här)

Jag ställde några frågor till skaparna för att bättre förstå vad hela projektet handlar om.

 


 

VARFÖR JUST ÅRSTAVIKEN?
Leif: Området utanför Stockholm fungerar som en filosofisk plattform för reflektion om sig själv och sin egen samtid. Samhällets krav på normalitet och ekonomisk kapacitet är för många en onåbar eller förlorad möjlighet. Det handlar om utanförskap.

Jag är en nyfiken person. När jag ser saker; människotyper, platser, texter och händelser som jag inte förstår så blir jag besatt och kan inte låta bli att snoka.

En sak som är viktig är min syn på individen min tro att alla har en outvecklad storhet inom sig. Alla har en inre kvalitet som de allra flesta av olika orsaker för det mesta inte hittat.

Orsaken kan vara uppväxt, klassrelaterad, apati, överkonsumtion och så vidare.

Att de personer som jag träffar i parken skulle vara mindre värda än andra ligger alltså helt utanför min livsfilosofi. Tvärtom är det så att många på grund av sitt frivilliga eller ofrivilliga utanförskap utvecklat alternativa strategier och livsstilar som jag tycker närmar sig en inre storhet.

 

VAD ÄR PARKEN 2.0?

Fyndplatserna berättar, med hjälp av fotografier, bilder av föremål samt inlästa brev, historier om personerna som vistats i området. Genom att utforska fyndplatserna får man poäng som låser upp fler fyndplatser. Med mobilappen måste man stå på platsen där bilden tagits för att kunna se den. Man kan även ta egna bilder med mobilen som sedan blir en del av konstverket. Bilder som andra spelare sen kan ta del av.

 

VAD ÄR ÄDELREFORMEN?

Leif: Det är den reform som 1992 stängde de flesta svenska mentalsjukhus.

Parken är en mörk resa i svensk välfärdspolitik. Vilket blir tydligt för mig när jag ser hur min berättelse och jag långsamt har förändrats med åren. I projektets gryning när plötsligt uteliggare och tiggare blev en del av Stockholms stadsbild så var det många inklusive jag som reagerade. Området fylldes av de människor som blev strandade när man stängde sinnessjukhusen. Tanken var att dessa sjuka skulle klara sig i samhället, sköta sin egen medicinering, hygien, mathållning, betala hyran och bli goda grannar.

Jag såg med åren hur en stor del av dessa begick självmord eller dog av missbruk och oförmåga att sköta sig själva.

Jag såg hur bara de starkaste, hårdaste och de med de största personliga drivkrafterna överlevde.

 

VAD MENAR NI MED ”SAMTIDSARKEOLOGISKT”?

Leif : Fyndplatserna fungerar lite som arkeologutgrävningar i miniatyr. Arkeologi definieras som läran om människans materiella kultur, och Leif har valt att studera lämningar som trots sin ringa ålder är intressanta. Vi kallar det därför för ”samtidsarkeologiskt”. Redan 1994 började jag skapa ett fysiskt arkiv bestående av fotografier, upphittade brev, insamlade föremål, ljud och dokument som berättar en historia utan att visa några ansikten. Tanken var att bygga ett arkiv över ett annat Sverige, det som inte ryms i t.ex. Riksarkivet. Arkivet har även fungerat som en källa till Leifs andra olika konstprojekt.

ATT EN FOTOGRAF OCH EN PROGRAMMERARE SAMARBETAR VERKAR RÄTT OVANLIGT.
ELLER ÄR DET BARA JAG SOM INTE HAR KOLL?

Lars: Det var nog mer ovanligt när vi började i mitten av 90-talet än vad det är idag. För oss har det fungerat bra då vi har kunnat dra nytta av våra olika bakgrunder.
En fotograf (konstnär) kan se saker som en programmerare normalt inte tänker på och tvärt om.

TROR NI ATT VI KOMMER FÅ SE FLER LIKNANDE SAMARBETEN, DÄR MER
TRADITIONELL KONST MÖTER DEN NYA, DIGITALA KREATIVA UTTRYCKEN?

Lars: Absolut, det handlar mycket om att vara öppen för andra personers kreativitet. Tidigare fanns det en traditionell misstänksamhet mellan tekniker och konstnärer, men den håller på att försvinna. Nu handlar det mer om att man har svårt att ensam lära sig allt som man behöver för att både skapa bra konst och skapa robusta program, så samarbeten är nog nödvändiga för att man kunna skapa bra verk.

BERÄTTA MER OM PLATSERNA I TUNNLARNA SOM ANVÄNDS FÖR SEXUELLA RITER!
JAG BLIR NYFIKEN

Leif: I dag är ”parken” ett område som individer/grupper använder för att uttrycka sina djupt personliga och ofta extrema behov. Mitt fokus har mer och mer blivit att skildra lämningarna efter dessa. Det kan vara sexuellt rituella rum och installationer tillgängliga i det offentliga rummet, rester efter rave-fester eller andra sammankomster i underjorden. Undersök till exempel den källarruin som Mohamed bodde i under sin tolkutbildning vintern 2009.

Eller ett upphittat ytfynd; en plastkasse innehållande en komplett blottarutrustning, allting noggrant inventerat i en 21-punkts medföljande lista. Listan innehåller även en resa och en plats som ska uppsökas samt andra förutsättningar som måste uppfyllas. En rituell besvärjelse som måste genomföras i sin helhet för att magi ska uppstå.

PARKEN 2.0 – TRAILER

TROR NI ATT DET GÅR ATT FÖRENA KULTURTANTER OCH WOW-BEROENDE 15-ÅRINGAR?
Lars: Vi hoppas det, det beror nog på hur öppna dom är för nya intryck. Dom kan kanske försöka spela tillsammans?

VARFÖR TYCKER NI ATT FOLK BORDE SPANA IN ER UTSTÄLLNING PÅ TRÄDGÅRDEN?

Lars: Förutom möjligheten att spela spelet på den plats där materialet har sitt ursprungså kommer vi skapa en del helt nya installationer som man kommer stöta på runt om i området.

Om man ger sig lite tid kommer man kanske få höra den fantastiska historien om mannen som kallar sig Egyptens kung. För den då okände polisen Martin Melin berättar han om hur den svenska kungen har stulit hans miljarder och tvingat hans barn att sälja bingolotter.
Vi kommer också visa ett urval av bilder från Leif’s tidigare utställningar.

 

champagne

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion
CONST
Ida Therén är 29 år, bor för tillfället i Brooklyn och jobbar som frilansskribent för olika tidningar. För Rodeo.net skriver hon sedan januari 2011 bloggen CONST, om kultur och vad den ska vara bra för. Hon driver litteraturtidskriften CONST Literary (P)review. Hon gillar att läsa böcker och att kolla på konst.
Kontakt
Kärlek, tips eller frågor? Maila const@rodeo.net