Vill typ åka till skåne för att kolla på det här härliga!
De är den franska konstnären Niki de Saint Phalle (hon som gjort de färgglada skulpturerna “Paradiset” utanför Moderna i Stockholm) som ställer ut på Moderna i Malmö. Älskar hennes flummiga, 70-taliga, new agegiga-stil. Kolla bara på den här fantastiska tavlan/skulpturen:
Niki de Saint Phalle, Den rosa födelsen, 1964 © Niki de Saint Phalle/BUS 2012
WIKIPEDIAS COMMONS-BILD FÖR DE SAINT PHALLES “PARADISET” UTANFÖR MODERNA… HUNDEN……???? HAHA
PARADISET UTANFÖR MODERNA
NIKI GJORDE OFTA KONST MED JEAN TINGUELY – SE MER OM DEM HÄR
DOKUMENTÄR OM NIKI! HÄR ÄR DEL 2 - tyvärr på franska/tyska..
Sista chansen att se utställningen i helgen, då de också bjuder på finissage (alltså vernissage för slutet, fin=slut på franska om nån inte visste det så var det en liten detalj, visste ni redan så tackar jag för ert tålamod) och ljudperformance. Visas gör också Irving Penns fotografier!
MODERNAS PRESSMEDDELANDE.
Nån som hunnit se utställningen under sommaren? Nyfiken på vad ni tyckte, berätta gärna mer i kommentarsfältet!
2012.08.28 09:24

På Lars Bohman gallery visas just nu tyska Barbara Probsts exposure -serie, med bilder tagna i samma sekund, men ur olika vinklar. Den som tittar på bildserierna får själv vara med och skapa verken, genom att fundera på vilken som är “originalet “- som bilden ovan där stadsmiljön är en print som hållts upp som bakgrund, medan naturen är den “riktiga ” bakgrunden. Eller? Och hur är det med den här? Något att fundera över:

Utställningen pågår från den här helgen till 30 september.

OBS! gör inte som jag och gå in i glasdörren på väg ut, jag höll på att bita av mig tungspetsen +lätt hjärnskakning….. #Klant_life

2012.08.26 22:41
Nu händer det en massa grejer, med alla stora höstutställningar som kommer igång.
Här kommer lite tips på sånt som händer närmaste tiden!
STOCKHOLM – KONST
“More than sound”
Sätter igång kring 4 sept
Mer om den här utställningen kommer i CONST!
/V\inibar
Ebba Bohlin – Feel, feel my heart expanding
24 augusti–9 september
“Feel, feel my heart expanding består av en ljud- och ljusskulptur som återger ett bearbetat ljud av inspelningar från en byggarbetsplats nära konstnärens hem i Stockholm. Skulpturen ackompanjeras av en text skriven specifikt för utställningen av den norska författaren Monica Aasprong.”
Picasso/Duchamp “He was wrong”
25 augusti 2012 – 3 mars 2013, Moderna Museet
“I utställningen Picasso/Duchamp ”He was wrong” ställer Moderna Museet i Stockholm för första gången giganterna Pablo Picasso och Marcel Duchamp mot varandra. De ses ofta som 1900-talets mest inflytelserika konstnärer – Picasso, målaren med magiska händer som kom att personifiera en modernistisk målare – Duchamp, den kylige ironikern och schackgeniet som ifrågasatte måleriet och förvandlade konsten till en labyrint av intellektuella lekar. Nu får Moderna Museets besökare en unik chans att ta del av en giganternas kamp för att se vart spelet mellan de båda leder.”
GÖTEBORG – TEATER/PERFORMANCE
Closing Time – One Last Call av Poste Restante
Stora Teatern, 27 augusti – 2 september, kl 19-01 (individuella start och stopptider)
“I ett timmeslångt samtal med en av Closing Times telefonister, får anhöriga till staden Göteborg möjlighet att tala om sin relation till Göteborg. När du bokar din biljett får du en individuell starttid. I vår mottagning på Stora Teatern lämnar du in din mobiltelefon och din plånbok. I utbyte får du en lånetelefon. En av våra telefonister ringer upp dig och vägleder dig sedan genom Göteborg. Varje samtal tar ca en timme.”
Biljettbokning: www.storateatern.se Mer info: www.mobileartproduction.se
2012.08.22 21:07
STILLBILDER FRÅN DOKUMENTÄREN (Copyright HBO)
Har precis lipat färdigt till den här dokumentären, K Special om performancekonstnären Marina Abramovic. Har du inte sett den än kan jag bara gratulera dig, du är, som man säger – up for a treat.
Rekommenderar den till ALLA, även om du inte är stort fan av performance, eller ens konst över huvud taget. Det här handlar om livet, själen….varat.
Utgångspunkten är Marinas stora retrospektiv-utställning på Museum of Modern Art i New York under våren 2010, där hon dels visar sina äldre banbrytande verk med hjälp av unga konstnärer (som hon fått kritik för att hon inte betalat ordentligt), men också skapar ett nytt verk, The Artist Is Present, där hon sitter orörlig i en stol sex dagar i veckan under tre månader. Utan att röra sig sitter hon där medan besökare kommer och sätter sig i stolen mitt emot henne. Hon möter blicken på besökarna, bara möter dem, existerar på samma plan utan att vika av, utan att behandla folk olika. Alla möts med samma blick. Det kan låta banalt, men något med henne lugn, något med hennes icke-dömande blick (något man i vanliga fall återfinner i österländska religiösa sammanhang, men sällan i västvärldens konsumtionsfixering….) blir till en världsomvälvande upplevelse för många av utställningens omkring 750 000 besökare. Alltså, något nästan spirituellt. Tanken dokumentären väcker för mig var inte “är detta konst” (som många frågar sig kring just performance), utan: borde vi se på Marina som en helig person?
Hur som helst, vad handlar konst om, om inte att utforska våra inre gränser.
Missa inte detta! Visas på SVT Play i 27 dagar till.
TRAILERN
MARINA PÅ OMSLAGET AV SERBISKA ELLE I ÅR – FOTO Dusan Reljin
Foto startsidan: David Smoler/HBO
2012.08.18 01:08
Imorgon kommer beskedet om Pussy Riot-tjejernas straff. Läs mer om vad som hänt i CONST.
Idag har electroartisten Peaches släppt en låt, och bland annat deltar JD Samson, Lykke Li, the Knife, Peter Bjorn and John, the Hives och en massa andra artister i den här videon för låten:
Skriv på uppropet mot deras fängslandet här.
2012.08.15 22:39
Nu är OS slut, och det verkar varit ganska skandalfritt så vitt jag förstår. Ganska synd tycker jag. Tänkte förklara varför.
I sin bok ”Barbaric Sport: a global plague” skriver den marxistiske akademikern Marc Perelman att ”Sport är formen hypertävlingsinriktad global kapitalism tar i vår tid”. Och dagens nanosekundsmätande OS-tävlingar handlar verkligen om Den Perfekta Människan. Den som inte får ont, den som biter ihop. Den som Vinner.
OS har förändrats. Svunnen är den kamratliga festivalen för hobby-sportare man såg i början av förra århundrandet. Idag ser vi istället stenrika övermänniskor som tycks bryta mot naturens lagar.
Vårt intresse för tävlingarna har också ändrats, och blivit till en besatthet, inte olikt Romarnas syn på sina hjältar: Gladiatorerna.
Inte så konstigt, vad är väl ett bättre valium för folket i en komplex samtid än sport? Kroppar som rör sig. Enkla svar: vem vann, vem vann inte.
Men trots polerade glam-yta glappar den politiska verkligheten igenom ibland, även om årets OS var anmärkningsvärt (oroväckande?) fritt från politik – förutom Occupy-rörelsen som rörde sig i periferin, ignorerad av media.
Vissa har använt OS för att försöka att frita fångar (en palestinsk terrororganisation 1927), andra har bojkottat spelen för att värdlandet invaderat ett annat land (USA vägrade dra till Moskva 1980). Två 200 meter-löpare använde 1968 medaljutdelningen till att protestera för mänskliga rättigheter. Det var Tommie Smith och John Carlos som sträckte upp varsin Black Power-näve i luften, med den sympatiserade tvåan Peter Norman tyst bredvid sig. Trion blev avstängda från spelet, något som dock inte lyckades förstöra deras olympiska anda: deras livslånga vänskap skildras i filmen Salute som kommer ut nu i sommar.
Vi verkar inte ha sett några politiska prostester det här året, men kanske är det inte så konstigt. Vår fiende idag är inte längre ett annat land eller en konkret fråga – utan något betydligt vagare. Det närmaste jag kan beskriva dagens största problem är hur filmmakaren Ross Ashrcroft formulerar det i filmen Four Horsemen (2012, visades på Göteborgs Filmfestival i våras): ”det vi ser idag är socialism för de rika, men kapitalism för de fattiga”. Alltså: Bailouts för bankerna och konkurrens till döds för vanligt folk.
Men skulle man protesterat mot just det, var hade väl varit bättre än i finans- och krismeckat London, fortfarande omskakat av rubriker om hur de största bankerna riggat räntor på ett sätt som fått traumaartade konsekvenser för, tja, resten av världen.
Jag hade hoppats på en kastad guldmedalj för att symbolisera det nyliberala ekonomiska systemets svek mot den vanliga människan; en bränd EU-flagga efter eurozonens ledares lögner som lett desperation för många av ländernas invånare, eller varför inte en pin på en guldmedaljörs bröst där det står: ”Barclay, dra åt helvete”.
Fast det mest radikala vore väl egentligen en vinnare som satte sig ner, suckade och sa: ”jag orkar inte tävla mer”.
Jag vet att jag är rätt trött på det.
TRAILER FÖR FOUR HORSEMEN AV ROSS ASHCROFT – MISSA INTE!
2012.08.13 13:37
Nu drar jag till Way Out West! Är extremt peppad, hade superkul förra året (trots att jag egentligen var ganska motvilligt inställd blev jag mycket positivt överraskad. Här kan man läsa mer om varför jag är lite skeptisk till stadsfestivaler). Inte bara kommer festivalen bara servera vegetarisk mat (!!!) utan de har också en hel del kul experimentella grejer som jag tycker verkar fett coola. Här kommer några favoriter:
1. PHIL COLLINS PÅ RÖDA STEN
Street Level #2 – Phil Collins, We Can’t Hear You When You Talk at the Same Time”
Det här är en ljudinstallation av konstnären Phil Collins (inte musikern alltså), och han brukar göra coola grejer. Installationen visas under hans första soloutställning i Gbg som snart är slut – jag ska försöka hinna mellan alla band. Utställningen heter “Den mest sällskapliga ensamvarg jag någonsin mött” och visas på Röda Sten konsthall 16 juni-19 augusti.
| Men man måste inte lämna festivalområdet för att få lite CONST:
En ny ljudinstallation visas i samband med festivalen, på festivalområdet om jag fattat det rätt.
“Verket innehåller musik av det brittiska konstrockbandet OSKAR och visas som en ljudinstallation på Way Out West under 9-11 augusti. Musiken For Evelina är specialskriven av artisten Sibille Attar, som också gästar festivalen. Ytterligare ny musik av den walesiska singer-songwritern Cate Le Bon ingår också i denna tillfälliga ljudinstallation inne på festivalområdet.” Musiken presenteras tillsammans med en 35 mm filmprojektion “som undersöker vår komplexa kärleksrelation till telefonen”.
Ordnat av Mobile Art Production, läs mer om utställningen hos dem |
PHIL COLLINS <3 TELEFONEN
2. GATUKONST, “Art of the Streets”
Jag copy pastar från pressutskicket så får ni all info:
“Den 9-11 augusti kommer Riksteaterns omtalade gatukonstkonvent Art of the Streets till Göteborg och Way Out West. I samarbete med Luger erbjuder Art of the Streets en 2 x 10 m lång uppvisningsvägg där internationella och lokala konstnärer kommer att måla livegraffiti under festivalens tre dagar. Från utlandet gästar konstnärerna Bates (Köpenhamn), Pose (Chicago) och Ashes57 (London)”
Äntligen lite utrymme för streetart efter tvångströja-nolltoleransen i Stockholm!!! YES!
KONST AV BATES
3. LITTERATUR: “MOTSKRIFTER”
Kortfattat är det alltså ett gäng författare som ska hitta en “kollektiv röst”. Typ. Medverkar i projektet gör många bra svenska författare, tex: Meira Ahmemulic, Ida Börjel, Johan Jönson, Aleksander Motturi, Mara Lee, Pär Thörn, Andrzej Tichý och Jenny Tunedal. Spännande att se vad det ska bli av detta!
Det här är så krångligt att återberätta (som det alltid verkar va när det ska vara “djup” litteratur? Är jag puckad som tror att man kan använda enkla ord för att förklara komplicerade saker? Aja..) så jag stjäl också här från pressutskicket.
“Instruktion till litterär flash mob. Ladda ner Motskrifter – Variation Perec. När du hör någon börja läsa texten Jag minns, så ställer du dig på ca 2-5 meters avstånd från den personen och från andra som börjat läsa. Läs högt och tydligt rad 1-30 (kl 17 på torsdag 9 augusti), rad 31-60 (kl 17 på fredag 10 augusti) och rad 61-90 (kl 17 på lördag 11 augusti).
In å osa på Facebookeventet
Tordag 9 aug – kl 16-18 – Way Out Art
Motskrifter med bland andra Johan Jönson, Pär Thörn, Meira Ahmemulic, Aleksander Motturi, flash mob & drönaren
Fredag 10 aug – kl 16-18 – Way Out Art
Motskrifter med Pär Thörn, Meira Ahmemulic, Mara Lee, Aleksander Motturi , flash mob & drönaren
Lördag 11 aug – kl 16-18 – Way Out Art
Traditionella läsningar Andrzej Tichý, Pär Thörn, Meira Ahmemulic, Mara Lee, Aleksander Motturi, flash mob & drönaren
Detta litterära experimentet får sitt uruppförande på årets Way Out West
Kan ett kollektiv göra sin röst hörd? En unik litterär flash mob bestående av åtta svenska författare sluter sig samman framför ett ordbehandlingsprogram. Detta verktyg möjliggör ett gemensamt skrivande i ett och samma dokument. Syftet är att frammana en platsspecifik textmassa där frågan om motskriftens möjlighet i samtida litteratur ställs.”
PS. I samband med WOW arrangerar jag och Damon en fet fest på lördag natt. Mer info om den finns här, maila mig så kan jag försöka fixa lista!
2012.08.09 14:53
Varje dag lär man sig ngt nytt och idag har jag (sent om sider?) lärt mig vad K-pop är för nånting. Det är, enligt min kompis Tor (som gör musik under namnet Boeoes Karlstigen) “koreansk maskinellt producerad super-pop”. Det här är två av låtarna han tipsade om, som kommer från bandet 2NE1.
BRUDARNA I 2NE1
Kan inte säga att jag är helt okritisk mot den här sortens här cynisk-kommersiella grejer, men gillar det samtidigt. Vad tycker ni? Jag tycker alltid att det är svårt att förhålla mig till fabricerade band (se info nedan) men resultatet är ju ofta så välproducerat att man knappt kan låta bli att gilla det, eftersom det är typ… skapat för att det ska sätta sig i en. Ville sprida vidare den här viktiga informationen till alla er som liksom jag inte är supernere med (syd)Korea (till skillnad från Tor som snackar språket och sånt). Here goes!
Från wikipedia:
“K-pop (an abbreviation of Korean pop or Korean popular music) is a musical genre consisting of dance, electronic, electropop, hip hop, and R&B music originating in South Korea. In addition to music, K-pop has grown into a popular subculture among teenagers and young adults around the world, resulting in widespread interest in the fashion and style of Korean idol groups and singers.“
OCH SÅ DENNA SJUKA INFON:
“Today, apprenticeship is the universal strategy for nurturing girl groups, boy bands, and solo artists in the K-pop industry. To guarantee the high probability of success of new talent, talent agencies fully subsidize and oversee the professional lives and careers of trainees, often spending in excess of $400,000 to train and launch a new artist. Through the practice of apprenticeship, which often lasts two years or more, trainees hone their voices, learn professional choreography, sculpt and shape their bodies through exercise, and study multiple languages all the while attending school.”
2012.08.07 13:46