Mode, Musik

RIP JASON MOLINA

Nu är han död …..
Om ni inte känner till Jason Molina och hans fantastiska Magnolia Electric Co. gör det!!!

 

champagne
Promotion

Kultur, Recension

CONST ser: SOFT WORK AV STERLING RUBY PÅ BONNIERS KONSTHALL

Kom äntligen iväg på Soft Work av Sterling RubyBonniers Konsthall. Utställningen pågår bara några dagar till, så om ni vill gå dit, passa på!

Sterling Ruby har en del bakgrund i grafittivärlden, och jobbar mycket med billiga, ibland hittade material. Dock har han idag en hel stab som hjälper honom skapa sin verk (hörde något om 30-40 pers…).

Det rör sig mycket mellan konsthantverk, billiga tyger och en slags 70-talskänsla? Jag trodde först att verken var från typ 68, innan jag fick veta mer om konstnären…

image

SOFT WORK

Han började bara göra ”mjuka” verk typ 2006, innan dess har han bla gjort metallskulpturer (en mycket vass metallgrej har precis skänkts till Moderna museet och finns numera i deras permanenta samling).

Alla bitarna i utställningen bildar ett gemensamt verk.. Så den som köper hela skiten måste ha ett stort hem!

Man vill typ slänga sig på alla kuddarna.. Men det intressanta är att de ändå känns… hårda, liksom vassa, på något sätt. Kanske är det känslan av ”tänder” som gör att de ändå känns lite obehagliga, trots syslöjdskänslan…

 

image

En stor grej som liknar en… bläckfisk?

image

Denna liknar en… ja ni vet. Tjejgrej? Får mig att tänka på klassiska installationen ”Hon – en katedral” som visades på Moderna 1966, där man kunde gå in i en kvinna!

HON – EN KATEDRAL

image

Gud, ni fattar inte hur svårt det var att låta bli att ta på dessa mjukisar!!!

image

De här är ihopsydda i olika konstellationer, men hur de visas hänger mycket på lokalens begränsningar – eftersom det är högt i tak på BK kan man hänga dem, lägger du dem ner på marken får de en helt annan form och karaktär.

image

Billigt fleece(?)tyg med amerikanska flaggan, en metervara från något billigt varuhus… Men också en politisk kommentar, antar jag. Amerika med deras vassa tänder, blodtörstiga bloddroppar, enorma ”munnar” (oändlig törst) osv.

image

Lite mysigt och lite…äckligt? Erkänn att det känns som något man gjorde i nian på syslöjden? Också intressant att sy/hantarbete är klassiskt kvinnligt område, men (manliga) Ruby ger sig in i det. Tydligen ska hans mamma lärt honom sy när han var liten.

image

Här sover Bonniers Konsthalls obetalda praktikanter….. Skojar…. Detta är en del av verket, och en kommentar på typ.. gatan och hemlöshet.

image

Som ni ser är mycket av det vita tyget ”skitigt”. Det är Ruby som släpat det i marken för han gillar att det känns lite smutsigt. Som på gatan, antar jag!

image

Fin orm

image

Vassa tänder

image

Annan form från sidan! Fin symbios med fönstren

image

Denna påse var tydligen den enda Sterling själv sytt ihop. Rätt fult sytt haha

image

Hej hej här är Josefin som hjälper mig med en grej som ni får veta mer om snart! Förhoppningsvis kan den lanseras om ett par månader! *Spännande*

SOFT WORK AV STERLING RUBY PÅGÅR TILL 17 MARS 2013!

TIDIGARE INLÄGG OM BONNIERS KONSTHALL FINNS HÄR!

 

champagne

LIVET SOM KOMIKER

Kom på mig själv när jag sa till den jag bor med att ”jag fick en del laughs” från min klass när jag sa något måttligt roligt….. Som om mina klasskompisar var människor på en stand-up-klubb?  Ärligt talat känner jag mig fett ofta såhär, som när Kramer ska härma Seinfeldt och ”leka komiker”. Det går sådär…

NICE TRY THO……

champagne

Kultur, Politik/samhälle

CONST SER: TRUST PÅ GALEASEN

Häromdagen såg jag äntligen TRUST (av tyska Falk Richter) på Galeasen, så himla bra!

Experimentellt men aldrig tråkigt, fantastiska skådisar och intressanta tankar som väcktes genom pjäsen… Den handlar om krisen, och om huruvida det går att göra något ”åt” det nyliberala kapitalistiska samhället vi lever i, eller om det är… hm…kört. En återkommande, briljant, replik i pjäsen var variationer av följande:

Vi kan väl låta allt vara som det är – det var ju så svårt att få allt att bli som det blev”.

Känns ju typ som att det är så världsledarna tänker, eller?

Skådespelarna är tre kvinnor, Alexandra Drotz Ruhn, Anna-Lena Hemström och Aleksa Lundberg. Alla är helt fantastiska! Skådisarnas identitet blir någonstans central efter som de spelar ”sig själva”, eller åtminstone: De kallar varandra vid sina ”riktiga” namn under pjäsens gång, karaktären de spelar heter alltså ”Alex”, ”Aleksa” osv.

Just Aleksa kanske ni minns från CONST där jag skrivit om henne tidigare. Hon är Sveriges första trans-skådis. Faktum att hon ibland kan välja att lägga sin röst så att den låter mer ”manlig” skapar ett fantastiskt djup i karaktären, och jag gillar verkligen hur hennes dubbla ”könskompetens” skapar en dubbel kompetens, och dimension för hennes skådespeleri. Hon är för övrigt fantastiskt vacker, men kan ibland, när hon vill, se så himla OND ut, vilket är otroligt medryckande (som i en sekvens där hon låser ute en av de andra skådisarna och bara vill släppa in henne om hon äter en Gorbys pirog som hon redan tuggat på…. ja, long story!)

De andra skådisarna, Drotz Ruhn och Hemström är också helt fenomenala & karismatiska, jag skulle kunna se på dem sitta och prata om vädret på bussen och ändå vara intresserad! Framför allt känns de som en väldigt bra kombo, och alla kompletterar varandra väldigt fint.

FOTO: TEATER GALEASEN

Pjäsen påminner mig väldigt mycket, både scenografiskt och innehållsmässigt om Elfriede Jelineks fantastiska Köpmannens kontrakt som jag såg på Dramaten för ett tag sen, (läs mina tankar här!). Både innehåller tankar om det absurda i finansväsendet, stroboskop, brusande TV-apparater, live-filmning på scen och det här att skådisarna ”spelar” sina egna namn (finns tom repliker i den här pjäsen som påminner om Jelinek, tex i Trust sägs: ”Pengarna som arbetar för oss i hemlighet” – medan just olika repliker kring hur ”pengarna arbetar för oss” var en återkommande grej i Köpmannen). Inspiration eller bara vanliga trender i modern teater? Vet ej. Men jag gillar!

Se den här pjäsen om du gillar snabba dialoger, roliga rappa monologer, folk som dansar med yxor, om du också upplever att nyliberala ekonomer har tagit fd demokratiska regeringar som gisslan och om du tycker detta låter som en kul grej: en tjej som frågar sina kompisar om ”snälla, kan inte jag få låna lite pengar… bara sådär 5-6 miljarder.. jag lovar att inte kasta bort pengarna den här gången, men jag är verkligen ledsen, jag trodde det var komposterbart”.

Andra minnesvärda citat:

”Pengar som inte finns men som ges till riktiga människor i kredit och måste bearbetas av riktiga människor”.

”Jag är som pengar, mitt värde kan försvinna över natten. Jag kan inte föreställa mig mitt värde längre. Jag är som pengar”.

 

TRUST VISAS PÅ TEATER GALEASEN TILL SLUTET AV MÅNADEN, MISSA EJ! (Obs dock att pjäsen är 1.45 utan paus, så glöm inte äta innan! MVH mamma)

champagne
CONST
Ida Therén är 29 år, bor för tillfället i Brooklyn och jobbar som frilansskribent för olika tidningar. För Rodeo.net skriver hon sedan januari 2011 bloggen CONST, om kultur och vad den ska vara bra för. Hon driver litteraturtidskriften CONST Literary (P)review. Hon gillar att läsa böcker och att kolla på konst.
Kontakt
Kärlek, tips eller frågor? Maila const@rodeo.net