Kultur

CONST LÄSER: ANNE TYLER

Jag hade hört talas om Anne Tyler men aldrig läst henne, när jag satt i Plattan/Kulturhusets bibliotek häromdagen. Jag kollade the Believer, den amerikanska litteraturtidningen som finns att läsa där (och en massa andra bra tidningar – går förbi och kika om du är i Stockholm!), och kom till Nick Hornbys vanliga kolumn om vad han läst sedan senast.

Den här gången hade han (som vanligt) läst Anne Tyler, och han skrev några entusiastiska rader om hur hon är fantastisk, och tyvärr har hamnat i skymundan och anses inte vara ”finlitteratur”, kanske för att hennes böcker är relativt lättlästa och ofta handlar om hemmet, familjen. Eller, han gick inte in i detalj på varför, men jag gissar att det var så.

Jag blev sugen på att ta reda på va the fuss was all about och gick ut från tidskriftsavdelningen, ut bland böckerna. Efter viss jakt -böckerna på plattan-biblioteket är inte sorterade som de vanliga biblioteken, utan efter tex ”historia” eller ”berättelser”- fann jag (under den senare kategorin) Tylers Lapptäcksplaneten. Det hade otroligt fult omslag men jag bestämde mig att låna den ändå, ihop med lite tidningar (man får låna alla tidningar utom det senaste numret, tips!).

Nu föll det sig så att just den här kvällen började min röst av någon outgrundlig/sjukt irriterande anledning allt mer falla bort. När kvällen kom på riktigt kunde jag knappt prata, och under hela lördagen var jag oförmögen att öppna munnen och få ut ett enda ljud. Det var skitläskigt, och jag undrade om jag någonsin skulle kunna prata igen. Det hela berodde antagligen på en av de där sommarförkylningarna man inte märker, eftersom det är varmt ute och man mår bättre rent generellt än, typ, på vintern. Och så hade jag varit ute, och alla hade rökt, och jag hade andats in all rök blandat med gräspollen…. jaja… Hur som helst bäddade jag ner mig hela lördagen med alla husmorskurer jag kände till, i väntan på att min röst skulle komma tillbaka. (Bland annat: vitlökshalvor i kinderna – en amish-tradition; ingefära/citron/honung som jag lärt mig i indien och sjukt mycket saltlakrits för att… det är gott…)

Under tiden låg jag och läste. På söndag morgon hade jag läst ut Lapptäcksplaneten, och min röst började sakta komma tillbaka (även om jag fortfarande inte kunde prata ordentligt, det var mer som kraxande ljud som flög ur när jag öppnade käften). Jag var nästan lite ledsen, inte för att rösten började blir bättre utan för att boken var slut.

Kontentan av det hela är i alla fall: shit vad Tyler skriver bra! Hon skriver om människor, för det mesta i sin hemstad Baltimore där hon i stället för att göra det som i recensioner alltid kallas ”grova penseldrag” tar den pyttelilla penseln och går ner på det mänskliga, medan hon söker livet inne i människor. Det är ”charmigt”, men inte på ett allt för kväljande sätt. Eller, tja, lite. Men jag gillar det. Tänk er typ tantsnusk- Sidney Sheldon möter new-england-quirken John Irving. Eller ja, jag vet inte..

Det hela kändes som när jag var 11 och plöjde böcker under varenda ledig minut, som om det inte fanns nån morgondag. Det var länge sen jag läste en bok med sådan berättarlätthet…. eller.. tja om man inte räknar Margaret Atwoods Syndaflodens år som jag läste nyligen (finns i pocket!). Shit vad bra den var. Den också… Fast egentligen tycker jag att båda författarna är lite för mesiga, lite för perfekta för att jag ska bli riktigt uppspelt. Jämför tex med bitska tyskan Juli Zeh som jag pratade om för ett tag sen (mitt tips: läs Leklust, finns i pocket!), och det är en helt annan grej. Men det är ju också det. En helt annan grej. Ibland vill man ha saltlakrits, ibland nån sliskig chokladbit.

Och: bra idé att vila när man börjar tappa rösten. Don’t push it. Din kropp försöker antagligen säga något. Jag vet att min gör det-

Kanske kan jag snart prata igen. Och nån gång läsa ut nya boken av David Foster Wallace som är skitbra men SÅ FÖRBANNAT lång. Herregud.

ANNE TYLER

Läs mer om Tyler i the Observer:

The morning after Anne Tyler won the Pulitzer Prize in 1989, she politely dismissed an inquisitive reporter with the explanation that she was too busy writing to talk; they had interrupted her in the middle of a sentence. ‘Allergic’ to interviews, Tyler is a writer not a celebrity.

Läs också i Harvard Review

champagne
Promotion
champagne

Kultur

COOLA: DEN HÄR 9-ÅRINGEN

image

champagne

Kultur

AMY WINEHOUSE RIP

Idag är det ett år sedan Amy Winhouse dog.

Kram Amy, lyssnar på den här idag och tänker på dig.

http://www.youtube.com/watch?v=ah33Up5NTB4

champagne

Kultur, Politik/samhälle

FREE PUSSY RIOT – DEL 2

I våras skrev jag om ryska feminist-punk-gruppen PUSSY RIOT som blivit fängslade efter framträdanden som varit kritiska mot ortodoxa kyrkan och dess tajta relation med Putin. Putin, som inte precis älskar yttrandefrihet har alltså satt dem i fängelse….

Nu verkar det som att tjejerna måste sitta häktade ända till nästa år - eller längre – efter sina (fredliga) protester. Vad har de gjort som är så farligt? Mycket oklart, men något verkar luta åt ”stört allmänna ordningen”, alla förtryckarregimers favorit-slasktratt för att sätta dit folk de tycker är jobbiga och ifrågasätter makten. Hälften av alla Moskvabor uppges vara emot fängslandet (och bara ca 30% för), enligt Guardian.

Enligt SR:

Sedan de tre unga punktjejerna greps i mars har de tidvis hungerstrejkat i protest mot hur de behandlas. Amnesty har adopterat dem som samvetsfångar och för många här i Ryssland är fallet politiskt. Men ryskortodoxa kyrkans inställning har varit hårdnackad, de har vanhelgat och skändat den religiösa tron. Utanför domstolen fanns dock också några som tillhör ryskortodoxa kyrkan, men tycker att punkgruppen bör benådas.


PUSSY RIOTS PROTEST MOT PUTIN 21 FEBRUARI – I EN ORTODOX KYRKA I MOSKVA – DÄR DE GÖR EN BÖN TILL ”HOLY MOTHER, BLESSED VIRGIN” FÖR ATT ”JAGA UT PUTIN”. 3 MARS ARRESTERADES NÅGRA AV MEDLEMMARNA OCH ANKLAGADES FÖR ”HULIGANISM”. OM JAG FATTAT DET RÄTT: ENLIGT RYSK LAG ÄR ARRESTERINGEN AV MINST EN AV MEDLEMMARNA OLAGLIG.

En liten tanke: när jag var i Aten för någon vecka sedan (skrev ett reportage som ska komma i en tidning nära dig denna vecka, säger till när den är uppe!) var just Ortodoxa kyrkan något som kom upp gång på gång bland de som beklagade sig över den spirande fascismen. Flera av dem jag pratade med sa att prästerna var nära kopplade med konservativa och näst intill högerextrema partier. Alltså, vad är grejen med konservativa religiösa och deras hat mot kvinnor och minoriteter? Jag fattar ingenting, trodde hela Jesus-grejen handlade om kärlek, men men… Mycket man inte begriper här i världen. Eller vad säger ni?

Hur som helst: FREE PUSSY RIOT!

Här kan man skriva på Amnesty Internationals kampanj. Och om ni inte redan är det säger jag bara: gå med i Amnesty! Jag har varit med i 10 år nu, är stolt över det varje dag. Om det är en sån grej du tänkt ta tag i men som inte blivit av: bara gör det, nu!

FIGHT THE POWER!!!

Från april: Nadezhda Tolokonnikova, en av medlemmarna i Pussy Riot, berätta om villkoren för hennes häktning

Text till låten som fick droppen att rinna över för Putin:

(Chorus)

St. Maria, Virgin, Drive away Putin
Drive away! Drive away Putin!
(end chorus)

Black robe, golden epaulettes
All parishioners are crawling and bowing
The ghost of freedom is in heaven
Gay pride sent to Siberia in chains

The head of the KGB is their chief saint
Leads protesters to prison under escort
In order not to offend the Holy
Women have to give birth and to love

Holy shit, shit, Lord’s shit!
Holy shit, shit, Lord’s shit!

(Chorus)
St. Maria, Virgin, become a feminist
Become a feminist, Become a feminist
(end chorus)

Church praises the rotten dictators
The cross-bearer procession of black limousines
In school you are going to meet with a teacher-preacher
Go to class – bring him money!

Patriarch Gundyaev believes in Putin
Bitch, you better believed in God
Belt of the Virgin is no substitute for mass-meetings
In protest of our Ever-Virgin Mary!

(Chorus)
St. Maria, Virgin, Drive away Putin
Drive away! Drive away Putin!
(end chorus)

champagne