Kultur

CONST sommarläsning 2014 del 2: Aldermanns arvinge

Förra årets i särklass mest underskattade bok är ingen mindre än Aldermanns arvinge, av min favoritförfattare Gabriella Håkansson. Tilläggas bör här att jag först skrev ”Fallet Aldermann”, jag slant på tangenterna efter att ha läst hennes andra bok ”Fallet Sandemann” typ 3 ggr,  men så heter den alltså inte…

aldermanns

Aldermanns arvinge är excentrisk pojkspoling som lever i London för ett par hundra år sedan. Hans farsa är snuskigt rik och dör när han är pytteliten. Han växer upp i ett enormt hus, med många mystiska historier. Männen som tar hand om honom visar sig allt mer skumma, och snart nystas detaljerna om en hemlig sekt fram…

Läs den här boken om du älskar:

1)välskrivna böcker av geniförfattare

2)historiska romaner

3)sekter, hemliga dörrar, koder och s/m-snusk

4)allt ovanstående

Aldermanns (1)

Jag satt på Barcelonas uteserveringar och läste några sidor i taget, medan min bebis sov. Som tur är sover bebisar sjukt mkt de första månaderna (den var 3-6 mån när vi var där), för boken är typ 900 sidor. Jag läste en inbunden variant (nu finns storpocket och e-bok), vilket skapade många kommentarer från gamla spanska tanter som tyckte det såg roligt (trevligt?) ut att jag läste en bok som var lika stor som mitt barn. Brukar mest bära barnet, men vagnen kom till stor nytta när jag hade 3kg bok att släpa runt på…

Här finns en mer utförlig recension från SR:s Kulturnytt!

Faktum att jag fortfarande går runt och tänker på den här boken trots att jag läste den i höstas, talar ju till dens fördel. Okej den är tjock, men livet är för kort för att kasta bort på att låta sig skrämmas av storleken! Jag har läst alla hennes böcker (om ni har ont om tid/twitter-adhd: plocka upp hennes debut Operation B, den är bara 100 sidor!) och den här skulle jag säga är den i särklass mest lättlästa och ”bredaste”. Passar alla!

Köp och läs, NU! Och missa inte heller Sandemann, älskar att läsa den på sommaren:

fallet s

 

MER SOMMARLÄSNING I CONST

PS Har ni några bra sommarläsningsboktips? Skriv gärna i kommentarerna!

champagne
Promotion

Kultur

CONST LÄSER: APOKALYPS BABY

Avslutade det här året med att läsa en av de bästa nya böckerna jag läst i år! Apokalyps Baby av franska Virginie Despentes (som skrev boken ”Baise-Moi” som sen blev film) kom på svenska i början av sommaren. Det är en samtidsskildring om hur samhället skiter i ungdomar som mår dåligt, om ett Frankrike och Europa i sammanfall och om (kvinnlig) sexualitet. Så sjukt bra!! Ville läsa om den direkt efter att jag läst ut och har snackat om den för alla som vill höra ända sedan dess. Boken är lite som en blandning mellan mina samtidsfavoriter tyska Juli Zeh, franska Michel Houllebecq och svenska Gabriella Håkansson. Boken har mkt gemensamt med Håkanssons ”Fallet Sandemann” (som jag tidigare skrivit om i CONST) och är också den en slags detektivroman, som egentligen handlar om helt andra saker än själva jakten…… Släng in lite Barcelonas undre värld, kaffesörplande, 100 ton cynism, den mest patetiska författargubben du nånsin läst om, lite S/M, lebbsex och terrorism och allt känns väldigt…. 2012. Perfektion.

LÄS!!!!!!!!!

Här kommer några typiska citat, älskar hur hon prickar in grejer och sen mosar dem totalt, som nån som ringar in en liten insekt och sen trycker ner tummen över den så att blodet skvätter åt alla håll……. På, eh.. ett bra sätt.

champagne

Gabriella Håkansson och Lord Byron

3 ÄMNEN IDAG:

1. GABRIELLA HÅKANSSON

2. KONSERVATIVA KULTURKRAFTER

3. LORD BYRON

 

1.

Jag satt som trollbunden och lyssnade på P1 radioessä där en kvinna pratade om hur det konservativa Storbritannien är skitsura över att litteratureleverna inte gillar den gamla brittiska poeten Lord Byron. Jag tyckte det var fantastiskt intressant.

Man kan både höra och läsa hela essän ”Byron Bores Me” här.

När det var slut inser jag att det var en av mina största idoler – nämligen en av Sveriges bästa nu levande författare – GABRIELLA HÅKANSSON som pratade om Byron. Min reaktion:

I FUCKIN KNEW IT!

(Sa även detta högt vilket höll på att skrämma ihjäl mitt sällskap.. men men)

Hon är så himla bra, allt hon rör vid blir guld!!!

Om ni inte har läst henne MÅSTE ni läsa – tex Operation B – en perfekt, kort, introduktion – en kortroman med 100% kafkaesk vibe… så himla bra bok… har läst den typ 4-5 ggr… *autist*

Hennes andra bok, maffiga Fallet Sandemann har jag också läst några gånger. Den passar perfekt att läsa på sommaren, när man är ledig… MUMS.. En deckarpastisch som känns som Mörkrets Hjärta och har lite Kafka i sig men som samtidigt handlar om vad det innebär att vara kvinna…

Loves it!

Gillar också att hon skriver helt eget, hon skriver som en man (om det nu finns något som typiskt kvinnligt skrivande… vilket de lärde ständigt tvistar om…) men ändå inte- hon är ändå en kvinna, men hon vågar vara något annat -

Jag vet inte hur jag bättre ska förklara, säger bara: läs! Det får gärna vara lite svettigt ute för bästa effekt, rekommenderar juli eller augusti, en kvav dag i en liten småstad, eller på semester, gärna i Marocko (där Fallet Sandemann till stora delar utspelar sig)-

Allt hon skriver är så långt ifrån tråkiga barndomsskildringar och typ ”jag växte upp i en småstad… bla bla… den här boken handlar inte om mig… säger vi…. men handlar bara om mig för jag har 0% fantasi…och skiter i allt som inte handlar om min egen navel” = dvs 99% av alla böcker som ges ut i Sverige nu för tida… Säger inte att jag själv är bättre men… däremot är Gabriella Håkansson det! Hon är så himla cool!

Minns en bild på henne i en intervju i BLM (tror det var sista numret!) för en massa år sen. Det var kanske Sveriges bästa tidning där en annan fantastiskt cool kvinna – Aase Berg – var redaktör. På bilden hade Gabriella Håkansson en t-shirt med ett tryck som handlade om hennes fitta. Jag hittar inte bilden, men såhär såg omslaget ut. Gabriella till vänster om Mara Lee – det är hon som är VÄSTER:

Jag gick på gymnasiet och ba OMG!!!  Tyckte hon var världens coolaste då. Och nu! Även om hon inte alls är på långt avstånd utan faktiskt är på semester med min bff Staffan L just när jag skriver detta.. Har dock aldrig träffat henne men har skrivit brev till henne och berättat hur bra hon är.  - för jag tycker bara att man ska hylla de som är bra! Det finns för många som ägnar tid åt att klaga, man får inte glömma att ge beröm också. Det finns inget bättre än när man får fina mail från läsare.. mums mums…

Min favvo-tidnings-sommar var när GabHåk var sommarvikarie (eller dyl) på DN Kultur. Jag slukade varenda text hon skrev, alltid sjukt spot on och SÅ BRA!

2.

I radion pratade Håkansson om Facebookgruppen ”Byron bores me” som har en miljon medlemmar. Konservativa britter blir skitsura och började säga att allt var bättre på Thatchers tid… Nu har folk på sig knappar där det står att de läser Byron – som för att försvara att man fortsätter läsa gamla poeter trots att ingen av eleverna egentligen tycker det är särskilt kul..

Ibland kan jag verkligen sakna en konservativ kulturkraft i Sverige… Okej det finns Axess, men that’s about it. Hade det funnits hade jag såklart varit 100% emot allt de sa – men det behövs ändå. Den svenska överklassen har ju noll koll på kultur. Fatta vad fett om tex kronprinsessan älskade konst? Eftersom hon är hela överklassens it-girl hade det ju påverkat hela de rika skikten, och plötsligt hade det blivit trendigt att börja köpa konst, gå på teater.. osv… Nu… känns det som att överklassens uppfattning om kultur är… ja.. platt-tv?

Den enda kulturkraften som inte är vänster-ig i Sverige är ju (tyvärr) SD, som tycker man ska dansa hambo eller nåt. Högern verkar ju för länge sedan rationaliserat bort allt kulturellt.

* suck *

 

3.

Jag gillar Byron – fattar inte varför de tycker han är tråkig? Eller så är det bara så att jag gillar personen Byron mer än själva dikterna… han var tidiga 1800-talets svar på en rockstar och levde det goda/vilda livet med tex Mary Shelley (som skrev Frankenstein). Ball kille! Bara en sån sak som att hans pappa hette ”Mad Jack”…!

Byron själv sa att han var ”mad, bad and dangerous to know”.

haha alltså… !

Här kommer en soft line från Byron som funkar än idag:

”A celebrity is one who is known to many persons he is glad he doesn’t know.”

Han sa också detta… vet inte om jag håller med men…..

”A woman should never be seen eating or drinking, unless it be lobster salad and Champagne, the only true feminine and becoming viands.”

Följande skriver jag dock under till 1000% på:

”Always laugh when you can. It is cheap medicine.”

 

BYRON – HIPSTER, PLAYER, HUSTLER

 

Avslutningsvis:

Allt jag vet om Byron kommer i grund och botten (förruom Sigrid Combüchens ägiga bok om honom som jag läste för 3 miljoner år sen) från min fd lärare numera bff/livsmentor BERNUR. Han har skrivit om Byron i sin eminenta blogg tex

här

här

här

här

*

UPDATE 14 APRIL: Tack vare Agnes kommentar (nedan) inser jag nu att Byron-texten var ett APRILSKÄMT!!! Det fattade ju _inte_ jag kan jag lova… haahaha

champagne