A LETTER FROM THE EDITOR

Hej, jag tänkte babbla lite, om lite saker jag tänkt på under min djupa retreat——

Men så ”surfar jag ut på internet” och… *echo, echo*? HALLÅ??

Är det bara jag eller är internet………dött…..??

Jag vet inte…… hallå? Hallå?….. Det bara…..ekar…… som tystnaden efter ett one night stand-….. *poet*

Här försöker man allt, statusuppdatera på facebook, rycka i wall-trådar, posta roliga klipp, kommunicera på twitter, nä inte fan får man nån reaktion……………. Min *teori* (surprise att man har en sån..!) är att alla lider av nån slags kollektiv ”men vafan våren-kom-nu-depression” när man går runt och surar som fn för att våren var falsk och tittade fram lite och sen drog igen…… den falska…… subb……

Känner mig också lite deppig nu…. *snyft*….. satt på jobbet och tänkte hur mycket jag behövde en semester… så insåg jag att jag just varit ledig i 2 veckor… och jobbat i … 2 dar….. om det hjälpte?? I THINK NOT!

OCH inte blir det bättre av att Shannon bestämde sig för att inta min kropp när jag var bortrest, men VAFAN här är man fuckin united states of Champagne, trots att man (ok, jag) bara försöker leva sitt liv som nån jla normal människa….. bra det gått hittills… i…25…..år….. inte…..

JAJA

Hon är f.ö. sjuk i huvet, Shannon, hon är tidernas största subba, JAG HATAR SHANNON

JaJA

Här kommer en av mina favvobilder av Sally Mann (Photo credits: ??? Den låg på min datta…)

 

Ok, nu ska jag babbla lite om konst tänkte jag

eller egentligen, lär väl bli politics (as usual).. bear with me…..

men igår, när jag var tillbaka på mitt *jobb* (urk) satt jag där och lyssna på radio…. as usual…. så hade jag på p3 (för det är ju ring p1 på förmiddagarna och jag är inte masochist…… kollar inte heller på debatt om nån undrar… eller läser svd:s ledare… – som min bff staffan lindberg påpekade att man ska göra om man gillar att bli arg– gör inte detta, alltså, pga…. hatar inte mig själv…! tycker jag är ganska bra faktiskt… haha take THAT alla *tjejtidningar*…jaja… slut på extended parenthesis…)

I ALLA FALL

så sitter jag där och lyssnar på p3 helt normalt, ”sveriges radio” och allt.. först var det morgonpasset, Martina Thun (som jag fö tycker är väldigt bra), Kodjo Akolor och Hanna Hellqvist. Ok de babblar, ok ok. Sen kommer P3 populär med (mysiga) Tara Moshizi (ok orka att jag kan hela radiotablån i huvet… men ändå…) och hon hade flera gäster i studion, mest tjejer… och sen kom Hannas Ekotripp-programmet, som jag tycker är rätt intressant. Programledare är en tjej som heter Hanna Andersson,.

I ALLA FALL

så sitter jag där framåt lunch och fick plötsligt en sån sjuk lust att banka huvet i skrivbordet pga jag hade lyssnat så XTREMT mycket på ~30-åriga innerstadstjejer i medelklassen (aka: ”klassiska P3-personen”) att jag VILLE DÖ.

SOMEONE KILLL ME!!! skrek jag men inte fan brydde sig nån på jobbe….

NOTA BENE att jag själv då råkar tillhöra denna grupp..typ… och då alltså har börjat bli inbjuden att babbla i program på P3…..alltså

SHOOT ME

 

..

Iaf… det var då det slog mig plötsligt, vilken IDIOT jag var

Jag menar, att jag reagerade så starkt på att det var en massa tjejer..

jag som ÄLSKAR tjejer…

..ändå reagerar jag, JAG av alla? Ok om nån gubbe reagerade, men att jag gjorde det?

Jag vill ju bara lyssna bögar och tjejer hela dagarna… känner … 2… straighta killar?

Ändå: jag reagerar när det plötsligt är tjejer som är i majoritet i trad. manliga yrken (dvs programledare: någon bestämmer, någon som har makt-)….

Det här som är en sån sliten grej så att man inte ens hör orden när man lyssnar på det, om:

”Mannen som norm”

Alltså hör hört det här så många gånger, ändå sen jag började läsa typ under täcket eller vafan det nu var man läste när man var 12…. och så tänker man liksom aldrig på vad det betyder. Det som slog mig:

Om jag hade lyssnat på radio en förmiddag, eftermiddag, whatever, och bara hört programledare som var män runt 35 och som mest hade manliga gäster, hade jag reagerat?

I THINK: NOT

Eller ok, den politiska rebel gurlen i mig kanske hade reagerat, men då hade det varit en aktiv reaktion, inte ens spontan som i VAFAN VA MYCKET TJEJER DET VAR HÄR DÅ….

utan mer: ok, trist att det är mycket gubbz… *som vanligt*….

Vad jag vill säga är alltså: Jag antar att ibland slår det en, det här snacket om att samhället lider av en manlig norm….faktiskt…stämmer..?

 

ARBETSLINJEN

ARBETSLINJEN- En tavla av fd arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (....)

 

 

OK, alltså, kapitalismen/liberalismen i sig är ju ganska… *maskulin* eftersom den i grund och botten bygger på idéer om självständighet och *entreprenörskap* – dvs saker som inte (traditionellt, eller tex ibland biologiskt, typ på det sättet att det kanske är lite jobbigt att tex fixa käk och värme samtidigt som man är pregz) är förknippat med något typiskt kvinnligt.

en ”MAN” förväntas väl vara… jag vet inte… stark, självständig, oberoende….

…dvs precis de egenskaper som (haha, nu kommer det, här kommer CONSTanknytningen, alla!) nu förväntas infinna sig i kulturvärlden, under vår ”nya”/supergamla konservativa moderatregering……

alltså, konst och kultur, det enda si samhället som i grund och botten förknippas med det ”klassiskt kvinnliga” (obs citattecken!):

KAOS, mysterium, surrealism, vaghet, skapande, gränsfall-

ställs alltså emot det nyliberala machoidealet där allt ska vara:

RATIONELLT, organiserat, strukturerat, isolerat och SJÄLVSTÄNDIGT.

DVS:

om din teater inte tjänar pengar – F U!!!!!

 

Om du inte säljer din konst-

SKAFFA ETT FUCKIN JOBB PÅ ETT CALLCENTER

 

*

Om du är kvinna:

VAR KVINNLIG PÅ ETT SÄTT DÄR DU KONSUMERAR FÖR I HELVETE

(VET INTE VEM SOM GJORT DENNA SERIE, HADE SPARAT DEN PÅ DATAN, NÅN SOM VET??)

*

alltså… jag tror att jag är deprimerad…..

*

….läste i DN om microstress.. känns som att jag är i macrostress-läge nu—–*suck*…

har varit deprimerad nu i snart 1,5h, börjar bli Xtremt tråkigt……

men men, säger som Stendahl, I write for the chosen few….

han skrev för 10 pers…. jojo….

Häromdagen, jag, ang ett ”projekt” jag höll på med:

”Jag gillar ju att vara lite på gränsen, det känns som att det här är precis på gränsen, pushar den”

Person som är mycket nära mig:

”HAHA asså du…. the line is A FUCKING DOT to you……”

*

så, who am I to talk—

Kommer väl aldrig begripa dessa arbetslinjer, jag förstår dem inte, har sprungit förbi dem utan att falla, bara fortsätter springa, men ändå dyker de upp, hela tiden, som nånslags snubbeltråd……

 

————–ADIOS————

Med Vänliga Hälsningar

THE UNITED STATES OF

Ida Linnéa Champagne Moet Minaj Villig Hora Madonna Shannon den jävla subban och alla de andra

*Hare bra*

champagne
Promotion