Kultur

CONST ser: Gabriel Orozco – Natural Motion

 

 

bild 1

Jag svängde förbi Moderna Museet i Stockholm för att kolla nya utställningen med Mexikanska konstnären Gabriel Orozco, med rubriken ”Natural Motion”. Tyvärr rådde det fotoförbud (men jag sneakade till mig en bild utifrån, som ni ser ovan…) så det blir inget långt inlägg.

Höjdpunkten var två grejer: valfossilreplikan som var målad med grafittiliknande tecken, här smygfotad från katalogen:

bild 2

Och dödskallen, ”Black Kites

03-Orozco-G

Gabriel Orozco
Black Kites, 1997
© Gabriel Orozco. Courtesy of the artist and Marian Goodman Gallery, New York
Philadelphia Museum of Art: Gift (by exchange) of Mr. and Mrs. James P. Magill, 1997.

Dödskallen är en RIKTIG (!) människoskalle, som Orozco satt och ritade med svart penna på under tiden som han var sjuk. Temat för verket är tid, och typ: hur vi alla räknar ner dagarna till döden… Vare sig vi ritar små rutor hela dagarna eller gör något annat lika meningsfullt/meningslöst….

bild 3

Den här tyckte jag var fin också, My Hands Are My Heart / Mina händer är mitt hjärta / Mis manos son mi corazón (1991). Den hör ihop med några andra verk som finns på utställningen, olika lerklumpar som är brända, vissa spruckna av bränningen. Temat där ska vara hur vi separeras från tillverkningsprocessen, ser bara färdig objekt när vi går till affären men aldrig var de kommer ifrån. Kanske måste vi bli bättre på att komma nära föremålen vi vill använda, pressa dem, se våra hjärtan…..

bild 4

Här är en sista grej jag tyckte om: en mumifierad val i öknen. så fin, med ryggraden, som stenar som sticker upp ur ett hav… Passar fint ihop med utställningens enorma val, en hybrid mellan naturhistoriska museet och street art.

Gabriel Orozco

Gabriel Orozco
Dark Wave (Installationsbild), 2006
© Gabriel Orozco och Kunsthaus Bregenz. Courtesy of the artist and Marian Goodman Gallery, New York
Foto: Markus Tretter/Kunsthaus Bregenz

”Natural Motion” visas fram till 4 maj 2014

FLER MODERNA-BESÖK I CONST

champagne
Promotion

Kultur

CONST SER: EXPLOSION! MÅLERI SOM HANDLING PÅ MODERNA

I helgen är det sista chansen att se utställningen ”Explosion! Måleri som handling” på Moderna i Sthlm. Kortfattat kan man säga att utställningen kretsar kring relationen mellan måleri och kroppen – eller som titeln antyder – måleriet som fysisk handling. Jag var där sent om sider och kikade, och tänkte ge alla som inte har chansen att se utställningen en snabb recap. Here goes:

 

image

Andy Warhol – Oxidation Painting

Här är Warhols tavla som ser ut som/är ärgad koppar, ni vet hur kopparn blir grön när den rostar/blir gammal? Japp, här har vi det. Fint tycker jag, naturens eget mönster…

image

Det här bubblande lergojset är signerat Robert Rauschenberg och kallas ”Mud muse”.

Det är liksom en gryta som puttrar, och bubblor av lera skvätter upp som om vattnet har ett eget liv… lite som en kokande kittel, ni vet. Något med den här grejen är väldigt avkopplande – vet inte om det är den liksom ”lena” färgen, eller själva puttrandet, men folk stannade till och såg på leran länge. Lite zen-vibe på det hela!

 

image

Kazuo Shiraga – Kanesada (nosada ) 1961

Här är en helt röd skvätt-tavla. Nu är min mobilkamera inte så superbra, men gillar ”rödheten” i bilden. Och tjockleken i färgen, kletig och varm och man riktigt känner energin när den har ”kastats” mot kanvasen. I kombination med ”varma” färgen rött blir hela tavlan så himla levande, och nästan lite obehaglig, trots att den på sätt och vis saknar figurativt motiv (alltså: den ”föreställer” inget).

image

Ett annat verk av Kazuo Shiraga har den här instruktionen. Konstnären har alltså hoppat på färgklickar längs ett långt vitt papper/duk. Nedan ser ni det färdiga verket, med splasharna. Coolt! Påminner om den här grejen, som trogna läsare säkert minns från CONST!
image

Kazuo Shiraga

image

Ni vet de där rutnät-aktiga grejerna som brukar hänga för att skydda byggnader/byggarbetare vid hus som renoveras? Har ni också nån gång tänkt på att de liknar grovmaskiga brodyr-tyg? Tanken har faktiskt slagit mig nån gång, kanske för att jag tillbringade många eftermiddagar med att brodera grejer i sällskap av farmor när jag var liten (…växte alltså upp under 1890-talet…….). Hur som helst, tanken har också slagit konstnären Maja Bajevic som har gjort videoverket ”Women at work – under construction”, där en massa kvinnor – många av dem klädda i hucklet äldre kvinnor i öst ofta bär – broderar på byggarbetsplatser by night. Jag gillar verkligen det här verket, dels för att det kommenterar idén om arbete – som ju traditionellt skiljer sig för kvinnor och män, och som också värderas olika. Tex fasadreparation av ett hus är ju också en slags dekoration, även om det är fysiskt mer ansträngande än att dekorera ett stycke tyg.. Sen är det så himla fint, med glada tanter som livar upp döda tygbitar som hänger i offentligheten!

 

image

image

image

Maja Bajevic – Women at work – under construction

image

JANINE ANTONI – LOVING CARE

Här är ett annat videoverk som jag gillade att titta på – och som många andra museibesökare fastnade vid. Det är konstnären Janine Antoni som 1992 iscensatte performancet/videoverket ”Loving care” där hon målade ett gallerigolv med hårfärgen Loving hair. Enligt texten vid verket jobbar Antoni mycket med att omsätta vardagliga aktiviteter till ”skulptrala processer”. Nånstans i det här finns ju också en kommentar om kvinnors vardag, kroppar, och ja- ni kan ju spåna vidare på det här själva. Under tiden kommer fler bilder på Antoni och hårfärgen som bildar en målning–

image

image

Sist tänkte jag dela med mig av en Yoko Ono-idé för en ”Smoke painting”. Mitt tips: don’t try this at home!
image

YOKO ONO – INSTRUKTIONER FRÅN GRAPEFRUIT (1961)

Explosion! pågår till 9 sept. Läs mer på Modernas hemsida!

*****

PS

GILLAR DU DET HÄR? HJÄLP CONST ATT HITTA FLER LÄSARE SOM KAN TÄNKAS VARA INTRESSERADE AV ATT LÄSA BLOGGEN GENOM ATT TIPSA VÄNNER (TEX GENOM TELEFON, FB-CHATT, TWITTER, SMS ELLER RENT AV NÅGOT SOM OMODERNT SOM: KONVERSATION!), ELLER TEX FÖLJA CONST PÅ FACEBOOK FÖR ATT FÅ UPPDATERINGAR KRING VAD SOM HÄNDER I BLOGGEN! LOVAR DETTA: JU FLER SOM LÄSER DESTO OFTARE UPPDATERAS THA BL00G!

YOURS TRULY

IDA / CHAMPAGNE / OSV

champagne

COOLA: ALEKSANDRA ERIKSSON OM MÅLERI

Aleksandra Eriksson-Pogorzelska är en svensk-polsk jurist och curator. Hon bor sedan några år i Bryssel. Där jobbar hon med två projekt: Ponyhof Gallery, ett nomadiskt galleri som främjar samtida måleri samt POPPOSITIONS, ”en mässa för gallerier som gör saker annorlunda”.

Jag passade på att ställa några frågor till henne för att begripa vad hon sysslar med egentligen!

CELINE FELGA – UNTITLED (2012)

VARFÖR BOR DU I BRYSSEL?

Jag kom till Bryssel för en praktik på Europaparlamentet. Men att jag stannade beror på att det är lätt att göra saker här, det finns ett bubblande kulturliv, hyrorna är låga, man kommer lätt in i olika kretsar och träffar väldigt spännande personer, däribland en tjej som heter Liv Vaisberg som blev min kompis och kollega. Nu jobbar vi tillsammans på Ponyhof och POPPOSITIONS.

VAD ÄR PONYHOF?

Ponyhof är ett nomadisk galleri, vilket betyder att vi inte har en fast lokal utan ställer ut på olika platser varje gång.

Vi har valt att vara utan fast lokal eftersom det redan finns många fasta gallerier i Bryssel som fungerar bra, och vi ville skapa något nytt och annorlunda.

“Lokallösheten” ger oss möjlighet att experimentera mera och nå ut till en större publik. Vi slipper också oroa oss för en fast hyra att betala varje måndag och kan istället lägga energin på att tänka igenom våra utställningar och försöka förnya. Inom ramen för Ponyhof har vi också en blogg om samtida måleri - där vi delar med oss av våra upptäckter.

JENS HESSE – POPE 1 (2011)

VARFÖR STARTADE NI PONYHOF?

Dels för att vänner ville ha tips om bra och överkomliga konstnärer, dels då vi kände ett par begåvade målare som hade svårt att nå ut till potentiella konstsamlare – de var mer intresserade av att måla … Så vi ville underlätta mötet mellan unga målare och intressenter. Konst har blivit väldigt populärt, det skrivs om utställningar i dagstidningar och modemagasin, man går på museum som man går i kyrkan och mår lite dåligt om man missar något. Men även om många betalar muséeinträde eller köper affischer på muséebutiken, är det färre som betalar för själva konsten. Det är synd, för mycket skulle ändras i konstvärldsdynamiken och sättet som konstnärligt värde skapas på om fler köpte konst en gång om året eller en gång varannat år. Man skulle inte vara lika beroende av de stora konstsamlarna som ibland drivs av spekulation snarare än genuint konstintresse. Sen finns det väldigt konstintresserade samlare också, men alla gallerier försöker flörta med dem redan och det känns överoptimistiskt att tro att de kan rädda hela konstvärlden.

TEOPHILE’S PAPERS (VANDRANDE BOKAFFÄR)

Samtidigt tycker jag att våra målare bevisar att måleri fortfarande spelar en viktig roll idag: vi använder allt mer bilder i vår kommunikation och inte alltid övertänkt, en bra målning kritiserar dåliga bilder genom att erbjuda kvalitetsalternativ.

 

HAR DET GÅTT SOM FÖRVÄNTAT?

Allting tar mycket längre tid än vad man tror. Vi har massor med idéer till utställningar och ibland är det lite tråkigt att det tar så lång tid att förverkliga dem. Men det går definitivt i rätt riktning.

 

SARAH LAGARDE – A COCKFIGHT

VAD ÄR PLANERNA FRAMÖVER KRING PONYHOF?

Vi planerar kommande utställningar och letar också efter nya konstnärer och kuratorer som vill arbeta med oss i framtiden, också utomlands. Om någon är intresserad av att veta mer får man gärna gå in på vår hemsida!

VAD ÄR POPPOSITIONS?

POPPOSITIONS (http://poppositions.com/) är en vandrande konstmässa för lovande konstnärer och gallerier som arbetar med platsspecifika utställningar. Den första upplagan gick av stapeln i Bryssel 20-22 april, där verk av unga konstnärer presenterades i samverkan med en järnvägsstation.

JÄRNVÄGSSTATIONEN

HUR KOM NI PÅ IDÉN TILL POPPOSITIONS?

Internationellt sett är mässor de viktigaste bytesplatserna inom samtida konst och spelar en mycket central roll för hur konst värderas och i vilken riktning den går. Vi tyckte dock att de traditionella konstmässorna är lite tråkiga och ville skapa ett kritiskt och omtumlande alternativ. Sen bjöd vi in unga gallerier som jobbar med platsspecifika utställningar. Platsspecificitet har en lång tradition inom konsthistorien och vi ville använda det för att skapa sammanhang för besökarna. Så alla verk producerades speciellt för vår utställningslokal, en k-märkt belgisk järnvägsstation. Två konstnärer skapade en fontän i huvudpassagen för det fanns ingen naturlig mötesplats för stationens pendlare. Vi hängde fotografier där tågscheman brukade vara och visade film bakom biljettdisken. I trapporna byggdes en tillfällig bokaffär. En dj-duo intog väntsalen med kuddar och musik så att folk kunde hänga där hela helgen. Det blev jättefint och vi hade intressanta diskussioner, så nu fortsätter vi med nästa års upplaga som kommer bli ännu bättre.

SARAH VAN MARCKE

ALLT DET HÄR MÅSTE TA OTROLIGT MYCKET TID. VAD MOTIVERAR DIG, OCH FÅR DIG ATT FORTSÄTTA?

Jag tror på mina målare och på idéerna bakom Ponyhof och POPPOSITIONS. Så jag vill se dem förverkligade.

ALAN FERTIL OCH DAMIEN TEIXIDOR – MODEL FOR A FOUNTAINHEAD

Missa inte Ponyhof-bloggen om samtida måleri!!

champagne

COOLA: GRAYSON PERRY

Minns ni när jag var på Arken – museum för modernt konst utanför Köpenhamn?

Det finns ett konstverk som jag gillade när jag var där, och som jag funderat på flera gånger sen jag var museet. Det är Grayson Perrys (känd för hippie-ish grejer, och att han har ett kvinnligt alter ego som ibland dyker upp i verken) ”The Walthamstow Tapestry”. Det är en lång gobeläng -något som ju är väldigt gammaldags…. Den är broderad i specialmaskin och beskriver den moderna människans väg från vagga till grav… fast genom varumärkena som defninierar våra liv i detta kapitalistiska system vi kallar ”världen”.

Detaljer om varumärkena som förföljer oss, och i den moderna tiden, definierar oss och våra liv….. Rätt coolt tycker jag.

Bonusinfo: Grayson vann Turnerpriset 2003.

Såhär sa han till the Guardian om verket och de nästan religiösa värdena varumärkerna har i livet nu för tiden.

”It’s almost like a religious fresco celebrating obscure gods and beliefs”.

SNODD BILD

 

PÅMINNER OM:

HÄR KOMMER EN INTERVJU MED KONSTNÄREN:

Just nu har Grayson en utställning om hantverk och vad det är och fyller för funktion, på British Museum. Ett intressant och bara 2 min långt klipp finns här, bland annat jämför han specialgjorda motorcyklar med riddarrustningar:

champagne
CONST
Ida Therén är 28 år, bor i Stockholm och jobbar som frilansskribent. För Rodeo.net skriver hon sedan januari 2011 bloggen CONST, om kultur och vad det ska vara bra för. Hon bokar också klubbar samt driver litteraturtidskriften CONST Literary (P)review. Hon gillar att läsa böcker och att kolla på konst.
Kontakt
Kärlek, tips eller frågor? Maila const@rodeo.net