FRÅGA CONST: NÅGRA BOKTIPS

Inspirerad av Fifty Scents här på Rodeo – och för att jag på sista tiden fått flera frågor och kommentarer av typen ”kan du inte skriva mer om___[ämne]” – tänkte jag börja köra lite qltur-relaterad frågelåda här in da bl00g.

Först ut är en kompis som skrev det här till mig på Facebook:

Ge mig dina 5 favvorfattare med favvoböcker ( anpassa gärna efter vad du tror jag gillar hehe) Pusssss

 

Hej gryende bokmal – tyvärr är det assvårt att lista fem favvoböcker, men jag kan testa att ta några bra böcker som jag tror att DU skulle gilla. Lite mer info om personen som frågar för er som läser: hon är tjej, strax över 20, lever i ett samboförhållande med en annan kvinna, hon läser inte jättejättemycket böcker men mycket annat. Hon är intresserad av mode och samhällsfrågor.

Här kommer några boktips för dig – och för alla andra såklart! Alla är plockade från min bokhylla, tittar mig omkring som nånslags hackspett medan jag skriver detta:

1. Den Högsta Kasten av Carina Rydberg – 90-talsklassiker där Rydberg, som skriver så att man skulle kunna läsa vafan som helst som hon skriver för att man blir så förtrollad – pratar om sina resor i Indien, sviniga män med hora-madonna-komplex och middagar på PA & Co. Lättläst, begriplig men elegant.

2. Susanne Brögger – Creme Fraiche – Cool bok om en cool kvinna som lever goda livet på 60/70-talet – i skandinavien, hon gör lite vad hon vill, ligger med vem hon vill, har det soft i allmänhet.

3. Bodil Malmstens böcker, framför allt de mer blogg/dagbok/tankebokslika. Hennes tidigare romaner är okej, men jag tycker hon har blivit bättre under de sista tio åren, så allt hon gett ut på 2000-talet rekommenderas varmt. Lätta att läsa, men samtidigt intellektuellt………. älskar denna kombo

4. Jeanette Winterson – Oranges are not the only fruit. Winterson är ju flat-favorit, så har du inte läst henne tycker jag absolut att du ska. Egentligen tycker jag att ”Apelsiner” är ganska överskattad, i relation till hennes mer experimentella böcker faller den platt. Men å andra sidan är den mer lättillgänglig, och funkar därför som en bra ”introduktion till författarskapet” som det heter på kultursidesspråk……… (LOL)

EN LITEN LESPISK I FILMATISERINGEN AV ”APELSINER ÄR INTE DEN ENDA FRUKTEN”

5. Karin Boye – Kris. En fantastisk svensk modernistroman som jag tycker blivit lite bortglömd. Okej den kan vara lite torr.. men ändå viktigt tidsdokument. Semi-biografiskt om Boye som går i skolan och blir kär i en annan tjej, bland annat. Shit, ska nog läsa om den när jag tänker på det…

LITEN OSKYLDIG KARIN BOYE—–ELLLER…….

6. Inser nu att det bara var en massa kvinnor (insåg en annan sak när jag satt här och glodde: alla böcker jag har som är skrivna av män är jävligt…. mörka, tunga, typ tegelstenar? Inte vad vännen letar efter, om jag känner henne rätt så skippade dem.) men tänker kvotera in en man: DH Lawrence – Lady Chatterleys älskare. Klassiker, som trots att den skrevs för hundra år sen känns aktuell idag. Lawrence har fått en del skit, men jag gillar hans kvinnoporträtt med kvinnor som faktiskt gillade att ha sex (!) på en tid när sånt var otänkbart.

Ett sista bonustips: Klanerna i Palos Verdes – som jag skrivit om i Const här

*

VILL NI FRÅGA CONST NÅNTING? GÖR DET I KOMMENTARSFÄLTET ELLER MAILA! <3

champagne

CONST LÄSER DEL 4, BORGES OCH CARTARESCU

CONST LÄSER del 1, del 2del 3

Del 4

Jorge Luis Borges – Collected Fictions (finns inte på svenska så vitt jag vet? Nån som har koll?):

Egentligen är det dumt att ha den här samlingen som ”lästips”, så se gärna det här inlägget mer som allmänbildning, eller jag vet inte…

Den här boken är (liksom Bonniers Konsthall) inte för alla. Knapp för nån, men den som är lagom intellektuellt masochistiskt lagd kommer älska den. Jag vet inte ens om den är för mig, jag är eventuellt för dum för den här boken, för ibland när jag plockar upp den och läser fattar jag ingenting. Ändå fortsätter jag plocka upp den, läsa ett avsnitt, lägga ner den igen. Plocka upp, lägg ner. Processen har pågått nu i ungefär 7 år, and counting…..

Jag vill rekommendera den till alla som gillar att läsa och känna att de fattar, men ändå inte riktigt – alltså, trevande, man söker sig mot texten, känner sig hälften dum och hälften smart…

Har köpt boken i två omgångar, den första gången nån gång kring 2005 via Amazon, sen tappade jag bort den nånstans i USA, sen köpte jag en ny kopia, i min favoritbokaffär i Berlin. Har lyckats behålla det exemplaret, det  ligger fortfarande här hemma (bredvid Aase Bergs ”Uggla”, jag gillar att sortera böcker efter vänskap).

Det Borges kallar ”Fictions” på engelska, alltså ”fiktioner” på svenska, eller ”Ficciones” på hans egna spanska. Det är korta texter, som noveller, fast ändå inte. De är som små anekdoter, de skulle kunna vara sanna, men gränsar ofta till det surrealistiska. Jag vet inte varför jag älskar dem, jag bara gör det. Kanske just för det ovan: de lurar en, får en att tro att man hänger med, men ändå inte, som nånslags intellektuell loop. Allting är kanske så här – men kanske också på ett annat sätt.  Kanske är hans verk de 1900-talsverk som bäst beskriver Einsteins teorier… Äh får väl skriva nåt om detta, nåt längre… fast jag vet inte, allt med Borges lyder: show dont tell.

Läs, berätta inte.

Här kommer en typiskt Borgesk mening, den sista meningen av ”fiktionen” The Lottery in Babylon:

”Another, no less despicable, argues that it makes no difference whether one affirms or denies the reality of the shadowy corporation, because Babylon is nothing but an infinite game of chance.”

….Blir irriterad nu för det här påminner mig exakt om en bok jag läste i somras…… måste leta upp den…tror det var en novellasamling… vänta lite ska bara leta genom min biblioteket-inloggning. … Ok hej igen! nu har jag kollat. Det var alltså den här boken:

MIRCEA CARTARESCU – NOSTALGIA

Nostalgia påminner lite om något Borges skulle kunna ha skrivit. Boken består av fem kortare berättelser skrivna av rumänska Cartarescu (+ en massa tjongar på bokstäverna som jag inte vet hur man gör). Den första berättelsen, ”Roulettespelaren” handlar om rysk roulette. Såhär skriver han om roulettespelaren som hela tiden vinner över oddsen, och aldrig tycks dö oavsett hur många patroner han stopper i pistolen:

Trots det faktum att han omöjligt kan ha existerat har han likafullt gjort det. Men det finns en plats i världen där det omöjliga är möjligt, och det är i böckerna, i litteraturen. Där kan man överträda statistikens regler, där kan en människa verka mäktigare än slumpen. Roulettespelaren kan inte leva i världen, vilket är ett sätt att säga att den värld där han levde är fiktiv, är litterär. Jag hyser inga tvivel om att Roulettespelaren är en litterär gestalt. Men då är också jag det, och här kan jag inte låta bli att jubla av glädje. Ty litterära gestalter dör aldrig, de lever så ofta som deras världar blir >>läst>>.”

(s. 27)

Okej, nog om detta.

Den som vill bli förundrad, irriterad, förtvivlad: läs Borges. Den som vill slippa, läs nåt annat!

Borges 1951, av Grete Stern

BONUS: Tack vare min vän, och numera Sveriges 5:e största bloggare inom ”litteratur” på bloggtoppen (roligt och välförtjänt att han fått större publik!) BERNUR hittade jag detta ljudklipp, där man kan lyssna på Borges tala, trots att han är död sedan.. i alla fall 25 år. Man märker att Borges är otroligt ödmjuk -som alla riktigt kloka människor… sen kan ju grejen med att han var blind hjälpa lite på traven också, vad vet jag.

PS I och med att Borges nyligen ”fyllde år” publicerade The New York Review of Books en gammal text om Borges från tidningens första dagar. Läs här!

UPDATE: Genom tips i kommentarsfält och på twitter – delar av Borges produktion finns på svenska – ”Fiktioner” som är en del av samlingen ovan finns, men är slut på förlaget. MEN: Nu kommer samligen ”Alefen” ut på Svenska, rapporterar Svenska Dagbladet. Underbara Lotta Lotass skriver förordet!

champagne

CONST SOMMARLÄSNING DEL 3, KLANERNA I PALOS VERDES – JOY NICHOLSON

Fan vad nice det är med bra romaner! MEN DET FÅR MAN VÄL INTE SÄGA LÄNGRE I DET HÄR LANDET….

Trots hotet från konsensusmedia på det allt mer antiintellektuella internet kommer härmed ett nytt boktips (del 1 här, del 2 här):

Klanerna i Palos Verdes

av Joy Nicholson

Feminista förlag

Jag läste Klanerna i Palos Verdes första gången december 2009. Nu läser jag om den under sensommarkvällar, och det var helt rätt. Handlingen, språket, den biter sig fast ännu en gång.

Omslaget beskriver boken perfekt – bubbelgumsrosa, ljus från ett fönster, solljus. En kvinna i någonslags säng, med en filt omkring sig.

Boken handlar om en 14-årig tjej, Medina, som bor i ett gated community i Kalifornien ihop med sin fucked up familj.

Hon älskar att surfa och drömmer om den perfekta vågen, perfekta surfturen. Hon är väl nånslags ”pojkflicka”, antar jag. Tjejerna i skolan gillar inte henne.

Mycket tyder på att boken är självbiografisk, och det verkar tagit lång tid för författarinnan att skriva bok nummer två. Som om det var Boken.

Världen omkring påminner om en av Marguerite Duras världar, fast i lightversion. Det här är mindre abstrakt, världen är tydligare och språket lättare att läsa än Duras böcker.

Det är gator, stum asfalt, havsvågor, tomma blickar. Korta, vackra meningar.
Typisk mening:
”Luften är het och fuktig”.

Boken är lättläst, de flesta kan läsa den på ett par dagar utan ansträngning, vilket förstärker intensiteten. Man försluts i världen.

Boken är utgiven på Modernistas systerförlag ”Feminista”, så visst finns det en poäng med att den handlar om en kvinna, eller, en flickas, upplevelser. Men jag rekommenderar alla att läsa den. Alla som vill läsa om pyromaner, att vara tonåring och ensam, surfing, röka gräs och skita i skolan, gated communities, pappor som är perviga plastikkirgurger, ätstörda mammor, Kalifornien, sommar och ensamhet.

Lättläst och vacker.

För mer info, läs det här fina blogginlägget av den här tjejen

JOY NICHOLSON

Här finns en intervju med Joy Nicholson från när boken släpptes i slutet av 90-talet:

”It’s false to think that you can stay on top of the ocean. You can’t. The ocean’s always going to be so much stronger than any group of surfers that ever goes out. I find the whole male domination thing– i.e. ” I slaughtered that wave!” so absurd. Humans think that we control things, because we seem to dominate other animals. But it’s inevitable that nature will come back and we’ll see how powerless we really are.”

Ett annat underbart citat:

You can say ‘No’ to the things that the world tells you that you have to have — I don’t have a college degree or own a house or even a car! I don’t buy into ambitiousness. I just want to get out and see things. I want to see the last of the great animals that are dying off. I love animals a lot, and I like to go out in the wild and imagine the way things used to be, when everything was more interconnected and humans weren’t so intent on dominating everything.”

Nu för tiden verkar Joy blogga på den här sidan. Om naturen, bo på landet och hundar. Hon har en ny bok ute som inte finns på svenska än. Jag har inte läst den. Nån som har läst?

Okej, nån som läste nån bra bok eller har bra tips på sommarläsning? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!

champagne

CONST SOMMARLÄSNING, DEL 2 – PLATTFORM, MICHEL HOUELLEBECQ

Idag, några rader om en av mina absoluta favoritromaner Plattform av Houellebecq.

Kanske den deppigaste och mest surmulna av alla böcker som ändå tål att läsas om varje sommar, ju gassigare sol desto mer obekvämt, jobbigt, bättre…

Jag har läst alla hans böcker, vissa flera gånger. Han har ofta kritiserats för att vara misogyn, rasist (har bland annat skrivit något i stil med att Islam är den mest efterblivna religionen). Själv är jag av åsikten att konst ska få stå fri, att man ska få öppna upp dörrar inom kulturen som annars måste hållas stängda. Precis som mycket rap fungerar som en ventil för sexism bör litteratur, konst, teater få agera ventiler för andra saker, som uppenbarligen finns i samhället. Jag tror att det är föst när man inte uppmärksammar saker, och pratar om att de finns, som de växer sig starka och riktigt sjuka, ungefär som när präster blir sexkriminella. Jag är ledsen att det här blir ett lite slarvigt resonemang, jag skriver gärna mer om det någon annan gång eftersom det är ett så viktigt ämne, något jag pratar om med närstående nästan dagligen. Men idag lämnar jag det där och ger er istället Michels huvudpersons syn på CONST:

 

MICHEL HOUELLEBECQ, KANSKE VÄRLDENS SURASTE GUBBE

 

”För egen del har jag inget emot [samtidskonsten]: jag är ingalunda någon anhängare av hantverket eller en återgång till traditionellt måleri; jag förhåller mig reserverad som det anstår en bokhållare och administratör. Estetiska och politiska spörsmål är inte mitt bord; det är inte min sak att vare sig uppfinna eller inta nya attityder, nya relationer till omvärlden; det sade jag nej till samtidigt som mina axlar började slutta och mitt ansikte allt ledsnare. Jag har varit på rader av utställningar, vernissager och performances som stannat i minnet. Min slutsats är nu given en gång för alla: konsten kan inte förändra livet. I alla fall inte mitt liv.”

*

Skriv gärna tips på sommarböcker ni gillar i kommentarsfältet, så samlar jag ihop tipsen sen!

champagne

CONST SOMMARLÄSNING DEL 1, HARI KUNZRU – MINA REVOLUTIONER

Hej och välkomna till del 1 i CONST sommarläsning!

Idag ska vi prata om….. en extremt bra bok som jag just läst ut, och som jag tycker alla borde läsa i sommar

Den är lättläst, spännande och man lär sig en massa….

Boken heter ”Mina revolutioner” och är skriven av britten Hari Kunzru.

MINA REVOLUTIONER (BONNIERS)

Romanen handlar om en kille som egentligen inte finns – han lever ett hemligt dubbelliv efter att ha gjort en del bad stuff omkring hippievågen 1968. Man får följa hur han går från vanligt politiskt engagemang till att bli indragen i en slags terroristverksamhet på vänsterkanten. Mest intressant är hur man får följa hans psykologiska utveckling – hur blir en vanlig människa en hängiven terrorist?

Boken var inte bara inkännande, välskriven, tekniskt skicklig – jag lärde mig dessutom en massa om brittisk historia och framförallt: brittisk mentalitet, genom romanen. Jag älskar hur författaren visar på så otroligt mycket empati med sina romanfigurer…. Det verkar så lätt, som att det är skrivet utan ansträngning – trots att det är uppenbart att det här är ett otroligt stort projekt med mycket research bakom.

Perfekt sommarläsning!

Jag ger ”Mina revolutioner” 5 BEACH 2011 av 5 möjliga!!

 

Har ni några bra tips på sommarläsning? Skriv gärna boktips och varför den är bra i kommentarerna, så publicerar jag en sammanställning av läsarnas tips sen!

Nu ska jag gå till beachen och läsa del 2 i denna sommarserie….

EN FANBILD PÅ HARU KUNZRU MED GLASÖGON:

EN FANBILD PÅ HARI KUNZRU UTAN GLASÖGON:

FÖR MER INFO:

Recension i SvD här

P1 KULTURNYTTS ÅSIKTER OM BOKEN:
Lyssna: Nina Asarnoj om Hari Kunzrus ”Mina revolutioner”

”Samtidigt försöker Hari Kunzru dra paralleller till vår tid och låter sin huvudperson säga att även den politiska aktivismen är att betrakta som ett livsstilsprojekt. Att skillnaden inte är så stor mellan heminredning och att snickra ihop en utopi. Det är en svindlande jämförelse, tankeväckande och faktiskt riktigt provocerande.”

champagne