Skönhet

Personliga parfymer

Hur vet man vilken parfym som passar ens personlighet? Tycker du man bara ska ta någon man tycker luktar jättegott? Tycker det är svårt att bestämma själv. Önskar att det fanns nån människa man kunde träffa och umgås med en hel dag som sen fick ge förslag på parfymer som passar en. Blir ofta förvånad när jag träffar folk vars parfymer inte passar dom ett dugg. Som till exempel en blyg tyst tjej utan karisma som bär en tung och stark parfym som skriker HEJ HÄR ÄR JAG! Nu kanske jag låter hemsk men du förstår kanske vad jag menar.


Hej!

Ja du, vem bestämmer att en parfym passar ens personlighet egentligen?

Jag tycker att en personal perfume shopper är en bra idé. Jag har själv lekt med tanken att erbjuda mina tjänster. Men det faller lite på att jag tycker att man inte ska spontanköpa en parfym, utan prova doften ett par gånger (låta den sjunka in, självklart), tänka på den och komma fram till när (och om) man kommer att använda den.

Men det är min egen åsikt, ingen vedertagen eller allmän parfymkännarstrategi (så vitt jag vet). Parfym är dyrt, och man vill inte köpa fel, eller köpa en doft som luktade så himla gott i affären, men inte alls lika ”rätt” hemma.

Här är i alla fall ett par saker man kan tänka på, som kan underlätta att välja en parfym som passar ens personlighet:

1) Vilka dofter gillar jag?
Låt tankarna vandra fritt här, tänk på alla dofter du tycker om helt spontant. Du kan skriva ned dem om du vill. Kanelbullar, hyacinter, huden efter att man badat i havet, nyklippt gräs…
Kanske ser du ett mönster, kanske upptäcker du att de flesta dofter du skrivit ned är blommiga, somriga dofter. Kanske är det mest dofter som finns i naturen, som trä och gräs. Kolla på din lista om du kan hitta några gemensamma nämnare.

2) Hur är jag?
Det här är det knepiga. Hur skulle du beskriva dig själv? Hur uppfattas du? Är du bubblig, sprallig och stojig? Eller är du en bestämd person, som inte gillar att ta ut svängarna eller komma oförberedd till ett möte. En sån kartläggning kan också ge lite vägledning. En klassisk dam med stil, lojalitet och familjevärden kanske känner sig mer hemma i en Chanel-parfym, medan en ung, äventyrlig tjej som har svårt att sitta still kanske ska ha någon ungdomlig doft, eller en experimentell.

3. När och hur använder jag parfym?
Är man en ”special occasions”-person eller en som använder parfym varje dag? Bör också tas med i beräkningen. Gillar jag att ha parfym efter en dusch, innan det är sängdags eller föredrar jag att parfymera mig på morgonen innan jag går till jobbet?

Försök ringa in några pinpoints, och börja leta därifrån. Att hitta sina favoritparfymer kan ta tid. Men det är en del av charmen också.

Foto förstasidan: Ceen Wahren

Styling: Linda Gradin

Modell: Linn A/MIKAs

Caroline Hainer
  1. Tove skriver

    och även fast man provar och låter sjunka in och väntar så kan det bli fel. det är svårt det här.

    har en full flaska av escadas magnetic beat som bara stått i flera år. jag hade en provflaska först och trivdes jättebra. när jag sen köpte stor flaska så kändes det inte alls rätt. jag tycker fortfarande att den luktar gott, men jag kan inte ha den på mig. lite av en waste. har nästan blivit lite rädd för att köpa stora flaskor sen dess. vill inte göra om samma misstag.

    ps. om någon typ vill köpa den eller något så får de det.

  2. Vasilisa skriver

    What a great post! Personal perfume-shoppers are definitely necessary! After identifying steps 1-3, I would also suggest to try to play with contrast, or different aspects of your personality. For example, if one works as a lawyer and your work requires conservative style of clothing, but in free time you love to do gardening at your koloniträdgård, why not spice up your blazers with Honoré des Prés’ I Love Les Carottes instead of some office scent?

  3. Caroline Hainer skriver

    Tove! Vet du vad jag gör? Jag och några ladies/vänner har parfymswaps. Som klädbytardagar, fast med parfymer. Det är strålande roligt!

    En annan grej man kan göra är att parfymera sitt oparfymerade tvättmedel/sköljmedel med doften. Vad sägs?

  4. Caroline Hainer skriver

    Vasilisa! That is a good point. I like I love les Carottes too, it is fun. I never realized carrots could smell so fresh. Have you tried Comme des Garcons perfumes? Or CB I Hate Perfume? They seem to belong to the same family of unexpected (food-y) scents. I have CB’s Memory of Kindness which smells of tomato plant.

  5. Vasilisa skriver

    I love the Memory of Kindness, its amazing! The CbG are great too, I really like the Rhubarb and Peppermint for everyday, but there are many in both lines that I haven’t tried yet. I really do have an unexplained, subconscious urge to smell like vegetables, especially tomatoes, so I would love to hear if you come across anything from that category :)

  6. lina skriver

    Man ska ju inte glömma att parfym (för mig iallafall) handlar väldigt mycket om en inre värld, fantasi och humör och lite sinllighet osv förutom att jag såklart måste gilla doften. Tycker parfym blir lite visuellt ibland och det har väl med fantasin att göra. Blyga tjejer som använder djupa och starka parfymer tycker jag ofta blir intressanta eftersom det blir så kontrastfullt. Parfym ska inte ha nåt med logik att göra.

  7. Caroline Hainer skriver

    This Annick Goutal-scent is supposed to have tomato leaves in it. I have yet to try it, though.

    http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=50307&utm_source=google-base&utm_medium=organic&utm_campaign=google-base

  8. Challe skriver

    Det är så konstigt det där med personlig parfym. Ibland undrar jag hur viktigt det egentligen är? Och hur ska jag veta en viss parfym verkligen är ”jag”? Om jag är en ”känslig kille”, ska jag ha en söt parfym då eller? Om jag är macho, ska jag ha en kryddig och typisk italiensk doft? Jag tycker det är otroligt svårt att säga något om steg 2 ovan eftersom att 1) det är svårt att begränsa sig själv till ”kategorier” som typ elegant, självsäker, manlig osv. och 2) omgivningen uppfattar en själv på ett annat sätt än vad man själv gör. Kolla t.ex. på vad frågeställaren skrev, den tjejen hon nämner kanske inte uppfattar sig själv som blyg utan istället självständig och oberoende?

    Själv har jag inte köpt en enda parfym jag har så de jag använder är väl inte direkt baserade på hur jag är som person utan mer att jag använder dem för att jag vill lukta något, haha. Paradoxalt nog kan jag dock känna att av alla parfymer jag har så skippar jag de dyraste Dior-parfymerna (som ska vara väldigt ”djupa” och förmedla något) och hellre använder David Beckhams Instinct som går att köpa på ICA Maxi eftersom jag känner att doften tilltalar mig väldigt mycket. Varför vet jag inte och om den är min ”personliga” doft vet jag inte heller. Den enda slutsatsen jag kunde dra från tipsen ovan var att jag tycker om lukten av lime väldigt mycket och jag har för mig att Instinct är baserad på citrusdofter (eller?). Haha vad mycket det blev. Konstigt att doft kan vara något så intressant och väcka en så stor diskussion, t.o.m. för en ung kille som mig.

  9. T-Anna skriver

    Men alltså, nu kanske det är jag som är pöbeldum, men man vet väl själv om man gillar sin parfym? Det ska väl andra skita i? (såvida man inte stinker upp hela bussen el. likn såklart.) T.ex. klär jag mig i rätt mörka kläder och är rätt tjurig av mig (före detta gothare, har dock skippat lack-läder-svart pandasmink, även om jag fortfarande är allergisk mot pasteller) men föredrar lätta, söta dofter som vanligtvis marknadsförs till tonåringar. Varför? För att jag tycker de flesta tyngre ”vuxenparfymer” luktar, well, äckligt och alldeles för mycket.

  10. Karin W skriver

    Jag är så himla stolt att jag hittade en parfym till min extremt smink- och parfymskeptiska bästa vän. I USA för tre år sedan köpte jag en liten flaska ”Grace” från Philosophy som jag gav henne med försäkringar om att den mest luktar tvål- och vattentvättad hud. Nu köper hon den själv, på stora flaskor och får ständigt komplimanger. Den är så rätt , har verkligen blivit en del av hennes personlighet.

  11. Caroline Hainer skriver

    Hittar man en doft man gillar är det bara att gratulera (som till dig, Challe, och Beckhamparfymen, som jag för övrigt inte tycker är så himla dum). Men om man ser till exempel varuhusets parfymavdelning som en enda stor djungel, om man känner att ”allt luktar gott”, eller ”allt luktar parfym”, så kan det vara en start att utgå från sig själv och vad man vill. På så sätt ser man parfymen som ännu en accessoar bland kläder, skor och frisyr. Det kan underlätta.

    Men – stating the obvious – att bära parfym är naturligtvis varken en självklarhet eller ett måste. Inte heller att den måste uppfattas som rätt, eller en del av personligheten.

    Jag ser en parfym ibland som ett rött läppstift – det är en accessoar som man fyller ut, intar, förstärker. För den som vill.

    Bara för den som vill.

  12. Challe skriver

    Läste det jag skrivit tidigare och tyckte att det lät väldigt kritiskt och negativt men det var inte alls meningen att det skulle uppfattas så! Jag tror man ofta håller sig till en viss typ av doftfamilj och det är där personligheten spelar roll och att ens tillfälliga humör bestämmer vilken specifik doft man använder.

  13. viktoria skriver

    Jag köpte min drömparfym för några månader sen, Balenciaga Paris. Jag provade den på flygplatsen i Paris när jag åkte till New York i september, men hittade den aldrig i Sverige. Och så gick jag runt och tänkte på den tills jag åkte till London i januari, och då hittade jag den äntligen! Det är väldigt trevligt att ha en parfym sig känns väldigt mycket en själv. Särskilt när ingen annan har den.

  14. Sanna Samuelsson skriver

    Jag har Tom Fords Black Orchid och är ibland rädd för att den är lite för mycket, även om jag älskar den. Samtidigt vill jag inte nojja för att vara för mycket. Vill gärna vara för mycket! Men man vill ju inte vara den som ger astmatikerna på bussen en nära-döden-upplevelse? Den är så stark. (enbart ett sprut är verkligen värsta doftbomben, två går inte).

    Fast än så länge kör jag på den egoistiska stilen. Astmatikerna får fly bäst de vill…

  15. Sofia skriver

    Uh, jag skulle behöva en personal shopper. Fastnade förra året för en sample av Narciso Rodriguez Musc For Her, alltså oljan, och har sen dess hängt på Ebay för att hitta till överkommligt pris. Verkar omöjligt. Utöver det kan jag inte köpa parfym, älskar att ha det på mig men får ont i huvudet av parfymbutiker och kan knappt urskilja lukter därinne.
    I brist på det jag vill ha kör jag på parfymerad tvål.(..)

  16. Lotta Losten skriver

    När jag jobbade på tjusigt hotell i England brukade jag testa gästernas parfymer. Oh så busigt! Hittade min absoluta favorit på det viset. Paul Smith Women som är typ omöjlig att hitta idag. Brukar finnas i små flaskor på NK bara. Och frågar man personalen kommer de kånkandes med en massa andra Paul Smith-parfymer, helt okunniga om att det finns en som bara heter Women. Min stora fasa är att den ska försvinna helt för jag har inte hittat någon annan parfym som luktar som den och passar mig så bra. Vet du nån?

  17. Hitta en personlig doft! | Only me! skriver

    [...] många. Genom ett konsekvent användande av en parfym kan nämligen de flesta personer skapa sig en egen doftstil som på lång sikt ger dig en unik [...]

  18. Selina skriver

    There’s no point in matching perfume to personality. How do you know what you feel like each day? Your personality changes depending on who you are with. I am aloof with some and friendly to others. Don’t bother with that, wear what you want to wear. Even if a quiet person likes a loud perfume, maybe she likes the tiny bit of attention she gets with it and that’s her way of being noticed, if only for a second

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion
Fifty Scents
Fifty Scents är tankar om doft och skönhet. Favoritparfymen kommer från Guerlain och bästa makeupen är en självsäker eyeliner. Allt däremellan undersöks med lika delar skepsis som entusiasm. Frågor och funderingar skickas gärna till caroline@rodeo.net.