Skönhet

Svenskarna och parfymerna

Du har Sveriges bästa blogg om parfym. Och skönhetsprodukter förstås, men jag är mest intresserad av parfym. Jag undrar nu följande: hur  många parfymer har du i din samling? Hur många ”får” man ha? Jag kan känna att jag inte får ha för många parfymer- vad nu för många är. Kanske för att jag känner skuld över att inte hinna använda alla och kanske för att jag tror att de kommer bli gamla om jag inte använder upp dem i tid. (har 5 styckna).
Sen undrar jag också, varför tror du att (som jag har fått för mig åtminstone) att rena, cleana, enkla, citrusaktiga parfymer verkar gå så bra i Sverige? Har det något med klimat att göra eller finns en rädsla för att sticka ut om man bär tyngre, orientaliska eller rentav galna och ovanliga dofter?

Med vänligaste hälsning!
Nathalie

Tack snälla för mail och bra frågor. Jo, jag skulle vilja börja med att bekräfta att det är som du tror – enligt försäljningsstatistiken föredrar vi svenskar enkla, friska, fräscha dofter. Ingenting som kan uppfattas som ”starkt” eller ”för mycket”. Det får gärna lukta tvål, nytvättat eller sköljmedel. Vi är ganska unika i detta, till och med grannländer som Norge och Danmark köper nästan dubbelt så mycket parfym som oss och räds inte mer framträdande dofter. Där använder man också gärna produkter som matchande parfymerad deo och sånt som säljer ganska dåligt i Sverige.

Jag tror att det har med flera saker att göra. En är vår kulturella uppfattning om minimalism-idealet. Svenska skönhetsnormen är att se frisk och hälsosam ut. Till det hör väl att dofta ”naturligt”.

Tror också att det är kulturellt, att svensken i gemen ogillar dramatik, högljuddhet och att sticka ut. (Det är ord som inte bara kan förknippas med vissa parfymer utan till och med används i lanseringen av dem). Vi verkar istället föredra ”diskreta” dofter som Fresh Laundry och Cotton t-shirt som sålts jättebra här i flera års tid.

I Sverige har vi heller ingen historisk lyxkonsumtion per se, inga anrika parfymhus, inte särskilt många ”naturligt” starkt doftande blommor (som till exempel jasmin) som vant oss vid starka dofter. (Den enda jag kommer på är syrén).

Allt det har man i till exempel Frankrike där ju parfymkonsumtionen är mycket, mycket högre än här. Och inställningen till lyx eventuellt också lite annan, och parfym räknas ju fortfarande som en lyxvara. Praktiska folkhemstankar och nyttotankar är nog – gissar jag – starkare förankrade hos gemene svensk än strävan efter lyx. Men det är lite av en gissning. Men det skulle också förklara varför vi svenskar, statistiskt sett, köper bara en parfym och använder den till den tar slut och sen köper en annan.

För det tangerar också din andra fråga, hur mpnga parfymer man ”får” ha. Tror din parfymskuld är ganska vanlig, det har väl också med att göra att en parfym ju faktiskt är ganska dyr (och lyxbetonad). Jag tycker att fem parfymer låter helt okej, det låter som en bra doftgarderob. Min beau ägde inte en enda för ett halvår sedan. Nu äger han fem: en friskare, lättare sommarparfym, en lite tyngre kvällsparfym, en mer avantgard/experimentell parfym att ha när man känner sig extra swanky, en murrig höst/vinterparfym och en vanlig, klassisk cologne för ordinära dagar.

Detta är inte någon slags riktlinje, som från Socialstyrelsen, utan ett exempel på hur en doftgarderob kan se ut och tänker man på den så, så känns fem som ett bra antal. Om jag får ge dig ett personligt råd i all välmening så skulle jag säga – sluta tugga på frågan om huruvida du kommer att hinna använda upp dem, och njut av dem istället. Spraya ofta, spraya kudden, spraya för det egna humöret när du kliver ur duschen. Se dem som något njutfullt, som en del av välbefinnandet.

Det är också vad jag själv tycker och tänker och jag har säkert ett tjugotal parfymer, vilket är mycket i jämförelse med gemene man men väldigt lite i jämförelse med seriösa samlare. (Trivia: Min bok- och filmsamling är likadan, hellre kvalitet än kvantitet, jag spar bara de titlar jag verkligen gillar och kommer att läsa/se om). Jag har fler parfymer ”i omlopp”, som jag köper, testar, tröttnar på, ger bort (man får lätt många vänner om man börjar intressera sig för parfym) än vad jag äger. Men det är bara de jag verkligen älskar som får lov att stanna kvar och bo permanent på mitt sminkbord.

 

Caroline Hainer
  1. Nathalie skriver

    Tack för ditt utförliga och fina svar! Jag har själv misstänkt det här om svenskars parfymvanor och nu vet jag mer, + att jag fått historisk bakgrund också. Perfekt.
    Tycker det är intressant varför vissa dofter går hem i vissa länder och andra inte!
    Själv är jag uppväxt med en mamma som utan att skämmas smort in sig i sandelolja och patchouliolja, och det är ju ganska starka dofter. Kanske lite väl starka. Hursomhelst så har det nog vant min näsa vid tyngre, orientaliska dofter som påminner om rökelse. Till exempel.
    Vore kul med ett inlägg om parfymer i olika världsdelar. Till exempel, vilka dofter som generellt går hem i vilken världsdel och vilka dofter som säljer bäst i olika länder…tänker jag.

    Tack igen för välskriven och bra blogg!

  2. E skriver

    Jag har en liten fråga ang bio oil! Jag har acneärr, pormaskar, glansig med snustorr hy.. Tror du att den oljan skulle passa mig? Och smörjer man in hela ansiktet i den (kan man inte få fler pormaskar då?) eller kan du komma på någon annan typ av olja som skulle passa någon med mina problem?

  3. Ebba skriver

    Nu måste jag nog komma med en liten invändning ang. det där med blommor i Sverige. Jasmin finns ju lite överallt här, ska inte uttala mig om ifall den växer vilt eller är inplanterad, men den finns iaf i mångas trädgårdar! Andra rätt starkt doftande blommor vi har är ros, pion, liljekonvalj…och kaprifol! (finns det för övrigt någon parfym som doftar kaprifol??)

  4. Nathalie skriver

    Finns säkert jasmin i vissas trädgårdar (inplanterade i guess) men är inte schersmin en vanligare blomma i trädgårdar i Sverige? Nu menar jag inte att just du tror att jasmin och schersmin är samma blomma men många verkar tro det. Den doftar ju annars lite smultron tycker jag…

  5. Caroline Hainer skriver

    Trädgårdarna är ju en sak, och där finns ju massor av blomster, men det jag menar är att vi inte har en lika naturlig kontakt med starkt berusande blommor som i tex sydeuropa där de finns i långt större utsträckning. Vi är inte lika vana att bli doftberusade ”naturligt” och runt omkring oss överallt, hela tiden. även i storstaden (som Paris, som doftar av tuberose om sommaren). Vi har ju kallare klimat här än i sydeuropa dvs andra förutsättningar för (starkdoftande) blommor.
    Visst har vi också fina (och unika) dofter som enris, björk och tall, men doftberusande som jasminslätterna eller rosengårdarna kring Nice är det ju inte. Dock minns jag schersminen och syrénen från min barndoms asfaltssomrar i Hagsätra, och hur den doftade den där varma veckan kring sommarlovets början. Tack för påminnelsen, hade nästan glömt! Mycket bra. Plus att jag ska erkänna att jag aldrig varit i Skåne, där doftar det nog annorlunda än Hagsätra och Stockholm gissar jag.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Fifty Scents
Fifty Scents är tankar om doft och skönhet. Favoritparfymen kommer från Guerlain och bästa makeupen är en självsäker eyeliner. Allt däremellan undersöks med lika delar skepsis som entusiasm. Frågor och funderingar skickas gärna till caroline@rodeo.net.