Skönhet

Manifesto YSL

Manifesto är i många avseenden en typisk YSL-doft. Det är den första releasen av en damdoft sedan Parisienne (2009) och för den som vill ha snabbversionen av den här recensionen kommer den här: den liknar Parisienne med liknande flyktiga, lila toner, mycket vita blommor (jasmin och liljekonvalj) och en lasting power på ungefär en kvart. Det är, precis som med Parisienne, inget fel på doften. Den är bara hyfsat personlighetslös.

Den längre versionen av recensionen börjar nu.
…med att jag beklagar mig över att YSL en gång i tiden gjorde modiga kläder och gav ut modiga dofter. Hur kläderna ser ut nu för tiden har jag ingen koll på men dofterna, och då i synnerhet på damsidan, har inte direkt vad man skulle kalla för ”edge”. Ingen Opium, Rive Gauche eller Paris har synts till på länge. De är å andra sidan i mångt och mycket typiska för sina respektive eror: Rive Gauche (1970) är en kaxig, unisexig doft i vida Annie Hall-byxor och basker medan Opium (1977) är en översminkad kvinna i dyr singoallablus. Rive Gauche doftar frihetsuppror, Opium doftar cigg och business/seduction (om än inte bokstavligt).

Det är liksom bara sorgligt att tänka sig att dofter som Parisienne och Manifesto ska vara 2010-talets motsvarigheter. Vad säger det om oss? Att vi är personlighetslösa och veliga. Att vi inte vill sticka ut, gärna bara smälta in eller inte märkas alls. Gärna inte störa på något sätt, bara lätt, lätt behaga.

Doftnoterna som listas för Manifesto är jasmin, liljekonvalj, svart vinbär, sandalwood, cedar, vanilj och tonkaböna. Ja, visst. Varför inte. Så är det säkert. Jag känner de vita blommorna och jag känner det lila, som här listas som svart vinbär. Och det är, som sagt, ingen dålig doft. Men fantasilös. Och därför -motsägelsefullt nog – lämpar sig Manifesto bäst i alla andra former än just parfym. Den passar utmärkt som doftljus till exempel, där den ganska behagliga men diskreta (artigt sagt) doften flyter in obemärkt men fint i rummet. Ja, jag har provat. Och i doftljusform är Manifesto välkommen då hon inte stör någon. Men i parfymform vill i alla fall jag gärna bli störd.

Caroline Hainer
  1. kattis skriver

    Ja, vad ska man säga? Mitt i prick förstås!

    Också jag vill beklaga att YSL inte står sig i konkurrensen bland de hundratals (minst) nya parfymer som lanseras varje år. Det är helt enkelt för dåligt av ett företag av den digniteten.

  2. Rebecka skriver

    Vad innebär det att den har en lasting power på en kvart? Är det bra/dåligt/normalt?

  3. Caroline Hainer skriver

    Jo, med ”lasting power” menas hur länge doften stannar kvar på huden. Det är inte ovanligt att parfymen försvinner efter femton (dvs har en kort lasting power på femton minuter) men det är ju inte önskvärt alla gånger…

  4. Nathalie skriver

    Låter trist. Och det känns som att många dofter idag är ganska trista. Inte alla förstås. Men många. Trista, personlighetslösa…bara anonyma. Trevliga. Och det kan ju vara trevligt med en trevlig doft som visserligen doftar gott och inte stör någon. Men personligen tycker jag det är rätt trist! Även om jag inte har superkoll på just YSL så känns märket ändå som ett märke som ska utstråla mer power, styrka, egenhet och personlighet, och då tycker jag inte att parfymerna ska dofta som ännu en god men menlös Hugo Boss parfym eller annan enkel blomdoft…

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion
Fifty Scents
Fifty Scents är tankar om doft och skönhet. Favoritparfymen kommer från Guerlain och bästa makeupen är en självsäker eyeliner. Allt däremellan undersöks med lika delar skepsis som entusiasm. Frågor och funderingar skickas gärna till caroline@rodeo.net.