Skönhet

Ny parfym: Narciso

NarcisoI parfymsammanhang är Narciso Rodriguez superkänd för sin milda typiska skin scent For Her (2003). Den varma, mjuka och muskbaserade doften har en hel del followers, i synnerhet parfymbärare som älskar en diskret doft som ändå har något murrigt över sig. Det är ingen slump att For Her också finns i oljeform, tycker jag, med den muskiga, träiga undertonen (känner jag lite patchouli?). Passar perfekt som sensuell olja – man nästan känner hur den värms upp på huden – som man stryker på kroppen.
Nu kommer en ny doft från herr Rodriguez som kort och gott heter Narciso.
Narciso innehåller, precis som föregångaren For Her, också musk och kan också kallas minimalistisk och en absolut skin scent. Denna gång med vit gardenia och ros som topp. Inte för att det känns särskilt mycket, musken är den mest dominerande och så den träiga basen med två olika typer av cederträ. Den luktar i stort sett varm hud med en hint av sensualitet. Det är antagligen heller ingen slump att flaskan är tung och lyxig och innehållet mjukt och mjölkigt. Jag tänker på ett silkesplagg, kanske ett nattlinne, när jag ser den. Och det är säkert precis som väntat. För doften är också precis som väntad – en helt felfri muskparfym. Men dessvärre har jag samma problem med Narciso som med For Her, jag tycker att de försvinner från huden alldeles för snabbt, redan efter en halvtimme är doften borta.
Trogna läsare vet att ett sätt att råda bot på ett sånt problem är layering men för tillfället finns inga kroppsprodukter i samma serie (alternativ: köp oparfymerad lotion och grunda med!) och ärligt talat, vill man inte att produkterna ska stanna kvar av sig själva?

Narciso Rodriguez Narciso kostar runt 525 kr för 30 ml.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Nyhet!

Logo Le Parfum Couleur

Och så bara en rad för att tala om att skojiga Etat Libre d’Orange kommit till Sverige. Franska galningar med roliga parfymer som Fat Electrician, Rien (”Ingenting”) och Putain des Palaces (”Palatsskökan”). Fyndiga namn, intressanta parfymer. Mina favoriter är…

1. Divin’Enfant
Det gudomliga barnet doftar både ljuvt och skevt på en gång. Precis som man kanske känner för en baby, att de är gudomliga och doftar sött och mjukt som ingenting annat i världen och den kärlek man känner är större än någonting annat men samtidigt: kan den sluta skrika någon gång?
Översatt till doft blir det mycket apelsinblom, den där mjuka, varma men samtidigt lite irriterande växtliga doften, blandat med något vitt och fluffigt som störs av lite murrig tobak och kaffe.
Jag bär den ganska ofta.

2. Like This (Tilda Swinton)
Den övermänskligt coola Tilda Swinton har varit med och laborerat kring den här doften som luktar pikant av mandarin och ingefära. Mest ingefära, varm som en solig höstdag full av skönhet och gula löv. Den innehåller också lite pumpa vilket inte är särskilt vanligt – så vitt jag vet – i parfymväg. Man känner det lite grann. Som en bit pumpapaj mitt i det hela.

3. Cologne
Rätt och slätt: en bra cologne. En underbar cologne, faktiskt, precis som man tänker sig en cologne. Citrus, oh härlig citrus, i toppen. Sensuell, manligt fräsch och frisk på samma gång. Som alltid när jag luktar på en bra cologne tänker jag på vita, krispigt rena tenniskläder på någon tennisbana på den franska Rivieran någonstans. Vet inte varför men det är alltid min omedelbara reaktion. Ett tecken på en bra cologne är om den får mig att tänka på tennis och det gör Cologne med råge. Solmogna apelsiner, gnistrande bergamott och gröna noter men med ett djup, precis så som en bra cologne ska vara. Fem av fem.

Caroline Hainer

Skönhet

Kändisparfymens återkomst

Pharrell-Williams-Comme-des-Garcons-Parfum-GIRL-02Med tanke på hur många så kallade kändisparfymer som lanseras varje år och hur få av dem som är intressanta kanske man inte kan förebrå mig för att jag inte hade koll på att Pharrell Williams också släppt en parfym i eget namn. Eller i alla fall i Comme des Garçons namn.
Jag lyssnar ju själv hellre på halvgammal musik än ny, i regel, och är därför inte jättebekant med herr Williams låtar. Förutom Happy då, den måste man levt under en gigantisk sten för att missa. Så än en gång kunde man kanske inte förebrå mig för att jag inte hade koll på Pharells parfymsläpp.
Och det var ju synd att jag inte hade det. För detta, mina vänner, är den intressantaste kändislanseringen sedan Richard E Grant släppte Jack. Ja, jag säger det igen: den intressantaste kändislanseringen sedan…jag vet inte.

Pharells dito heter Girl men är totalt unisex. Ryktet säger att han kände sig manad att samarbeta med CdG efter att ha luktat på deras Wonderwood och där kan jag inte förebrå honom. CdG är i stort sett alltid intressanta även om just Wonderwood hamnar bland deras minst avantgarde dofter. Här är Girl i så fall dels lika kommersiell (läs: lättillgänglig) men också faktiskt mer komplex. Den är, precis som inspirationskällan, väldigt mjuk och träig men på ett lite tystare vis. Jag skulle kanske sammanfatta den mer som sockervadd och lavendel i en god, men inte alls barnslig, blandning. Den är absolut söt men inte sliskig på något sätt, vilket annars är ett ständigt återkommande ord vad gäller kändisparfymer. Men så samarbetar de flesta inte med CdG heller. Tanken på tuggummi återkommer också när jag doftar på Girl men lavendeln och en liten uppvispad, lättsockrad klick iris gör att det aldrig är något som tar över utan det kvarstående intrycket är en mjuk, halvsöt blandning glädje och coolness i ett. Med lavendel på toppen.

Sammanfattningsvis: För att vara en kändisdoft är Girl riktigt, riktigt bra. För att vara en CdG-doft också, skulle jag säga, och det är ett högt betyg. Sedan är flaskan tossig på gränsen till otäck men det har nog att göra med att jag tycker att den påminner om de där Lasse Åberg-glasen folk envisades med att ha som en skojig grej på 90-talet.

Kostar 1100 på Cow men finns också i en praktisk 10 ml-förpackning för 250 kr.

Caroline Hainer

Skönhet

Santal Blush

T0-SANTAL-BLUSH_OC_50ML_A

Nu har Tom Ford kommit till Stockholm, i alla fall lite halvt. Nagellack, läppstift och en del dofter finns på Åhléns City och ett fullt sortiment kommer senare, 16 oktober, till NK. Men redan nu går det givetvis att hitta några av de mest intressanta dofterna på Åhlens. Som Santal Blush, den doft som bäst och mest ska passa till den ”nude” sidan av Tom Ford, som i stort sett jobbar med antingen nude eller totalglamoröst. Nude läppstift eller imponerande djupröda nyanser. Hudnära ”Skin scents” eller ganska högljudda dofter. Där Santal Blush då alltså passar i det förstnämnda facket.
Sägs det.
Men jag är inte helt säker. För någon ljuvt, blygt rodnande doft är detta inte tal om ändå, tycker jag. Den är för varm för det med en fin not av sandelträ i botten. Ni vet, den där exotiska, varma trätonen som kan gå från varm trähydda på stranden till ståtlig, lite krämig not. Den doften. Den dominerar.
Jag tycker Santal Blush är mycket varmare, sensuellare och modigare än vad namnet antyder. Detta är inte en doft för en blyg viol. Snarare för någon som älskar hudnära kläder, känslan av nyslingat hår och tanken på, men inte doften av, musk.
Och, om jag ska vara ärlig, någon som älskar att flirta. Jag tycker nämligen att Santal Blush är en rätt sexig doft. Och det kanske bara är jag men  det tvivlar jag på. Jag menar, se bara på Tom Fords reklamannonser. I stort sett alla anspelar på sex. Och det spelar ingen roll hur mycket den danska Tom Ford-representanten glatt försöker att stryka över det hela med att ”men för varje naken kvinna finns en naken man med i bild” för det stämmer inte, för det första, och det gör inte bilderna mindre sexanspelande.
Nu är ju (tyvärr) Ford inte den enda som kopplar samman parfym och sex men här, i Santal Blush, finns faktiskt för en gångs skull en sexighet. Det är det krämiga inslaget, de varma kryddorna och så, gömd under allt annat, den eviga musken. Bege er till Åhléns Tom Ford-disk och prova. Är det sensualism ni känner där i flaskan eller inte? Berätta för mig.

Caroline Hainer

Skönhet

Upp och ned

ENGLISHFERNEAUDETOILETTE

Kära ni. Jag vet att jag varit frånvarande. Det är trist. Men jag har varit låg, jag har förlorat ett jobb, det har varit varmt ute och det finns massor med skäl. Alla lika tunna på pappret men tunga i hjärtat och sinnet.
Men nu är hösten här och det finns något närande och värmande i det. Jag tar fram mina allra vackraste grytor och gör långkok. Jag stuvar ned mina sommarkläder i en låda som det står SOMMAR på och tar ned en som det står HÖST/VINTER på från vinden. Alla dessa ritualer man gör för att markera att någonting är slut och någonting annat tar vid.
Jag tar bussen ut till Värmdö, till min barndoms sommarställe. Hälsar på får, ror stilla i en ensam eka och säger hej då till sommaren bland öde klotgrillar och igenbommade skjul. Sedan plockar jag en bukett ormbunkar och det gör mig ingenting, tänker jag, det gör mig ingenting. Att sommarens blommor byts ut mot höstens ormbunkar, det var inte en bra sommar ändå. Och när jag kommer hem tar jag på mig Penthaligon’s English Fern och gör mig redo. För alla murriga, kyliga, regniga och vackra dagar som komma skall.

Caroline Hainer