Skönhet

Doften av vacker förort

highvalley
Jag fick en bra present från ett par insiktsfulla och kreativa vänner: ett parfymbesök hos Collect & Bottle, en parfymstudio där man kan göra egen doft. Nu gör de dofter åt andra också och egna men som en bra tjänst kan man boka in en egen session där man noggrant går igenom olika noter (först topp, sedan hjärta och bas), komponerar ett doftackord och till slut en hel parfym under mjuk guidning av master perfumer.

Min doft, döpt efter en förort som ligger nära hjärtat, har lite grönt i sig men inte för mycket. Jag gillar i regel grönt men vet också att jag älskar det mer som doft än parfym att bära på huden. Den är kryddig – både kardemumma och nejlika. Det finns viol, bergamott och citron i den. Och sedan – stora överraskningen – päron.

Kan inte komma med något slags uttalande ännu dock, den blandades igår så den får stå till sig ett tag. Sedan blir det rapport.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Oh Madonna

01_mdna

Hur är Madonnas hudvårdsserie egentligen? Inte många på denna sida jordklotet vet. Produkterna i serien MDNA finns fortfarande bara tillgängliga i Japan och Kina. De  lanserades i Hong Kong under radarn 2014 utan större lanseringskampanj. Japan fick tillgång tidigare i år.

Men kollektionen verkar hyfsat stor ändå med allt från lermasker till serum, även om det är märkligt att den engelska versionen av hemsidan fortfarande är “under construction”. Är det så likt Madonna verkligen? Å andra sidan känns det helgjutet “lost in translation”-aktigt med sloganen “Beauty, a connection to the soul”. Vad betyder det ens? Ingen aning.

Produkterna är vansinnigt fula. Också märkligt. Men å andra sidan inte superlångt ifrån Armanis dyra Nera-kräm för fyra tusen och några procent La Prairie som också har skrattretande priser så någonstans ska väl dessa fulingar signalera lyx och dyr prislapp.

Caroline Hainer

Skönhet

Reflektioner på nyårsafton

YSL_Scandal_fall_2016_makeup_collection1

Nyårsafton ska ju vara en sån där dag då man reflekterar över tiden som gått och samtidigt listar sina bästa någonting, vad det nu kan vara.

Sånt ointresserar mig. Jag vet inte men för mig är nyårsafton bara en dag som andra dagar. Ingen riktig markör av något slag. Förutom att tanken på “nyårssmink” är rolig, ser gärna markerade ögon och röda läppar som hos YSL.

Mina tankar hamnar hos tiden, eran snarare än specifikt just året som gått. Jag tänker på vad som är riktigt, riktigt omodernt år 2017. Krokodilskinn, tänker jag först. Det här med att flå ett exotiskt djur för fåfängans skull. En handväska eller ett par skor i krokodilskinn. Det känns ju riktigt, riktigt ute.

Sedan tänker jag vidare på skönhet. Vad känns hopplöst daterat inom skönhet 2017? Ser man till olika rapporter, statistik och så vidare så minskar anti-age-krämer kraftigt. Man tänker inte längre så om ålder och rynkor. Att man lägger ofantliga summor på just en enda mirakelkräm, en som ska säga bekämpa åldern. Det är ett förlegat sätt att tänka, alla har fattat att det inte räcker med en enda kräm, en enda produkt. Speciellt inte om man inte samtidigt också inte ser över sina övriga rutiner.

Det märks också inte minst på de stora anti-age-jättarna som numera börjar tweaka till sina tidigare anti-age-produkter och kalla dem för andra grejer. Mitt irritationobjekt Créme La Mer, till exempel, börjar använda ord som “regenerating” och “repairative”. Att gå till skönhetsdisken och be om en “anti-rynkkräm” måste vara en förlegad företeelse idag.

Istället tänker man mer holistiskt. Det är inte en dyr kräm som ska fixa till rynkorna. Det är dels ett helhetstänkande där motion, hälsa, kost och livsstil ingår. Man köper istället kosttillskott, superbär och ett gymkort. Och intresserar sig för ingredienser och rutin på allvar.
Dels lägger man också mer krut (och pengar) på makeup, det vill säga produkter som rent kosmetiskt döljer och trixar med omedelbar effekt. Kanske är det selfie-kulturen som bidragit, kanske är det bara så att smink är kul.

De holistiska tänkandet är jag såklart verkligen för. Och där borde också en mer långsiktig attityd kring åldrande ingå. Anti-age är ett så hårt ord, som om det var en kraft eller en rörelse som ska stoppas. Jag är inte för åldrande, jag är emot. Jag är anti. Ungefär. Det är ju lite svårt att hävda en sådan ståndpunkt? Hur är det ens möjligt? Inte ens kniven kan ju slasha bort den faktiska åldern.

En annan sak som är på väg bort är puder. Få märken säljer rent puder numera, de heter istället “setting powder”, “compact powder foundation” eller någonting annat som tyder på att pudret har en funktion utöver att matta.
Jag är inte anti-puder, om man nu ska fortsätta med den terminologin, men i tanken om ett mer avslappnat förhållande till kroppens och hudens normala process är det nog bra att puder ses mer som funktionellt än en del av produktarsenalen som helt ska täcka och dölja.

Så när jag tänker på företeelser jag gärna lämnar i 2016, och summerar på det viset så ser jag helst att exotiska djur och en livsstil som går ut på att aggressivt stoppa åldrandet istället för att fokusera på ett bra leverne får stanna där. Gott nytt!

Caroline Hainer

Skönhet

Cover yourself!

coverfx

Cover FX är ett av de här sällsynta märkena där nästan varenda produkt i sortimentet är bra. Några av foundationgrejerna drar lite väl mycket åt gult, några är lite knepiga att greppa till en början men herregud – underbara foundations, minst en fantastisk primer och nästan alla produkter är parfymfria och med minimum alkohol! Halleluja säger jag, primern med salicylsyra är en toppenuppfinning.

Att Cover FX finns i Sverige är en riktigt, riktigt god nyhet.

Storyn är att makeupartisten Lee Graff jobbade med att ta fram smink för brännskadeoffer och andra som behövde makeup som var både täckande och skonsam, folk med stora operationsärr eller liknande. Även om det är ett anmärkningsvärt mål så är det inte en helt unik approach det här med makeup för ett gott syfte, många märken har en liknande utgångspunkt. Créme La Mer handlade också om brännskador och REN om att en av grundarnas gravida fru inte kunde använda något på marknaden, allt gav henne utslag. Jaja.

Nå!

Faktum kvarstår. Cover FX har en imponerande stor bredd på sina produkter, här finns också ett unikt nyanssystem där man utgår från tre grundfärger i huden – är det mer åt rosa (“cool”), beige (“neutral”) eller gul (“warm”) – och jobbar sig fram till bästa nyans därifrån. Kan tycka att de gula nyanserna (som jag tillhör) är lite väl gul på sina håll men å andra sidan, hittar man rätt nyans är chansen stor att den verkligen är spot-on.

 

coverdrops

Täckgraden går från full till lätt och med deras Cover Drops går det att reglera detta helt själv. Dropparna är hyfsat potenta och har starkt pigment. Dessa blandar man då efter tycke och smak i sin dagcreme, för att på så vis reglera hur mycket täckning och färg man vill ha. Jag tyckte det var svårt i början (att hinna blanda ordentligt på handen, och sedan kanske behöva blanda en andra gång för att man behöver mer foundation – och hur får man då till rätt nyans en gång till?) men det har gett sig, man hittar snabbt sin egen teknik. Pensel är ju ett bra hjälpmedel också.
Bra att veta är kanske att dropparna innehåller en stor dos silikon, om man är känslig för det. men i och med att de är oerhört koncentrerade i pigment etc så blir det i slutändan inte supermycket som hamnar på huden ändå.

Sedan beundrar jag alltid märken som håller sig till vad de kan, lite som “skomakare bliv vid din läst“-tänket. Kanske konservativt på sina håll men jag tycker det finns ett överflöd av märken (och företag och artister och what not) som når framgångar med sitt koncept och då genast måste bredda det. Här satsar man på foundations (“cover”) och håller sig inom den ramen: primers, concealers, borstar. Sånt gör mig mild av tacksamhet. Kanske är jag superbakåtsträvande i grunden, jag vet inte och väljer att inte tänka på det. Men hoppas att det bara handlar om att jag uppskattar förfiningar och djupdykningar.

MattifyingPrimer30mL_600x600
Primers! De har flera olika i sortimentet men den med anti-acne-effekt är bra för att den har 1% salicylsyra i sig, vilket är toppen. Dels är salicylsyran anti-inflammatorisk (finns i smärtstillande ofta) och dels är den milt exfolierande. 1% är också en dos som är vanlig i de flesta aknekrämerna man köper utan recept på till exempel apotek.
Det enda är väl att den kanske inte mattar till huden så mycket som man skulle vilja men den jämnar å andra sidan ut fint så att det blir en bra grund och bas för foundation. Och det är ju bra i sig, i synnerhet om man har hud med akne-tendens.

Slutligen: priserna är inte heltossiga. Primern ligger under 400 kr, foundation ligger på 400 kr för 30 ml.

 

Caroline Hainer

Skönhet

Några rader om Gilmore Girls

gilmore
En grej som alltid är riskabel med att dra upp en sedan länge avslutad tv-serie är att alla överallt kommer att kommentera på utseendena. Vem har åldrats, vem har lagt på sig några kilon.
För grejen är ju att folk åldras. Det är liksom bara ett faktum (för alla utom Cate Blanchett då). Men med just tv-karaktärer verkar vi ha extra svårt att acceptera detta.

Jag kollar på nya Gilmore Girls-avsnitten och reagerar på utseenden. Men också hur dialogen känns mer som replikskifte än samtal, de verkar ha tappat den komiska tajmingen någonstans på vägen. Och så reagerar jag på att Dragonfly Inn är oerhört daterat i inredningen, väldigt tantigt som gästkocken Roy Choi påpekar i första avsnittet.

Men så är det väl, man vill ju ofta att ens favoritkaraktärer ska vara fast i tiden. Så lite som möjligt ska ändras, helst ingenting alls.

Kanske är det precis därför som Lorelei Gilmore både klär sig och beter sig som om ingenting har hänt. Nej, jag tänker inte på bodyshaming nu, hon får väl klä sig som hon vill. Men tio års utveckling brukar ändå resultera i någon slags förändring? Fast det är klart, inte om man är en älskad tv-karaktär. Hur älskad just mamma Gilmore är kan man ju kanske diskutera, har alltid tyckt att hon är jobbig. Tomt prat i ett och i ett, benhårda åsikter för sakens skull och så vidare.
Hon har antagligen fillers och botox i ansiktet. Och det är ju inget ovanligt för en amerikansk tv-stjärna men varför är vi så snåla mot tv-karaktärer och deras rätt att få åldras? Varför kan vi inte tillåta detta? Jo, för att vi har dem som snuttefiltar förstås, vi älskar att se att vissa saker aldrig förändras.

Men de gör ju det, det kommer vi inte ifrån. Menar jag.
Och Rory beter sig som om hon var 23 (fast hon är 33), hon är bostadslös och jagar jobb dessutom. Men inte bara det, hon klär sig som man gör när man är i övre tonåren och ska leka vuxen. Men nu är hon ju vuxen.

Sedan kommer jag på mig själv med att beundra Emily Gilmore, alltså mormodern, för att hon “ser likadan ut”, vilket ju såklart går emot alla mina tidigare tankar. Men än mer intressant kanske är att jag kommer på mig själv med att hålla med om allt hon säger. Är det kanske så att karaktärerna inte ändras för att man ska tillåta sig själv att ändras? Hisnande tanke.

Caroline Hainer
Fifty Scents
Fifty Scents är tankar om doft och skönhet. Favoritparfymen varierar men bästa makeupen förblir en självsäker eyeliner. Allt däremellan undersöks med lika delar skepsis som entusiasm. Frågor och funderingar skickas gärna till caroline@rodeo.net