Skönhet

Höstligt rött

Chanel-Le-Rouge-2016-Fall
Är oerhört förtjust i Chanels superröda höstkollektion. Rött, rött överallt. På ögonlock, läppar, kinder och naglar. Självklart heter den Le Rouge Collection.

Måste säga att jag gillar det mycket. Inte för att jag någonsin sett Keira Knightly i röd ögonskugga vad jag kan minnas men jag kommer att tänka på henne och hur bra hon skulle passa i det. Surfar upp bilder från Anna Karenina, tänker mig att det är något en rysk furstinna skulle ha. Men jag minns fel, hon har ganska nedtonad makeup i filmen. Desto flådigare kläder. Jag gillar verkligen Joe Wrights filmatisering av den, en dansant version. Så vacker, och så inspirerande när det gäller färger. Bara en sån sak som att jag minns det som att alla har massor, massor av makeup och så visar det sig att det har de inte alls?

Nå. Rött, funkar det? Ja, det funkar. Vi har ju alla röda nyanser i huden helt naturligt. Som blir extra tydligt när vi fryser, svettas, rodnar, skrattar… Och därför är rött också en “naturlig” färg på våra kinder. Dock gäller det att vara försiktig med applicerandet, så att det inte blir clown av det hela. En stor, mjuk borste är lösningen.

Och rött kring ögonen? Det finns ingen anledning att tänka vit albinokanin nu. Det handlar mer om att accentuera och kontrastera. Jag använder pennan Eros som tillhör Chanelkollektionen. Den är djupröd, oxblodsfärgad och gör att mina ögon ser grönare ut än vanligt. Jag lägger den längs fransraden ganska generöst. Sedan drar jag över en tunn eyeliner och känner mig som Eva Green. Vet ingen som har mer framträdande gröna ögon. Mina har en tendens att se mörka ut eftersom mina pupiller alltid är så stora. Har ingen förklaring till detta.

Tycker rött är den stora behållningen med hösten och vintern nu. Och som bonus så blev jag ju supersugen på att se om Anna Karenina. Finns på Netflix!

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Hollywood hair

Hollywood

Ändå nöjd med Hollywoodhåret (!) som de proffsiga sminköserna på SVT fick till inför mitt recenserande i gårdagens Kulturnyheterna. De lockade håret med tång. Men eftersom mitt hår har babykvalitet blir det liksom mjuka lockar per automatik, hårda lockar faller bort direkt. Min lugg är för lång, jag ska klippa den på lördag. Har med flit dragit ut på det, jag ville vänta så länge som möjligt för att hålla frisyren i USA, dit jag ska om tre veckor. Slippa leta upp en frisör det första jag gör. För sånt är svårt, om man inte vill lägga hela resekassan på ett klipp.
Hur som helst, luggen är alldeles för lång, jag kör någon slags mittbena men genierna i sminkrummet böjde till en flawless sidlugg istället vilket gav hela frisyren en skön Hollywood-touch vilket såklart var oerhört passande med tanke på sammanhang. Och film – Tarzan, en typisk Hollywoodrulle.
Och sen det subtila i att jag lyckades välja en jeansklänning från Alexa Chung (älskar henne) för AG…En liten hommage till huvudrollsinnehavaren Alexander Skarsgård oerhört goda smak.

Caroline Hainer

Skönhet

Några tankar om bronzers…

By-Terry-Sun-Designer-Palette

Som väldigt blek person har jag haft en inbyggd skepsis mot allt vad bronzers och solpuder heter. Går jag förbi en vacker bronzer, säg en från Chanels Les Beiges, så får jag en bild av mig själv som ledsen clown framför ögonen. Rödbruna kinder och näsa i en uppenbart för mörk nyans.
Men så måste det ju såklart inte alls vara, som alla redan bronzer-frälsta vet. Det handlar inte bara om rätt nyans utan också rätt applicering. En stor, tjock borste är den allra bästa lösningen. En som låter bronzerpudret lägga sig som en fjäderlätt skugga och inte som en misslyckad brun utan sol. Svep den stora borsten generöst över kinder och lite på näsa. Oftast talar man om att man ska applicera bronzern där solen når ansiktet – näsa, haka, panna. Men jag tycker att det lätt kan bli för mycket av det goda, jag gillar hellre diskreta skuggor.

Som superblek hittar jag en klar och obestridlig favorit i årets sommarpalett från By Terry. I synnerhet nyansen i mitten på bilden, den som heter Tan & Flush och är något ljusare på rougesidan än den andra. Inte bara kan jag där själv styra hur mycket åt det bruna jag ska gå, utan jag har också en fin möjlighet att grunda med en lätt matt bronze och sedan highlighta – mitt på kindbenet (“äpplet”, kindbenets högsta punkt) med en vacker rouge som med ett lätt skimmer blandar sig oerhört väl med det bruna. Nu kostar ju denna karamell 750 kr (!) men å andra sidan är paletten väldigt stor (den räcker i fem år framåt, tro mig. Om du använder stor borste och inte har en förkärlek till överdrivet contourande). Den är också superflexibel, man kan lätt reglera nyans och styrka. Lite mer brunt en dag, lite mer åt det rougiga en annan dag. Mer matt, mer skimmer. Jag tycker den är helt underbar och jag använder den redan varje dag. Come rain or come shine.

Caroline Hainer

Skönhet

Att bry sig

Eyebrow-Trends-2016-MAC-Cosmetics-Brows-Collection
Om jag någon gång hamnade i ett ytterst bisarr situation där jag tvingades välja mellan foundation, blusher och ögonbrynspenna som enda produkt att använda för resten av livet så skulle jag välja pennan. Ögonbrynen gör mer än man tror för ansiktet.
Men vax, penna, gel. Hur mycket orkar en människa bry sig? Det är frågan. Och svaret är “precis så mycket man vill”. Jag är ett fan av att färga brynen, det gör allting enklare (och är en superbra sak om man ska på semester, om man ska svettas bort smink, om man ska till en avlägsen stuga eller segla). Men annars är tumregeln…

Penna definierar (den ger brynet en skugga så att det ser tjockare och mer definierat ut)
Gel formar (och håller brynen på plats, och ibland också ger brynen extra färg)

Vad man sedan väljer utifrån det beror på smak och önskemål. Vill man ha mer framträdande bryn så kör penna, vill man ha mer slickade bryn som håller de redan hyfsat täta och tjocka stråna på plats så ta gel.

Den andra tumregeln – och denna är viktig – är att alltid gå ett steg ljusare än de egna brynen. Annars blir det Charlie Chaplin av alltihopa. Tänk på pennan som en skugga, en färg i bakgrunden som lyfter fram brynen i förgrunden. En för mörk nyans blir för skarp (om det inte är en look man är ute efter förstås).

Sen finns ju specialprodukter som filtpennor (tänk tuschpennor) som man målar dit extra strån med (MACs Penultimate Brow Marker är svinbra, även Kat von D Tattoo brow och båda finns i bra versioner för rödhåriga också) och olika former av puder som är sofistikerade och härliga men ärligt talat ganska meckiga. När det finns så bra alternativ i pennorna. Och vax är ett alternativ till gel. Även där ofta lite mer krävande i form av pensel.

Jag som är välsignad med hyfsat framträdande bryn (det går i släkten – mormor hade svarta bågar ända upp till 90-årsåldern!) kör både penna och gel. Penna för att rätta till formen och gel för att hålla allt på plats och ge lite färg åt stråna. Mina absoluta gel-favoriter som jag inte kan rekommendera varmt nog är Urban Decays Brow Tamer och Benefits Gimme brow. Båda kommer i vackra färger, är lättanvända och gör allt de ska. Vinst varje gång.
Penna är lite knepigare för här finns så många fler val. Vill man ha en matt, mer kritig effekt eller en varmare?
Jag gillar tyvärr Tom Fords Brow Sculptor jättemycket. Jag säger tyvärr eftersom den är förolämpande dyr, närmare femhundringen. Detta stör mig. Men den har en bra, matt färg och formula som sitter bra hela dagen och den stora bonusen är också att den är snedskuren så att det går smidigt att måla, pennan blir aldrig trubbig. Och skulle man mot förmodan uppleva att den är trubbig finns en specialvässare i andra änden av pennan. Anastasia Brow Wiz är ett billigare alternativ. Och, ja jag måste säga det igen: Urban Decays Brow Beater.
Och en proffsplockning då och då. Med färgning!

Caroline Hainer

Skönhet

Att kräma

kw_lip-tint_dream-stateHar fastnat för krämig, fingerkrävande creme-makeup på senare tid. Cremerouge, cremefoundation och liknande. Framför allt två märker tycker jag sticker ut när det kommer till detta och det är Kjaer Weis och det för Sverige nya märket rms Beauty. Båda är också av en händelse ekologiska. Båda finns också, som av en annan händelse, på Sundløf i Stockholm dit jag råder alla med intresse av alternativ skönhet (ekologisk, alltså) att gå. Kunnig, sympatisk och allt annat än krängig personal och ett utmärkt urval av handplockade produkter.

Nå.

Det är någonting rituellt och fint med att kladda på sig sminket med fingrarna ändå, något härligt primärt. Som om man påminns om vad det är man gör egentligen: målar.

Man befinner sig endast några steg ifrån krigsmålning när fingret med cremerouge på nuddar kinden och gör den rödare. Jag känner att jag har mer kontroll med fingrarna som mina redskap, med den krämiga konsistensen direkt på huden, från burken, via handen. Kjaer Weis har i synnerhet bra foundation, som smälter fint in i huden medan rms vinner på rouget som i sina perfekta kulörer glider på utan att glida av och ger ett lagom matt intryck. rms har också den lysande produkten Living Luminizer som är en i det närmaste fulländad highlighter. Inte skimrig, bara glansig på rätt (läs: icke-flottigt) sätt. Några duttar på kindbenet gör skillnaden mellan friska kinder och supermodellkinder, jag lovar. Dewy. Den minimalistiska sminkerskan använder kanske också lite highlighter mitt på ögonlocket medan den maximalistiska sminkerskan highlightar precis under yttre kanten av ögonbrynet. Jo, det gör skillnad.
Hur som helst, lever just nu i någon slags makeup-nirvana med dessa produkter som, så vitt jag kan säga, också är dryga och kommer att leverera i flera månader framåt.

Caroline Hainer