Skönhet

Julklappstipsen del 2

largeDet är en rätt bisarr upplevelse att dofta som en bakelse. Eller i alla fall som en efterrätt. Laura Merciers kroppscremer doftar hyfsat markant av sötsaker. Jag äger själv en body butter från förra kollektionen som smakar, nej förlåt doftar, pistasch. Egentligen föredrar jag ju alla gånger oparfymerat men att smörja sig från kropp till tå med dessa löjligt krämiga saker och sedan gå till sängs och dofta som en macaron är ändå lite av en upplevelse. Visst kan man få samma effekt av The Body Shops berömda body butters men Laura Merciers är någon vuxnare och exklusivare i doften. Det händer, tro det eller ej, att jag gör detta. Smörjer in mig så att jag doftar macaron. Och nu har Cow fått in presentkit med olika efterrättsdoftande produkter att ge bort till dig själv eller en speciell person. Det stora kitet kostar 800 kr, det lilla med kropps- och handcremer kostar 340 kr.
77797-1
De här läppbalsamen från BareMinerals är precis så krämiga och färggivande som man vill att ett läppbalsam ska vara. Färgen är hyfsat stark men har samtidigt en “sheer” och glansig effekt. De är mjuka och behagliga och smakar inte syntetiskt, eller någonting alls. Just de här tre färgerna är också superbra, de använder jag själv. Den beige blir härligt nude och den fina hallonröda är en vacker berry-nyans som passar himla fint till blek hy med lätt rosa kinder. Nu kostar ju denna trio 449 kr. Det är dyrt. Men med tanke på att de kostar runt 200 kr styck i vanliga fall får det väl ses som helt okej.
kpephtxsoqmazcxq7yr8Sen är det möjligt att fotvårdsprodukter inte är de sexigaste produkterna man kan köpa men känslan av mjuka, lena, fina fötter är svårslagen. Och den här produktserien från Apoteket är ingenting annat än härlig. Den lilla oljan doftar fantastiskt av örter, det känns som en liten portal till någon medeltida örtagubbes brygdblandning. Fotsalvan är krämig, mjuk och effektiv. Dessutom doftar den ljuvligt som en bonus. Och eftersom produkterna inte är särskilt dyra (fotsalva 89 kr, oljan 79 kr) så går det smidigt att sätta ihop ett litet kit.
crabtree-evelyn-hand-therapy-lavender-hand-remedy_500x500
Man glömmer lätt bort Crabtree & Evelyn. Varför gör man det? Är det för att de hängt med så superlänge att man glömmer? Synd i så fall, de har ju också produkter som är rena njutningen. Som den här handcremen med lavendel som är en personlig favorit. Fin lavendeldoft på rätt sida om överväldigande och med en bra formula som går in snabbt i huden utan kladd. Under 200 kr för en stor tub. Alla mammor älskar. Lägg till ett eller två fina nagellack som kommer i söta, knubbiga små flaskor och kostar under 100 kr styck. Eller langa med en liten påse med torkad lavendel att ha i garderoben?

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

“Feminin styrka”?

roar
Den här typen av copy är inte ovanlig: en skönhetsprodukt ska få dig att våga saker du inte vågat förut. Ett guldfärgat nagellack ska uppmuntra till att “stå upp och ryta ifrån” och så vidare. Feminin styrka och hela den grejen. Kvinnor kan.

När man använder sådana här grepp för att kränga skönhetsprodukter säger man att man behöver en yttre modifiering för att våga vara “sig själv”. Så kan det naturligtvis vara i viss mån. Man kan känna sig snyggare och säkrare med ett rött läppstift eller en kristallklar parfym. Amerikanska tidningen Allure gjorde en undersökning bland sina läsare där det framgick att 86% av dem kände sig mer bekväma och säkra när de hade smink på sig. Jag ingår nog själv i denna grupp. Varför? För att jag har lärt mig att det är så en kvinna ska vara, för att jag vant mig vid att se ut så, för att jag skapat mig det ansikte jag är nöjd och bekväm med.

Vem har skapat bilden av hur jag bör se ut? Svår fråga men skönhetsindustrin är helt klart involverad. Även om den inte är en ensam aktör.
Och jag gillar makeup. Och jag kan absolut känna mig säkrare med makeup än utan.

Det finns därför några viktiga grejer att poängtera här:

1. Det är en skillnad mellan egenskap och känsla. Alltså, sant självförtroende versus känslan av säkerhet, en tillfällig boost. Att egenskapen självsäkerhet skulle förstärkas av ett nagellack i häftig färg är inte sant. Att påstå att guldlack på naglarna får dig/mig att hävda mina mänskliga rättigheter som kvinna haltar.

2. Feminin styrka och hyllning till alla kvinnor. På vilket sätt hyllar man kvinnor genom att locka dem att köpa ett nagellack? Om något är det ju att fortsätta sälja idén om att en kvinna måste vara som idén om en kvinna: sminkad, manikyrerad…attribut som används för att skapa sig själv som kvinna. Man hyllar inte kvinnor på detta vis, man fortsätter att forma dem som kvinnor. Vilket är motsatsen till att hylla, det är att fortsätta hålla fast vid en bild av hur en kvinna ska vara, inte hur hon får vara.

Vad “feminin styrka” är har jag ingen aning om. Vad ligger i begreppet “feminin” här? Jag vet inte men någonstans mellan dessa rader reduceras kvinnors behov av att höras och synas mer till att bära ett läckert nagellack. Det känns inte bra.

Caroline Hainer

Skönhet

En dag på stan – julklappstipsen del 1

Christmas-Vintage-wallpaper-vintage-33115960-1024-768
När man har massor att göra, när man har några möten i stan men lite dötid däremellan. När man har datorn med sig och vet att man egentligen borde jobba. DÅ gör jag mina bästa inköp. Och just den där tiden på året är det suveränt att ha lite tid över när man befinner sig i stan och egentligen borde jobba. Julklappar!

Ett av mina bästa tips till kusinen man inte känner så väl eller någon annan man vill ge något men vet bara inte vad är ett doftljus från & Other stories. Bra pris (190 – 250 kr) och hyfsat bra urval som tagits fram med hjälp av Ben Gorham, alltså Byredo. Jag gillar Växthuset, en grön och krispig sak som doftar hyfsat diskret.

Till brorsan brukar jag ge en parfym men han har sagt stopp eftersom han inte använder upp dem i samma takt som han får dem. Han ska få en superträig Terre d’Hermés närmast och sedan är jag ivrig (ivrig!) att ge honom en Balmain Homme. Nu när det är extrapris och allt på presentförpackningen som också innehåller en töntig liten shower gel. Balmain Homme är också träig men stramare, torrare och samtidigt kryddigare. Ungefär som den disciplinerade franska löjtnant jag tänker på när jag ser flaskan, med putsade knappar på uniformen.

Det här med skägg sen då. Män i omgivningen som börjat med skägg. Eller snarare aldrig slutat med det. Ja, vad gör man? Inte så mycket att göra än att acceptera och liksom bara omfamna. Eller inte omfamna kanske men ge en julklapp som lite, lite accentuerar ansiktsbehåringen som identitetsmarkör. Som den här sköna trälådan med 24 olika skäggoljor. Ja, du kan gott läsa den meningen en gång till. 24 olika skäggoljor. Nu är jag inte ett fan av att kleta just eteriska oljor i ansiktet (det föreligger irritationsrisk) men om de bara ska användas på skägget så är det lugnt.

Skäggolja. Ni måste se det för att tro det:

wooden24sampleropenGanska snygg ändå. Det får man ändå säga.

Nå. Till någon ung släkting som kanske precis flyttat hemifrån eller till någon kompis man bara vill ge något anspråkslöst sätter jag ibland ihop ett användbart litet kit med en fin tvål, en
och då ser jag till att också stoppa ned en snygg tandkräm från italienska Marvis. Man ska inte underskatta estetikens roll i vardagliga ting. Jag köper gärna en snygg flaska diskmedel. Sen kan man fylla den med “vanligt diskmedel” när originalsåpan tagit slut eftersom bara galningar köper diskmedel för 200 kr regelbundet. Det är känslan man vill åt, att vardagligt också kan vara härligt. Hela den grejen utan att börja prata om skit som “guldkant på tillvaron” och så vidare. Jag brukar, när jag är på pompöst humör, referera till något som William Morris sa om att i ett hem ska man ha bara saker man använder och saker som är vackra. Och ja, det kan man ju säga om man har det supergott ställt (Morris var iofs supersocialist). Men även om man inte har det finns det i alla fall några smågrejer man alltid kan uppdatera för känslan av att bo i ett vackert hem.

Okej, nu kom jag av mig. Var var vi? Just det, klappar. Om man verkligen, verkligen vill lägga ut massor med pengar på hårvård så rekommenderar jag Oribe (uttalas “åri-bej”). Deras svarta Signature-schampo och balsam är imponerande. Inte ofta man känner så om ett schampo och balsam men med dessa har det nästan varit en aha-upplevelse. De kostar ju massor förstås, tror de ligger på över tre hundra kronor. Finns på NK i alla fall. Tänk på saken.

signature-shampoo-group-large
Sedan ska man väl ha en present till sig själv också va? För min del blir det ett halsband med en kanin och så är det med den saken.

Caroline Hainer

Skönhet

Och så ett kort avbrott för klagan

Lavender-Botanical-Printable-GraphicsFairysm

Jag ska strax återgå till att skriva om fina och härliga produkter, någon doft som väcker sinnen och minnen. Men först måste jag bara ventilera mig. Ni får verkligen ursäkta, jag har ju som tanke att skriva om bra och imponerande produkter här. Ignorera allt strunt och båg. Kanske ifrågasätta någonting vid tillfälle, kanske problematisera SKÖNHETSFRÅGAN och så vidare.

Men inte sällan blir jag trött. På att gå på pressvisningar av nya, revolutionerande produkter med supersmarta extrakt från supersällsynta växter som om man smörjer in dem i ansiktet ger värsta supereffekten. Okej, men varför ser vi då alla inte ut som nyfödda barn i ansiktet? Om alla nya upptäckter är så effektiva? Om alla nya innovationer med stjärningrediensen algextrakt/stamceller/djungelblommor funkar?
Ja, nä, men det är ju såklart en superdum fråga. Det handlar ju om hopp, pengar och marknadsföring. Förlåt att jag sa något. Ledsen att jag sabbade stämningen.

Jag sitter på pressvisningen och nickar trött i vanlig ordning. Om man tar en blomma som växer på en alptopp så växer den ju där för att den står emot extrema väderförhållanden, eller hur? Om vi då plockar den och pressar oljan ned i en burk med glycerin så kommer blommans egenskaper att skydda att hamna på vår hud. Ju!

Svar: nej.

Och jag känner på ännu en burk (regel nummer ett: köp aldrig ansiktskräm på burk. Den oxiderar och den samlar bakterier) med en mirakelkräm i som innehåller både lavendelolja (potentiellt irriterande för huden) och limonene och mentol. “Känn så gott krämen luktar”, säger presspersonen. Och jag blir superirriterad. Klart det luktar gott när man proppat krämen full med lavendel och citrus. Men vad har det med en hudvårdsprodukt att göra?

Ja, nä, jag ska återgå till mitt nu. Jag vill bara säga att ibland orkar jag inte med all jävla dumhet i den här businessen. En speciell kräm för halsen? En kräm utformad av en aeronaut som ska motstå gravitation? Ansiktskräm med guld? En kräm för 3500 kr, vad är det i den – babyextrakt?

Men ibland dyker det ändå upp trevliga, härliga, bra saker på vår favoritmarknad. Och jag fortsätter att skriva om dem nu, ok.

Caroline Hainer

Skönhet

En konservativ besatthet

Prada
Min senaste besatthet kommer från Prada. Doftserien Les Infusions (där stjärndoften Iris ingår) har fått en uppdatering. Iris kom 2007 och var då en limited edition. Nu har den strama, eleganta och inte så lite konservativa doften fått ett par pigga syskon. Favoritbarnet i skaran heter Infusion d’Oeillet.
Nejlika (“oeillet”) är kanske inte en blomma man förknippar med väldoft men som alltid handlar det ju om komposition och balans. Här har man balanserat upp nejlikans ganska pikanta, nästan lite bittra doft med mjuka, varma noter av sandelträ och patchouli. Och lagt till lite mandarin i toppen för att friska upp. Det gör den spännande, både varm och kall.
Som vanligt med Prada så är dofterna klara, tydliga men aldrig högljudda. Jag beskrev en gång Iris för en vän som en välklädd italiensk donna som saknar ett riktigt fascistparti att rösta på. Oeillet faller inte in i samma strama skola, men nog finns här antydan till skräddarsydd dräkt. Men på en något yngre och mindre konservativ person då. Att tankarna går till kläder och skräddarsytt har förstås med Prada-associationerna att göra men det är något annat också. Känslan av något som sveper in bäraren. Inte som en skin scent som liksom blir ett med bäraren. Snarare finns här något mer distanserat (är det där konservatismen kommer in?), som en doft som lägger sig lite utanför kroppen. Är det nejlikans lite bittra kylighet kanske? Jämför med en ros, den är ju varm och upplyftande sensuell. En nejlika är…stram prydnad? Hur som helst älskar jag denna och uppmanar alla att prova. Kommer bli en stapeldoft i vinter, är min gissning.

Les Infusions d’Oeillet kostar 895 för 100 ml (!) och säljs på NK, Åhléns City i Stockholm och här.

Caroline Hainer