Skönhet

Inför hösten…

chanel

Eftersom det känns som höst idag kanske det är motiverat med en liten framåtblick? Den 1 september släpper Chanel No. 5 L’Eau. Det handlar inte om en vanlig flanker eller variant på No. 5, det är man noga med att påpeka, utan en helt ny skapelse. En uppdatering och en “återuppfinning” av parfymen.

Chanel No. 5 finns redan i olika utföranden (1924 kom EdT och 1986 kom EdP, 2008 kom Eau Premiére). För övrigt var det Jacques Polge som skapade både EdP och Eau Premiére. Intressant att notera eftersom det nu är sonen Olivier Polge som skapat det senaste tillskottet i familjen:
No. 5 L’Eau.

När jag provdoftar på L’Eau tänker jag att Chanel kanske inte vara helt fel ute med Brad Pitt som talesman för No. 5 ändå. Även om man i pressmaterialet är svintydlig med att detta inte är en cologne så skulle jag nog vilja säga att steget är i alla fall inte långt därifrån. Den påminner mig vid första sniffen om Gentlewoman från Juliette has a gun som ska vara en cologne för kvinnor. Som en herrcologne men mindre murr och mer citrusfräschör. Plötsligt är den stilrena, kraftiga flaskan med sin pondus mer perfekt än den var innan. Plötsligt ser flaskans form ut som en mans överkropp med stora axelklaffar. Ja, jag hallucinerar antagligen men associationerna går ditåt.

L’Eau är nästan helt genomskinlig och säkert finns det en tanke med det också. När man tänker på den klassiska No. 5 ser man ju direkt den kraftigt guldgula färgen framför sig, här är den helt borta och innehållet ser snarare ut som…vatten, alltså “eau” på franska. Säkert vill man också signalera att detta är en lättare doft. Och det är den: jasminen är flyktig, knappt märkbar. Citrusen en mjuk, frisk vind och kanske finns här också en liten bris av honung och päron? Och en svag, svag bas av ljust trä.
Det är en ytterst bärbar doft, som en stärkt, vit skjorta. En doft som passar alla årstider och som jag har svårt att se att man kan överdosera. Den känns verkligen unisex och det är här jag tänker att Brad Pitt kanske skulle gjort reklam för denna snarare än klassikern.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Vegas (och lite LA)

524394_in_ml

Egentligen tycker jag att det är vansinne att betala 239 kr för ett nagellack. Jag tycker det är jobbigt att betala ens över hundralappen för en liten flaska. Men om man nu ska göra det så lägger jag mina 239 kr på en liten rund sak från amerikanska Smith & Cult.
Självklart håller lacken bra kvalitet och är fria från de fem ämnen man vanligtvis vill hålla sig borta ifrån i nagellackssammanhang. Flaskorna är tossiga, de är runda och alla korkar har en buckla i sig som om man tappat dem eller använt dem till något opassande.
För egen del faller jag för märket av två högst personliga anledningar. Dels är märket så väldigt LA och som deltidsbo i världens bästa stad välkomnar jag allt som mildrar min LA-längtan. Det där dyrt rockiga (239 kr!), det lite tillagt bohemiska (bucklan) och det nonchalanta typsnittet.
Vet man dessutom att det är två LA-brudar, varav en är konstnärssjäl och en har perfekt LA-slingat hår, skinny jeans, höga klackar och felfri hud så blir man ännu mer rörd. Om man är jag i alla fall.
Men det som slutligen får mig att ge efter är nyansen Vegas Post Apocalypse. Ett roligt och punk-poetiskt namn men en vacker rosenskimrande glitternyans. Idag blev första gången jag provade ett glitternagellack och nu är hela min värld förändrad. Jag stirrar på mina naglar hela tiden, de glittrar och gnistrar som diamanter. Särskilt under ljus. Jag känner på den raspiga strukturen, varför har jag inte haft glitternaglar förut? För att jag inte hittat en bra nyans förrän nu, just det. Det är ju så det ligger till.
Och – bonus – man behöver bara ett enda lager (!) för totalt glitter på nageln. Nu är jag ju inte helt bevandrad i glitterlackens värld men för mig låter det otroligt bra. Och livslögnen “nagellacket är drygt, man behöver hälften så mycket, därför är det dubbelt så dyrt” dyker upp i huvudet.

Smith & Cults nagellack (36 nyanser) säljs på NK. 

Caroline Hainer

Skönhet

Några tankar om bronzers…

By-Terry-Sun-Designer-Palette

Som väldigt blek person har jag haft en inbyggd skepsis mot allt vad bronzers och solpuder heter. Går jag förbi en vacker bronzer, säg en från Chanels Les Beiges, så får jag en bild av mig själv som ledsen clown framför ögonen. Rödbruna kinder och näsa i en uppenbart för mörk nyans.
Men så måste det ju såklart inte alls vara, som alla redan bronzer-frälsta vet. Det handlar inte bara om rätt nyans utan också rätt applicering. En stor, tjock borste är den allra bästa lösningen. En som låter bronzerpudret lägga sig som en fjäderlätt skugga och inte som en misslyckad brun utan sol. Svep den stora borsten generöst över kinder och lite på näsa. Oftast talar man om att man ska applicera bronzern där solen når ansiktet – näsa, haka, panna. Men jag tycker att det lätt kan bli för mycket av det goda, jag gillar hellre diskreta skuggor.

Som superblek hittar jag en klar och obestridlig favorit i årets sommarpalett från By Terry. I synnerhet nyansen i mitten på bilden, den som heter Tan & Flush och är något ljusare på rougesidan än den andra. Inte bara kan jag där själv styra hur mycket åt det bruna jag ska gå, utan jag har också en fin möjlighet att grunda med en lätt matt bronze och sedan highlighta – mitt på kindbenet (“äpplet”, kindbenets högsta punkt) med en vacker rouge som med ett lätt skimmer blandar sig oerhört väl med det bruna. Nu kostar ju denna karamell 750 kr (!) men å andra sidan är paletten väldigt stor (den räcker i fem år framåt, tro mig. Om du använder stor borste och inte har en förkärlek till överdrivet contourande). Den är också superflexibel, man kan lätt reglera nyans och styrka. Lite mer brunt en dag, lite mer åt det rougiga en annan dag. Mer matt, mer skimmer. Jag tycker den är helt underbar och jag använder den redan varje dag. Come rain or come shine.

Caroline Hainer

Skönhet

Frågelådan special: dåliga känslor

 

diorama_dior-ad

hej fifty! för några år sedan hittade jag *min* parfym. en superpopulär doft från calvin klein men det spelade ingen roll, jag luktade på den och jag kände mig hemma och varm och trygg för den hade en svag doft av min mamma, som inte lever längre. jag har använt den varje dag, länge nu. gillar tanken på att ha en enda doft. men nu är jag kluven. jag har precis brutit med en kille, efter 4 månader. vi var knappt ihop men ändå väldigt mycket som att vi var ihop. det var första gången jag var kär på riktigt och det, typ, var besvarat. men han var ingen bra människa. han gjorde mig illa – medvetet.

en grej var dock att han ääälskade min parfym. pratade om den ofta, så doften blev så förknippad med honom och oss och hur han upplevde mig liksom. jag hatar det, för nu är den liksom befläckad, min parfym, den som kändes som jag. vad ska man göra? gå med sin instinkt och byta till nåt helt nytt, eller stå emot och inte låta en känslokall kille förstöra något så personligt för en?

Kära du, vilken viktig fråga. Verkligen. Jag tror många har haft en liknande erfarenhet, till exempel en låt man gillat och delat med sig av till någon man velat komma närmare och vars kyla eller liknande gjort att låten nu är helt förstörd. Betingad med ledsamhet och obehag. Det behöver inte ens vara ett kraftigt obehag, bara känslan av att låten tappat sin läkande kraft. I ditt fall handlar det om en doft.
Att göra någon illa medvetet är hemskt. Det som är bra är att du verkar se detta klart, och inte ta på dig skuld. Det betyder att du är stark och att du är på väg att gå vidare. Det betyder också att han inte äger dina känslor, så där som annars så lätt händer när det finns tvivel. Det betyder också att han inte äger din doft och minnet av din mamma. Förstår du vad jag menar?
Om du kan tycker jag att du ska se detta som ett tillfälle att med högburet huvud och kanske till och med ett leende förvägra killen din doft. Han har inte längre med den att göra, den är din. Han saknar den säkert, synd för honom för den är din och du delar inte med dig. Inte den här gången i alla fall. Du kommer säkert träffa någon annan att dela den med men inte han och inte just, precis nu.
Just detta kan ta tid och det får det göra. Öppna sår gör ju ont. Men jag tycker att du ska ställa in dig på detta – att i sinom tid återta din doft, ta den ifrån honom, ta den tillbaka. Gör den till din egen igen. Hur? Dels genom tid, dels genom den insikt du redan har – han förstörde den, inte du. Och kanske kunde du bära den i trygga, härliga och glada tillfällen till att börja med? Tillsammans med vänner, en kväll när du känner dig superglad, snygg och härlig? Och påminn dig själv om detta: ingen äger dina känslor, ingen äger din doft. Bara du.

Caroline Hainer

Skönhet

Introducing: Halal!

inika

En intressant grej som är på framfart nu är halalsminket. Det är makeup- och hudvårdsprodukter som är halalcertifierade, alltså rena och godkända enligt muslims lag. Definitionen är egentligen aningen luddig. ”Halal” syftar till allt som följer lagarna och föreskrifterna enligt Islam. Halal-smink är därför först och främst tillverkat helt utan animaliska ingredienser och alkohol.
På nordamerikanska företaget Amara Cosmetics hemsida kan man läsa att halal inte begränsar sig till vad man stoppar i munnen utan också vad man smörjer på huden. Man pekar på studier som visar att en del av läppstiftet man använder hamnar i kroppen, speciellt när man äter eller dricker. Så om läppstiftet innehåller alkohol eller spår av gris så hamnar det också i kroppen. Alltså bör hudvården och makeupen man använder, som muslim, också vara halal.
Det finns mycket som är intressant med detta tycker jag. Dels målgruppen som inte direkt kunnat välja och vraka bland makeup-produkter men som är en växande makeup-intresserad grupp. Halalsminket växer kraftigt i synnerhet i Saudiarabien och Indien men även i USA där inte bara muslimer utan också veganer och folk med en grön livsstil föredrar halalmärkta produkter. För till skillnad från vanliga eko-produkter så måste halalsmink också ta hänsyn till förpackningen, marknadsföringen och distributionen. Dessa måste också tillverkas av naturliga material (som papper) i en halalcertifierad fabrik. Traditionell ekoskönhet har krav enbart på ingredienser och tillverkningsprocess. Inte förpackningar och tillverkningsmiljö.

Sedan är det spännande att se olika utvecklingar i samhället och världen i stort där många, även politiker på toppnivå (här tänker jag bland annat på Donald Trump) när en muslimskräck medan skönhetsvärlden går motsatt håll och välkomnar halal. Go skönhetsvärlden!

Caroline Hainer