Skönhet

En tatuerare snart nära dig

kat-von-d-image-sephora

Åh herregud, jag har haft en så himla härlig helg. Jag var på mitt high school-reunion. Tjugo (!) år sedan vi gick ut. Det var helt magiskt att se alla bekanta ansikten (och många obekanta, vi var 400 personer i min “class”). Nu är jag i LA och alldeles slut fortfarande efter helgen.

Och jag läser att en liten dust av LA kommer till Sverige snart i form av Kat von D. Tatueraren, känd dels för sitt tatueringsimperium och från teve-programmet Miami Ink. Att hennes makeup andas metall, svart läder och rock’n roll är naturligtvis bara logiskt liksom att hon har grymma eyeliners. Eftersom hon är grym med “ink”, tänker jag…

Kat von D lanserade sin makeuplinje 2007 och lyckades etablera sig rätt bra med bara två ögonskuggspaletter, några läppstift och en eyeliner. Jag minns dem, jag tyckte de såg knasigt punkiga ut. Som en slags hardcorevariant av Urban Decay. Men jag hade fel. Fast också rätt. Kat von D är mer hardcore och mer rock men produkterna är långt ifrån knasiga, de är faktiskt riktigt bra. Speciellt eyelinerutbudet och läppstiften.

Precis som Urban Decay har produkterna lite fräckare namn. Ingen som kanske chockar en svensk, jag tycker det är ganska rart med namn som Sexer, Hexagram och Wolvesmouth men det går inte hem hos alla i USA. Arga röster höjdes över läppstiftsnamnet Underage Red som vissa menade anspelade på unga tjejer som tvingas till sex. Kat D vägrade ändra namnet eller be om ursäkt för någonting. Hon döper produkterna själv och just Underage red fick namnet eftersom det påminde henne om det röda läppstift hon hade som underårig på konserter där hon egentligen inte var tillräckligt gammal att vara.

Tycker ändå att det var snyggt gjort av Kat, och det går helt hand i hand med den image hon skapat och som genomsyrar de halvpunkiga, rockiga produkterna som naturligtvis ska tilltala den rebelliska sminkbäraren som kör sin grej, inte är rädd att ta i och som ärligt talat skiter i vad du tycker. Well played!

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Paul Smith Essential

Paul-Smith-Essential-Fragrance-Campaign-James-Rousseau

Ibland är man inte så äventyrlig. Ibland är man mer klassisk, man kör en schysst mörkblå, v-ringad tröja och ett par snygga jeans. Inget mer med det. Man har sina stapelvaror i garderoben och man har sina go to-grejer som alltid funkar. Själv har jag ett par Marc Jacobs-skor som alltid får rycka in när det står still i huvudet och jag inte vet vad jag ska ha på mig eller hur jag ska göra för att snygga till mig lite, lite grann.
Sådan är Paul Smith Essential, den nya doften från engelsmannen som får vanliga, trista dudes att känna sig lite vågade. En rosa rand på strumporna? Dra på trissor! Blommor på skjortan? Nä men nu är väl ändå måttet rågat.
Nej, Essential är inte dålig, inte alls. Den är suverän faktiskt. Men den är inte spännande. Men det jag försöker säga är att det måste en cologne heller inte vara. Ibland är en mörkblå, v-ringad stickad tröja skitsnyggt och man känner sig bekväm i den eftersom den är en gammal trotjänare, en klassiker, en bekant vän. Och Essential är en superklassisk cologne. En äkta cologne, med citrus i toppen, lite lavendel i hjärta och själ och en murrig och fin träig bas. Kort och gott. Simple as that. Jag skulle köpa den till en person som älskar klassisk stil, inte vill sticka ut mer än nödvändigt, som uppskattar en enkel, grå, stickad tröja från Filippa K Man eller kanske inte ens äger en parfym men gärna skulle vilja. Här är den – Colognen som doftar bra cologne.

Caroline Hainer

Skönhet

Miamirapporten

Hainer calle ocho

Tycker ändå att det är lite skönt att sminka mig minimalt eller inte alls under tiden här i Miami. Det är ju ingen idé, allt rinner bort. Och håret blir också helt vansinnigt så det gömmer jag under en hatt.
Men då blir ju hudvården desto viktigare. Inte bara utsätts huden för stark sol hela dagen, man svettas ju också och svett är förvisso bra eftersom saltet verkar aningen, aningen renande och har ett minimått av exfolierande i sig. Men man ska torka bort svetten så fort man kan för svett som stannar kvar på huden kan orsaka orenheter. Det är samma sak med svett på gymmet som svett i tropikerna. Å ena sidan, å andra sidan.
Min hud är visserligen renare än någonsin, tack vare värme och svett, men i konstant behov av fukt. Och eftersom vädret kräver att jag duschar varje dag så börjar det redan där. Med en mild duschgel. Inte tvål, det är för uttorkande i det här fallet. Kör fuktserum innan jag tar fuktcreme i ansiktet. På dagarna kör jag givetvis SPF.
Grejen är, som så ofta annars, att man måste tänka hela varvet. Från duschcremen till rengöringsprodukten till fukten. För att få den där fulla effekten. Visst finns det ypperliga fuktcremer, absolut, men den fulla effekten för till exempel torr hy kommer inte om man inte tänker i 180C. Tänker jag, tar på mig hatten och går ut och utsätter min hud för sol och svett.

Caroline Hainer

Skönhet

Detta handlar inte om flärd

apotekets fotstift
Världens oflärdigaste grej är att jag sedan i somras fått ett litet atopiskt eksem i ansiktet. En röd fläck som kommer och går med varierande grad av uttorkning. Hydrokortison är förstås den första anhalten vid eksem men man ska aldrig använda det längre än två veckor för det försvagar huden, tunnar ut den. Så efter två veckor var det dags att tänka om. Fukt och smörjmedel är viktigt, det kör jag på hela tiden. Men också karbamid kan hjälpa, det är fuktbindande. Och då slår det mig att jag har ju det här fenomenala fotstiftet med mig på resan (smörjer fötterna varje dag eftersom jag knallar runt i sandaler en mil om dagen i gassande sol) och det innehåller ju 25% karbamid vilket är bra mycket mer än de vanliga, återfuktande krämerna på hyllorna i butiken. Så jag kör fotstift på eksemet och även om det inte är någonting jag skulle rekommendera till alla som har eksem, för detta är jag lite för okunnig om, så verkar det funka bra på mig.

Caroline Hainer

Skönhet

Mer trend, mer Korea

make up genius

Okej, nu blev det ju så att det utlovade inlägget om Korea och vidare trender som vuxit fram ut Korea-hypen och nått oss i västerländska tappningar hamnade här. Men sammanfattningsvis kan man ju säga att Korea är i ropet – och har varit – för att de dels använder många spektakulära ingredienser som inte är lika vedertagna i väst. Och dels för att koreanska kvinnor har andra skönhetsritualer och ideal än vi har vilket frammanar produkter för olika behov (hela brightening/whitening-grejen kommer därifrån – ett “behov” vi i väst inte direkt hade som prio innan hela den grejen hypades). Ett tag var det Frankrike som låg i topp som skönhetsland nummer ett, ett tag var det Schweiz. Nu är det Korea.
Förlåt min trista och torra ton här men trogna läsare vet, vid det här laget, att jag är 50% skeptisk och 50% entusiast för det mesta. Och, som påpekats tidigare, västerländska, stora, globala märken säljer också bra i Korea. Man använder långt ifrån bara inhemska produkter med tossigt innehåll.

 

Caroline Hainer