Skönhet

Frågelådan: Shalimar, födelsedag och läder

Diorad
Hej! Jag har sökt efter en parfym jag använde mig av för 25 år sen ungefär. Nu har jag hittat en kartong i vårt uthus med namnet Shalimar Guerlain Paris eau de toilette 50ml.

Nu kommer jag inte ihåg om det var den jag använde eller om det är något kvar sen mitt förflutna då jag handlade parfym till min dåvarande flickvän. Fråga : är detta en herrparfym ? och om det är det , var kan man få tag i den i såfall? Kartongen är guldig med grå ränder och svart bakgrund där texten står. Fick tag på din sida när jag Googlade Shalimar och ni verkar vara ett jättefan av parfymen. Tar en chans att göra bort mig totalt med chansen att få tag på min gamla hjälteparfym. Men jag luktar kanske inte lika med den nu för tiden. Livet är kort, våga vara dig själv.

Hej! En gammal Shalimar i uthuset? Det låter spännande! Den marknadsförs som parfym för kvinnor men går naturligtvis lika bra att ha som man – kryddig och fin med vanilj i botten. Är flaskan du hittade oöppnad går den säkert att använda. Annars finns den i närmaste Guerlain-disk i de större varuhusen.

Min pojkvän fyller år nästa månad och tänkte köpa en parfym då han nu använder min. Han är fransk, inte van parfymanvändare, gillar whiskey, kebab och att festa. Har du något tips?

Någonting manligt som är lätt att gilla och använda, tycker jag, men en försiktigt sportig touch. Som Lanvin Sport (fransk!) Eller Armani Code Sport, den är också fin.

Hej, jag har nördat ner mig i din blogg som bara den och läst inlägg sedan ca 2 år tillbaka de senaste dagarna. Jag fastnade speciellt för ditt inlägg om Mona di Orios ”Cuir.” Idag på min lediga dag gick jag målmedvetet till NK och luktade på den. ”Parfymdamen” tryckte ner pumpen två gånger och plötsligt hade min nakna handled parfym i en sån mängd att den rann ner och droppade på mattan. Och till min stora besvikelse så luktade den varken cigarettrök eller läderfabrik. Bara kardemumma.
Jag har varit med om att andra parfymdamer har sprutat ner handleden på det där sättet och det förstör ju hela grejen, man får ju nästan astma av det (Victor & Rolf Flowerbomb…) men inte av den här. Nu undrar jag, ska jag slå slag i saken och köpa den och testa själv hemma, i en lagom dos? Dyrt för att testa, visst, men jag hatar inte direkt lukten av kardemumma heller. Mitt sökande efter en doft innehållande läder, bensin och cigarettrök fortsätter…

Hm. Tycker du inte att den doftade cigarett och läder på dig, och om det är det du är ute efter, kanske du ska söka vidare. Prova Piguets Bandit och de två olika Cuir-dofterna från Keiko Mecheri.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

…och så några orelaterade råd

vintage-ad-19471
När vi ändå är inne på det här med förälskelse och makeup har jag några osorterade råd. Från en storasysterlig 37-åring till er, kära läsare.

* Färga ögonfransarna. Ger en liten knuff i rätt riktning mellan glädjetårar och sova-över-och-vakna-med-långa-fransar.
* Om du ska ha någonting med dig i handväskan, låt det bli concealer och ögonbrynspenna.
* Multiprodukter är dina vänner, och makeup som tar minimalt med plats och inte kräver en borste. Som krämrouge, som också, i värsta fall, kan dubbla som lite ögonskugga. Läppstift som rouge kan vara en bra idé, om det inte är för mörkt eller för skimrigt.
* Torrschampo är världens bästa uppfinning. Får du plats med en liten resevariant i väskan så är det guld värt.
* Spraya parfym på handleder, bakom örat och i nacken. Den äventyrlige tar också lite i knävecken.
* Tajta jeans är allt som oftast en dålig idé. Det kan bli lätt akrobatlikt, fast på ett amatörigt vis, när man ska försöka krångla dem av sig och samtidigt fortsätta kyssas. Det finns heller inga nonchalanta, snygga sätt att ta dem på sig utan att kråma sig som en daggmask. Not a good look.
* Det kan låta som en bra idé att somna framför en varm brasa i en fjällstuga tillsammans men man blir varm på konstiga ställen på kroppen och iskall på andra så det är egentligen ingen bra idé. Detta har jag lärt mig av en kompis vars råd jag tar på allvar.
* Dejta aldrig, under inga omständigheter, någon som säger ”Rocka fett!!!” till dig och vinkar. Detta har jag tyvärr behövt lära mig för egen del.
* Det råder delade åsikter om det här med att spela svårt, att låtsas att man är mer upptagen är man är och så vidare. Själv är jag av åsikten att det kanske är av viss betydelse, i förälskelsens allra första stadium, att ha ett viss mått av ”låt mig kolla i kalendern om jag kan” men i längden tror jag inte på det alls.
* Skriv kärleksbrev. Servera frukost på sängen. Ha picknick inomhus. Förälskelser är till för infall.
* Biologiska museet är en av Stockholms mest romantiska platser. Uppstoppade, tysta, vackra djur. Wes Andersonsk stämning, knarrig trappa man får hålla i hand för att inte ramla i. Och så en övervåning man allt som oftast får ha helt själv.
* Följ en teve-serie tillsammans. Långsiktigt projekt, man har något att prata om och man kan prata om känslor och relationer på ett metaplan (”Jag skulle inte agerat så om någon sa så till mig” etc).
* Ge allting andrum och tid. Sätt saker i perspektiv. Fundera på hur sanna dina känslor är. Är det ekon från tidigare situationer och händelser som spökar?
* Ljug aldrig.
* Lägg ett hemligt meddelande i en ficka.
* Njut mycket.

Caroline Hainer

Skönhet

Tom Fords London

Tom-Ford-London-perfume-vogue-25july13-pr
Är tillbaka från London och lätt groggy. Är det åldern som gör att jag blir så trött och sliten av minsta lilla resa numera? Njä, snarare långa dagar tror jag, som börjar med tidiga morgnar på gatan utanför, väntandes på en taxi till Arlanda. Och som slutar med att jag femton timmar senare ligger i sängen och känner hur flygplansljudet fortfarande ringer i öronen.
Hur som helst, i London passade jag på att dofta på Tom Fords specialare London. Tillverkad och komponerad som en tolkning till just denna stad och jag blev glatt överraskad men inte på det sätt man skulle kunna tro. Tom Fords, tycks det mig, måste verkligen avsky London i hemlighet. Parfymen doftar ungefär som en asfaltsvarm dag i en storstad då man är trött på allt och bara längtar bort till landet eller till en tyst och helt öde solstrand någonstans. Den typen av dagar då man blir knuffad i tunnelbanan, man inser för sent att man glömt plånboken hemma och då håret inte vill lyda och just då springer man på en gammal klasskompis man inte sett på år och dar och som ser skitbra ut. Typ så. Eller mer konkret doftar den diesel, brända och utmattade bildäck, något sunkigt curryhak som har för mycket kummin i rätterna och cigarettrök.

Caroline Hainer

Skönhet

”Jag dejtar bara. Alltid mascara”.

together-valentine
”Jag sitter, nykär, på centralen och ska strax sätta mig på tåget hem till honom. Röda läppar, som jag brukar ha, men nu även röda naglar för han tyckte det var fint en gång när jag själv inte kunde välja färg”.

Jag frågade om era erfarenheter av yrande nykärlek kontra makeup och fick de mest poetiska, ärliga, utförliga och underbara svar som jag arkiverar under ”egen forskning”. Tack, tack för dem. Från vad jag kan utläsa av svaren hittills (fyll på!) är mina läsare i regel mer måna om att sminka sig till en början för att sedan plana av lite. Okej, det låter ju naturligtvis helt logiskt eftersom man till en början är mer mån om att visa sig från de allra bästa sidorna (i uttryckets alla bemärkelser) för att sedan slappna av mer och mer, förhoppningsvis.

”När jag är nykär vill jag plötsligt se ut som ett rosigt naturbarn, fräscht och glowy liksom, mjuka färger och inga skarpa linjer”.

Alltså, innan vi fortsätter måste jag bara säga att några av era svar inspirerar mig till att skriva roman. Alla dessa små berättelser jag får i huvudet när jag läser saker som…

”Jag dejtar bara. Alltid mascara”.

”Känner mig redan så glödande av bekräftelsen och ruset”.

”Jag är nyförälskad och sminkar mig definitivt mindre. Det jag gör mest är att sminka över hur röd jag är om hakan efter att ha hånglat när han har skäggstubb”.

”Hade kanske haft mer läppstift/glans utan honom”.

Nå. Nu går vi vidare med den empiriska forskningen. Att vilja visa upp sig från sin bästa sida till en början är som sagt helt logiskt. Ju. Och som antropolog drar jag ju gärna paralleller till djurlivets uppvaktningsriter där påfåglar visar upp sin prakt för att attrahera och allt sånt där. Man vill locka in och hålla kvar. Men som antropolog är man också extra intresserad av anomalierna, de som inte följer mallen. Här är några av dem:

”Växlar väldigt mycket mellan snudd-på-rocker och typ ljuv liten älva”.

”Själv bryr jag mig mer om smink nu än i början (då hade en ju i alla fall inte tid för annat än äta-sova-ligga typ)”.

Vilka är era erfarenheter?

 

Caroline Hainer

Skönhet

Imponerande fransar

 

190572_556087

Vi behöver prata om en grej, nämligen om hur bra Lumenes mascaror är. Att denna, Length Serum mascara för 159 kr, skulle ha långsiktiga effekter och göra fransarna successivt längre tar jag med en nypa salt. Det får vara som det är med den saken. Men att det är en bra, för att inte säga fantastiskt bra, mascara står klart. Den uppfyller i alla fall mina krav på att a) vara lättarbetad och b) hålla länge. Inte en endaste antydan till panda när dagen är slut och då har jag ändå testat den i både svettigt solsken och fuktigt duggregn.

Blueberry Curl-mascaran för 149 kr är lika bra den, som med en flexibel (ja, lite i alla fall) borste kammar varenda liten frans perfekt. Samma här, det där om att blåbär skulle vara stärkande för fransarna (eller om det är vårdande, eller om det är nåt annat bra) tar jag lätt på. Huvudsaken är att mascaran i sig fungerar och det gör denna med bravur. Den separerar, tjockar lite, förlänger lite och sitter på plats. Aningen, aningen mer panda-risk på denna än Length Serum men det är en bagatell i sammanhanget.

Caroline Hainer