Skönhet

Osminkat

Caroline Hainer

Foundation: Ingen
Ögonbryn: Shue Uemura-penna
Ögonskugga: Ingen
Mascara: Ingen
Blusher: rms beauty i färgen Smile
Läppprodukt: Ingen
Hårfärg: Egen

Det är inte så att jag tröttnat på makeup men jag styrs mer och mer mot någon slags no make up-look. Det kanske är logiskt. Designers går klädda i svart, makeupartister jag mött har nästan uteslutande varit utan smink. Kanske är det en helt naturlig utveckling av att umgås med makeup och parfym varje dag? Det är inte så att man tröttnar, som sagt, man letar bara efter små andrum, små luckor av att hitta tillbaka till något slags ursprung. Svaret på varför jag började intressera mig för makeup från första början. Vad är det i makeupens själva varande som fått mig att tillbringa timmar med att prova färger, nyanser, kulörer, strukturer..?

Lockelsen ligger naturligtvis i känslan och tron på att makeup förnyar. Att det, för att ta till ett eko från hundratalet makeupslogans, tar fram dig, en bättre version av dig. You, only better.

Och kanske är det så. Eller, självklart är det så. Varför vill vi ha de kläder vi har, varför väljer vi de frisyrer vi har. För att vi vill någonting, vi vill vara oss själva. Fast lite bättre.
Och det är väl just där någonstans som jag börjar se behovet av att också minimera makeupen. För att skippa den där hetsen på ”lite bättre”, och istället se att det funkar ändå. Att det finns färg även i avsaknad av färg. Det är också en look. Alltså, det finns nyanser i ansiktet även om de inte kommer från burkar, krämer och puder. Och kanske, med minimal makeup, så accentuerar man dem ännu mer? Det är min tanke. Och den fas jag hamnat i nu, tror jag. Kalla den medelålders (jag är 38 år), kalla den existentiell. Men här är den och så här ser den ut.

 

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Skönhetsbesvär

10008536104_6e235cfaa6_o

Så här är det. När jag började med Fifty Scents för ett magiskt antal år sedan så kändes det fortfarande lagom ovanligt att blogga om parfym i ett större forum, på en slags plattform (självklart fanns det andra parfymbloggare, naturligtvis). Min bästa vän Andreas är – och var även då – parfymredaktör i en tidning. Parfymredaktör! Det började hända grejer. Och jag hade saker att säga.
Nu känns läget annorlunda. Nya parfymer kommer och går. Ju fler jag doftar på desto kräsnare blir jag. Och ju fler skönhetsprodukter jag provar desto färre använder jag. Mitt badrumsskåp har aldrig varit tommare än det är nu.
Detta gör ju förstås att min utgångspunkt som skönhetsbloggare blir lite luddig och jag kommer därför att ändra formatet lite. Ni kommer att se. Det kommer att bli mer skönhet. Mer Fifty. Mer tankar. Och jag hoppas ni har tålamod med mig.

Caroline Hainer

Skönhet

Jomenvisst!

10153034102433714

Caroline Hainer

Skönhet

90-talet ringde

UD
Det känns inte som ett sammanträffande att Urban Decay lanserades 1996 om man säger så. Grungig uppsyn, grungiga produktnamn och en grungig tagline: ”Does Pink Make You Puke?”. Budskapet var enkelt; fuck damigt rosa, vi vill ha blåtiralila, miljöförstöringssvart och punkig attityd.
Okonventionella färger på ögonskuggorna (gult, någon?) och läppstift som står ut. Urban Decay kommer från en fin och trevlig tradition av att gå emot rådande normer och istället säga att man ska leka med färger och vara expressiv. Och hey, jag är verkligen helt för den tanken. Men tycker också att den kanske hade mer av en plats i nittiotalet än idag. Det tycker Urban Decay också som därför förnyat sig en aning och numera ändrat taglinen till ”Beauty with an Edge” och precis så kan man väl sammanfatta det hela. Det är konventionella skönhetsprodukter, med edge-iga inslag i form av mer vågade färger i första hand, som utmärker det amerikanska märket som får mig att tänka på Alanis Morrisette, Red Hot Chili Peppers och ironiska tofsar i håret så fort jag ser det. Men ironiskt nog är det inte de mest vulgära/omöjliga/stojiga färgerna och produkterna som säljer bäst utan deras kollektion av ögonskuggor i olika tolkningar av NUDE. Jag har provat dem och färgerna är faktiskt spot on. Och de finns i matt, silkigt och skimrigt. Allt i samma palett, fritt fram att mixtra och blanda. Och glöm inte att ha deras fantastiska primers på ögonlocket först så sitter skuggan även under fuktiga regniga dagar som dessa.
Värda en eloge är också lipglossen – även de i olika NUDE-kulörer – som sitter bra och har den där exakta dosen med färg i balans med glans.
Urban Decay kommer till tre olika KICKS i februari, så se detta som en slags preview. Så ber jag att få återkomma med ett fylligare inlägg om märket då. Tills dess – cowabunga dude!

 

Caroline Hainer

Skönhet

Frågelådan special: LA och hjärtesorg

BotanicÄr det en bra idé att åka själv till LA och stanna i två veckor även om man inte känner någon där och inte har körkort?

Oh ja. Absolut. Maila mig så ska jag ge dig en massa tips på fina ställen man kan sitta och drömma på!

Jag läste din bok och tänkte att du är rätt person att fråga. Det är så att jag och min kille setts i tre månader men vi är inte ihop. I alla fall så tror jag inte att vi är det. Jag har inte träffat hans kompisar. En gång försökte jag presentera honom för mina men då backade han ur. Vi har inte riktigt talat om saken och jag undrar tycker du att man kan fråga rakt ut om vi är ihop eller inte?

Att vara ihop är en knepig grej. När blir man det egentligen? När man yttrat orden eller när man presenterats för vännerna eller när? Det är knepigt. Men för den egna sinnesfridens skull så vill man nog veta, inte minst för att ställa in sig på hur framtiden kan komma att se ut (och här är det väl på sin plats att höja ett ögonbryn på att han backade när ni skulle träffa kompisarna). Så därför, ja, bör du ta upp detta. Men du måste inte fråga ”är vi ihop” om du tycker att det känns styltigt. Fråga ”hur tycker du att vår relation ser ut” till exempel, eller vad som nu ligger rätt i just din mun.

Caroline Hainer