Skönhet

Coco Noir?

Precis som när parfymtillverkare lägger till ordet ”Sport” i ett parfymnamn så är också det lilla epitetet ”Noir” aningen förpliktigande. En parfym som heter någonting med ”Sport” förväntas ha marina noter, beskrivas som ”fräsch” och kanske marknadsföras med en halvnaken dude som kliver upp ur någon form av hav eller swimmingpool.

En parfym med ”Noir” i namnet, däremot, är sensuell, kryddig, msukig och lämpad endast för nattbruk eller vid tillfällen av ”up to no good”. Själv har jag flera ”Noir”-dofter som jag är extra förtjust i. Estée Lauders Sensuos Noir, till exempel, och Byredos Rose Noir.

Men liksom det finns bra parfymer som heter något med ”Sport” (den bästa: Lanvin L’Homme Sport) finns också dåliga som heter något med ”Noir” och tyvärr är Coco Noir en av dem.

Självklart var förväntningarna höga. En lansering utan like, dyrt och påkostat pressmaterial, en notis i varenda glossy tidning och så vidare. Och så fanns där den viktiga storytellingen, om hur doften inspirerats av Coco Chanels resa till Venedig och sorgen efter Boy. Och även om jag inte är ett fan av Chanel-dofter på samma sätt som jag sällan blir besviken av till exempel Guerlain så håller de ändå, givetvis, alltid en intressant och hög standard.

Men inte den här gången. Coco Noir öppnar med citrusiga toppnoter (grapefrukt och bergamott) och vecklar sedan ut sig till en ros. Oh yes, här finns definitivt en ros. Kanske inte den mörkröda sorten utan den rosa. I buketten finns också vita, ganska starka blommor, man känner jasmin (och tydligen ska påsklilja vara med på ett hörn också). Men vit blomma tillsammans med ros är de mest framträdande tillsammans med den typ av doft jag upplever som ”lila”. Som luktklistermärkena på 80-talet som hade lila vindruvor på sig, eller som hård lila godis, eller syntetisk lila glass. Den här lila doften, inte ovanlig i noir/orientals, ar över rätt så mycket efter ett tag.

Och sen händer det ännu tråkigare grejor. Alltså, en noir-doft brukar ha en murrig botten och det har också Coco Noir. Med besked! Patchouli, sandalwood vanilj, musk och rökelse. Alltså lite för mycket av det goda, kan jag tycka. Här finns ingen subtil balans, någonting som stannar där mitt emellan kinesisk opiumkällare och oskyldig ros, eller mitt emellan svart, tajt klänning och vita, oskyldiga underkläder. Nej, här smackar man på med allt kryddigt man kan tänka sig inom ”oriental”-familjen. I min näsa doftar det jobbig rökelse och billig handtvål i någon lila färg.

Dessutom upplever jag att doften försvinner förbluffande snabbt. En sak med orientaliska dofter, i synnerhet de som innehåller musk, är att just basnoterna verkligen kan stanna kvar på huden lite längre. Inte den här gången, de försvinner lika snabbt som jag hinner säga ”Boy Capel”. Det här är å andra sidan ingenting jag delar med alla som recenserar doften, jag har läst recensioner där man påpekar att just den (för vissa, inklusive mig, obehagliga liksom ”lila” fruktdoften) sitter kvar länge. För min del känner jag egentligen ingen skillnad på Coco Noir och en vanlig billig duschtvål i lila färg som ska dofta ”orientaliskt”, precis som den ”exotiska” Jasmin-doften i DATE-serien. Hon var visserligen min favorit men då var jag å andra sidan också 13 år och hade aldrig tidigare ägt en parfym i hela mitt liv.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Ja, typ så!

Läser att Hugh Jackman använder Grey Vetiver från Tom Ford. Men bara de kvällar han har föreställning, för att liksom göra just de kvällarna lite speciella och för att komma i showtime mode.

I put it on before I go onstage. It symbolizes a special night. Not ‘Ugh, this is the sixth show I have done this week!‘”.

Han är någonting på spåren där, Jackman, helt klart. Parfym som mood-setter. Jag skriver under på det.

Caroline Hainer

Skönhet

Blå vingar längs ögonlocket

Blå eyeliner är min nya grej. En uppdatering av min signaturlook (alltså, jag har nog haft eyeliner varje dag i tjugo års tid) men med respekt för originalet. Jag kör mörkblått, naturligtvis, något ljusare eller mer turkost funkar inte på mig och mina gröna ögon. Mörkblått däremot, ger ögonen mer färg (faktiskt!) och funkar superbra tillsammans med de bronziga, beiga sandfärger jag vanligtvis använder runt ögonen.

Eftersom jag är hyfsat konservativ när det gäller eyeliner och föredrar gelform eller kakform (till skillnad från flytande penna) tillsammans med tunn pensel så är MAC Fluidline mitt förstahandsval, i färgen Waveline denna gång. Mjuk, fin konsistens som glider på bra och sitter hela dagen. Om detta har vi talat förr.

Eftersom jag var i Dublin förra veckan (kom hem igår – därav snålt med inlägg) så passade jag på att handla amerikanska Bobbi Brown på flygplatsen. Jag gillar hennes grejer, ingen förutom Laura Mercier, gör så fina ”naturals”, alltså olika beige, bruna och hudfärgade toner. Men hennes gel-liner var en besvikelse. Påminner mycket om YSLs, samma torra konsistens som är alldeles för smulig och – torr! – att jobba med. Inga snygga streck och framför allt inga snygga vingar, där måste penseln glida fram. Besvikelse.

Men varför då ha en gel-liner och krångla med pensel, när man kan köra penna? Well, för min del handlar det om flera saker. Känslan är en, jag känner mig närmare Brigitte Bardot, Audrey Hepburn och de andra eyelinerdrottningarna med old school-taktiken. Men det är ju en högst personlig koppling, liksom att jag började använda kakeyeliner eftersom min mamma alltid använt det (men nu har hon övergått till penna, svekfullt nog!). En annan sak är kontrollen, jag tycker att man har större sådan med pensel. Ofta blir också färger i en gel-liner mer intensiv, inte så statisk utan mer skiftande och levande. Man har också större utrymme, tycker jag, för tjocklek och form. Att dra en tjock linje med penna går naturligtvis utmärkt men det ser ofta ut precis så – som en tjock linje som dragits med penna.

Å andra sidan så ser jag också pennans fördel och om jag tvingas erkänna, och det är väl lika bra innan någon outar mig, så kör jag ofta penna på resande fot. Hade en ny rackare från Estée Lauder (Pure Color Quick Thick Eyeliner) med mig till Dublin. Lättarbetad, absolut, men försvinner lätt i det fuktiga vädret. Dessutom upplever jag inte svärtan som lika…eh…svart.

Då är Isadoras eyeliners mycket bättre, faktiskt top of the line. Kostar runt hundralappen, räcker i en evighet och ger förvånansvärt stark färg. Har provat allihop och rekommenderar Fine Liner Eye Stylo och Glossy Eyeliner bäst. Bar faktiskt den vattenfasta varianten på ett bröllop i somras, det var i Italien så ”resande fot”-regeln blev aktuell igen där. Och ja, Isadoras är faktiskt det tungt vägande skälet som får mig att överväga flytande penna men inte riktigt ännu alltså, inte riktigt än.

Caroline Hainer

Skönhet

BB på vintern?

Höst ute, höst inne. I alla fall på mitt sminkbord där mina bronzers varsamt och ömt nu åkt ned i en låd. Parfymer som Saharienne (sand och saronger i siden) och Harajuku Loves G (hav och kokos) hamnar lite längre bak medan frågor som ”Okej, ska jag fortsätta med BB-cream?” hamnar lite längre fram.

Såhär: BB-förespråkarna skulle antagligen säga att eftersom de flesta BB-creams också har UVA/UVB-filter så finns det alla anledning att fortsätta med BB-cream också under vintern, eller i alla fall hösten. Eller i alla fall de dagar då solen tittar fram mer än tio minuter. De skulle antagligen också tillägga att BB-creamerna också har andra kvalitéer, som kanske fukt eller reglering eller någonting sånt.

Det andra lägret, alltså ”Ingen-BB-på-vintern-lägret” skulle säga att det ju finns ett skäl till att man inte har SPF i till exempel nattkrämer, och det är för att det inte behövs. Och för att det – faktiskt – kan verka uttorkande. Nu försöker man ju balansera det i BB-cremerna genom extra fukt men faktum kvarstår, hög SPF kan torka ut. Och är det någonting man inte vill uppmuntra sin hud till under just vintern så är det ju uttorkning.

Alright, så vad att göra? Det finns inget egentligt skäl att sluta med BB på vintern om du trivs med den och tycker att den ger dig det underlag du behöver. Det är inte skadligt på något sätt (ha koll på fukten bara! Använd lite extra fuktkräm på natten!). Men det kan vara onödigt. Jag själv går över till vanlig fukt/foundation-kombo men bara av den enkla anledningen att jag gillar mina DoubleWear, Diorskin och Armani Maestro och att min hy börjar bli sockerbitsblek i vanlig ordning nu, alltså för ljus för BB.

Hoppas att våren kommer snabbt bara, för SPF har en tendens att tappa i verkan. Man brukar ju ge en vanlig SPF mellan ett och två år, sedan funkar den inte som den ska. Kanske har den lite längre livslängd i form av BB-cream, jag vet inte, men jag skulle inte sätta min högerhand på det.

Caroline Hainer

Skönhet

Index: Biotherm

Nyckelord: mineraler, plankton, ingredienser ”från havet”,
Stjärnprodukt:
Aquasource (fuktkräm)
Tips:
rengöringsprodukter, i synnerhet rengöringsmjölk

Alla stora märken känner till vikten av profilering genom storytelling och Biotherm är inget undantag. Företaget skapades 1952 av en fransk biolog som, enligt sagan, upptäckte egenskaper hos havsmineraler i de franska källvattnen som kunde överföras till vår hud. Mineraler och andra element i havet är fortfarande Biotherms stora grej, de har till och med vågor i sin logo för att poängtera detta. Den speciella ingrediensen som biologen hittade (vitreoscilla ferment) har sedan dess förädlats och fler ingredienser och produkter har tagits fram.Det är alltså ett högteknologiskt märke detta, inte organiskt, vatten-imagen till trots.

Biotherms egna forskare lägger fram det ena beviset efter det andra för att deras supermineral faktiskt kan förbättra vår huds egen cellproduktion (och därmed funkar som anti-age) men det gör också å andra sidan alla större företag med tillgång till egna forskare och lab. Biotherm ägs av L’Oréal som har den största forskarstaben av alla skönhetsgiganterna på spelplanen. Ni gör vad ni vill med den informationen.

Produkterna då? Deras solskydd är behagligt parfymerade och har generellt bra formula, känns sköna på huden och så vidare. Detsamma gäller rengöringsprodukterna för ansiktet, i synnerhet rengöringslotion, som är milda men effektiva. Produktserien för män är snygg och minimalistisk och kan därför vara en bra inkörsport för de som behöver börja tänka på groomingen.


Caroline Hainer