Stora, tunga foundationinlägget – 100% Råd&Rön!

Alla som är makeupintresserad pratar förr eller senare om foundation. Denna heliga graal bland makeupprodukter.

Låt oss.

Det vanligaste misstaget som folk gör, enligt makeuppartister jag intervjuat, är att man väljer en foundation för att en kompis rekommenderat den, och inte nödvändigtvis för att den passar ens hy. Det näst vanligaste misstaget är att inte ordentligt ta reda på vilken hudtyp man har, innan man köper foundation.

För hudtypen i fråga bestämmer vilken foundation du ska ha, om den ska vara oljefri, full med fukt eller vad det nu kan vara. Så vi måste börja där. Konsultera damen bakom sminkdisken, känn på dina kinder, studera din hy. Att lägga hundralappar på fel foundation är inte bara onödigt, det är irriterande också (och irritation skapar rynkor så dit vill vi inte gå).

Dock finns det några få märken och kollektioner som är mer eller mindre fool-proof och de rekommenderar jag gärna.
Jag har givetvis inte provat precis allt som finns på marknaden, eller har funnits någonsin, men jag har nog provat fler märken och formulas än den genomsnittliga konsumenten. Så med det i ryggen kan jag med absolut säkerhet säga att dessa foundations är bra. Till och med utmärkta. Dessa foundations ger ett vackrare jag. Eller du, i det här fallet.

(Och ja, jag är medveten om ironin i att rekommendera foundations och samtidigt säga att det vanligaste misstaget är att lyssna på en kompis rekommendationer…)

Estée Lauders Double Wear-serie, till exempel, är utmärkt. Den har en underbart lätt konsistens och ger en mjuk, matt finish som sitter hela dagen (vilket gör den extra bra för normal till fet hy). Täcker mer än man tror men låter ändå vackra saker som fräknar synas, vilket bidrar till det naturliga intrycket. Lägg på ett extra lager om du, mot förmodan, vill täcka ordentligt. Double-Wear finns i imponerande bra nyanser så är chansen dessutom stor att hitta exakt rätt ton. Finns också i Light-variant.
Pris ca 355 kr.

Chanel har också många fina foundations, deras Double Perfection Fluide är som silke på huden, lämnar också en matt finish. Eftersom den innehåller lite silikon ger en en fin och jämn yta (den makeupintresserade vet att silikon brukar användas i primers, för att jämna ut huden). Nyanserna är vackra och ger huden en frisk filmstjärneton, det som på engelska brukar marknadsföras som radiant.
Vitalumiere Satin Smoothing Creme ett underbart alternativ för hy som går mot torr, eller hy som bara vill ha lättare täckning. Den är fuktgivande (på riktigt – inte bara snack) utan att vara oljig eller fet. Tvärtom, den är ljuvligt krämig som en bra moisturizer ska, och ger en fin, halvmatt finish.
Pris ca 500 kr.

Shiseido har flera olika foundations, alla är bra. Perfect Refining Foundation heter senaste tillskottet som är lättblandad, fuktrik och ger en halvmatt finish. En bonus med denna är förpackningen, som är 30ml som de flesta andra foundations, men mer kompakt och liten så att den får plats i väskan. När man ser den tror man lätt att de är en travelsize men det är det inte, den är bara smartare i förpackningen – ingen glasflaska och stort plastlock. Inte för att man behöver ha den i väskan, foundationen är mer täckande än man kan tro (också för att vara så lätt i konsistensen) och sitter bra och länge.
Pris ca 400 kr.

Clarins har flera linjer med imponerande foundations. Den senaste, Skin Illumination, har fått en massa förpepp redan innan den kommit ut i butik. Man förstår varför – den är faktiskt helt magisk. Konsistensen är len och mjuk som ett balsam för hyn, det känns som att applicera på den lenaste kräm. Samtidigt täcker den bra utan att någonsin ens balansera på randen till spackel.
Clarins har länge varit lite av en doldis, känner jag, vad gäller foundations. Man hör ofta att Armanis och Chanels foundations är bra, men inte Clarins lika mycket. Synd, för Clarins har snälla, mjuka, fuktgivande foundationserier som jobbar på huden i det tysta. Skin Illusion är något av kronjuvelen i en övrigt imponerande samling.
Pris 395 kr.

Hedersomnämnande för Georgio Armani och Laura Mercier. Också underbara, flawless foundationprodukter.

_Caroline Hainer

6 Kommentarer

2011.02.04 08:17

“Parfymen luktar annorlunda på mig”

Hej kära Råd&Rön!

Jag har en lite flummig fråga om parfym, som anknyter till något du nämner ovan. Det är nämligen så att jag har en syrra som alla parfymer luktar helt annorlunda på. Jag använder mycket Dune, på mig luktar den “som den ska”, på min syster som tråkig herrdusch. Vår mamma har ofta Shalimar och den luktar himmelsk Shalimar på henne. På min syrra blir den lite fräsch melonig & liksom lätt & luftig (!), som man föreställer sig en Issey Miyake-doft (jag kan inte så mycket om de olika sorterna så jag kan inte beskriva bättre).
På grund av detta är det jättesvårt för henne att hitta en bra parfym, då de sällan luktar likt de lukt de “har”. Jag tror hon skulle passa bättre i herrparfymer men vet inte så många bra dofter.

Jaha, det blev ju ingen fråga av detta men kanske nåt du kan prata lite om?

(en bonusfråga skulle vara om du kunde tipsa om dofter som liknar Dune då jag inte kan hitta någon annan parfym jag gillar eller passar i… Gärna moderna dofter i Comme-stilen.)


Hej!

Fantastiskt roligt med syrrans speciella egenhet! Så i regel blir parfymer mildare på henne?

Parfymer lever ju förvisso lite av ett eget liv. Först går de igenom en hel metamorfos från den första, förföriska toppnoten till den mer varaktiga och trogna basnoten. Sedan ska de sätta sig också, känna in vem det är de sitter på och blomma ut efter det. Men din systers förmåga att helt förändra dem låter exceptionell. Gäller detta alltså oavsett dos? Alltså, det spelar ingen roll om hon splashar på lite mer än dig och er mamma?

Vad vill din syrra ha för dofter? Gillar hon också Dune från Dior? Den verkar poppis, hade vi inte en fråga om den alldeles nyss? Nå, hon kanske skulle gå på lite tyngre dofter om det är så att de har en tendens att bli lättare och luftigare på henne? Kanske någonting träigt, eller kryddigt? Om hon gillar den typen av dofter alltså.
Narsico Rodriguez har nästan patent på muskdofter, om hon lockas av mörkare parfymer. Gillar hon musk? Hon får utgå från vad hon gillar och prova därifrån, gärna återkomma om hon hittar något som vi kan börja nysta i!

_Caroline Hainer

2 Kommentarer

2011.02.03 08:22

Makeup s/s 2011

I dessa modeveckan-tider passar det kanske bra med ett litet skönhetsfinger i luften, och en liten trendspaning om vart sminkvindarna blåser.

Eller såhär, catwalksvisningarna kan mycket väl visa upp en grej, och makeupföretagen en annan. Men några tydliga trender kan vi allt ringa in och observera.

Färgen lila, till exempel, är ett faktum. I stort sett alla större märken har lila i sina vår/sommarkollektioner. Från djupaste blålila, via åttiotalsdisco till blyg viol.
Man kommer inte att undgå lila vid sminkdiskarna i vår.

Först ut är MAC, som släpper en mystisk, sagoskimrande lila(blå/grön)baserad specialkollektion för vackra skogsälvor om bara två veckor. Peacocky heter den.

Lila, som sagt.

En annan trend – och detta kommer att glädja många läsare – är de nakna läpparna. Som vi varit inne på detta! Och man har tydligen lyssnat på oss, också. Mången nude lip är att beskåda framöver. Minns ni att vi pratade om MACs lip eraser, förresten? Den kom 2009 eller nåt sånt men försvann. Den finns! Fast man behöver besöka en MAC PROshop för att inhandla den.
Ska jag vara ärlig handlar det nog mer om ett nude ansikte över huvud taget, med läpparna lite som pricken över i. Strålande hy, glänsande kinder, hälsosam blick (inte det nakna ansikte som hör vampyrer och minderåriga till, det här är en ung kvinnas hälsosamma sommarhy vi pratar om). Detta är en look som tilltalar mig som gillar glans mer än ett matt ansikte, och uppskattar fina jord- och naturfärger. Vi kommer höra mer om detta!

Och slutligen, klara primalkulärer, basfärger. Tänk gult, blått och rött i de klaraste färger man kan tänka sig. Som färgerna man har på landsflaggor. Som serieteckningar. Som i hamburgerkedjornas logos. Ja, ni fattar. Popfärger. Tja, hur ska man tolka detta, tänker jag. Är det en slags motreaktion till det nakna ansiktet jag just ringat in som en trend? Jo, men kanske. Och om det nakna ansiktet står för någon slags underdriven, naturlig skönhet kanske man också vill visa upp en experimentell, överdriven sådan. Som basplagg versus couture. Ser man ansiktet som en canvas är de klara färgerna allt annat än ett neutralt budskap. För den som verkligen vill säga något kanske den nakna läppen talar alldeles för lågt?

_Caroline Hainer

Kommentera

2011.02.02 08:01

Oh, du ljuva ros!

Här kommer ett litet doftexperiment till er alla.

Man kan tänka sig att ROS är det kanske självklaraste man kan använda om man ska göra en parfym. Alla vet ju hur ros luktar liksom. Och alla gillar väl roslukt?

Men riktigt så lätt är det inte. Ros är förvisso en fin, gammal ingrediens, men dyr och tidsödande att utvinna. Det finns dessutom hur många olika sorters rosor som helst, och alla doftar lite olika. Ros har dessutom, genom åren blivit förknippad med parfymer för äldre damer, vilket också gör det till något av en utmaning att göra en hipp rosparfym.

Det har Issey Mikaye löst på sitt eget sätt.

Vad han har gjort med L’Eau d’Issey Florale, är att ta upp hela blomman, från den unga, friska rosenknoppen till stammen och de klargröna bladen. Varför gör man det? Jo, det ger en doft (och känsla) en ren ros, mer lik den man känner när man böjer sig ned för att lukta på en nyutslagen, frisk sådan som sträcker sig mot solen. Det gör doften mer komplex, men också komplett.

Men ros är en hjärtnot, den behöver stöd av andra dofter (och kemikalier) för att komma till sin rätt. Mikaey har därför landat upp den med trä, som gör doften varm och ljus. Han har toppat med blommor som jasmin och hyacint, som båda är två ganska starka dofter, för att få tyngd och därmed balans mot det lättare och ljusare.

Det betyder alltså att man först känner en stark blomdoft, som när man tar ett djupt andetag i en bukett (toppnoterna).
Sedan glöder bukettens kärna till och rosenbladen vecklar ut sig (hjärtnoten – själva refrängen i doften). Kvar på handleden blir en rosa rosenbukett.

Ute i butik idag.

Taggar: ,

_Caroline Hainer

Kommentera

2011.02.01 08:28

Parfymakuten

PS: Det går utmärkt att maila frågor till mig om skönhet och parfym om man skulle vilja det. Jag nås på caroline@rodeo.net

_Caroline Hainer

1 Kommentar

2011.01.31 21:04

Mammas parfym

Hej! Min mamma undrade vad jag satt och läste för något och när jag berättade att det var en blogg om dofter blev hon glad, för hon har en fråga till dig. Hon tycker om Armani Sensi (och speciellt White Notes). Nu när den inte finns längre (hon är trött på att leta på internet) undrar hon om du har något tips på andra parfymer som inte är för tantigt söta men ändå inte sportigt “fräscha”. Jag tror att hon vill ha något som känns sofistikerat och modernt kvinnligt. Hon vill nog mest ha någonstans att börja sitt parfymletande. Har du något tips?

Julia

Hej!

Roligt att få hjälpa din mamma! Armani Sensi är mjuk och blommig och har massor av jasmin i sig. Den är en lite mjukare J’Adore från Dior, på sätt och vis.
White Notes är en lätt citrusdoft. Ska vi kanske utgå från att det är en frisk parfym inom blomfamiljen hon vill ha?

Din mamma har en bra linje där, tycker jag, i att vägra sportigt fräscha och tantigt söta saker. Hon kanske ska botanisera i Chanel-disken? Där finns mycket blommigt men ändå sofistikerat. Klassiskt kvinnligt.

Å andra sidan verkar hon rätt tuff, tycker jag. Kanske struntar hon i det klassiska och doftar på moderna Marc Jacobs istället? Hans dofter, i synnerhet Daisy och kommande Eau So Fresh (som når butikerna nu i februari), doftar somrigt, soligt, gula blommor på en äng och spirande romantik. De är fräscha, det måste man säga, och väldigt enkla att bära.
Vill din mamma ändå dofta mer elegant feminint så föreslår jag Chloé by Chloé. Den doftar pudriga, vita blommor men är långt ifrån en mesig doft. Tvärtom, Chloé är en stark blomdoft i flera komplexa lager. Pion, magnolia och liljekonvalj – stark alltså, men vacker och ypperligt blommig.
Gillar hon den så har du förresten födelsedagspresenten till henne kirrad i flera år framöver, Chloé finns nämligen som bodylotion, shower gel och – här är det bästa – som doftljus. Ljuvligt.

Taggar: , , ,

_Caroline Hainer

10 Kommentarer

2011.01.31 08:31

Borsta fram det!

När vi ändå pratar om hår, låt oss prata om hårborstar.

En av de roligaste (och knasigaste) människor jag intervjuat är Philip B. Hans produkter är förolämpande dyra, men också tokexklusiva och doftar gudomligt.
Han pratade maniskt, glatt och gestikulerade med hela kroppen. Då och då smekte han eller lekte mitt hår och tjattrade “Gorgeous hair, gorgeous hair“. Han var fantastisk. Han demonstrerade sina silkesdroppar på mig medan han åt sallad och berättade om sitt besök hos Oprah – på samma gång.

Hur som helst, när jag intervjuade honom var det om hans filosofi i allmänhet och hans hårprodukter i synnerhet. Hans silkesdroppar fungerade som en trollstav, de är utmärkta för lite glans och definition i topparna på håret och en droppe (jag skojar inte) räcker, vilket betyder att jag haft min flaska i tre års tid nu.

Nå.

Sen tog han fram en borste med svinborst och nylon och kammade mig förstrött lite grann medan han fortsatte snacka om gud vet vad (jag älskar honom!). Han stannade upp och sa “Alltså du vet att man måste ha en bra borste va?”

Jag, den naturliga skeptikern mot dyra produkter, hummade något och han fortsatte “Det gör all skillnad i världen. Vad gäller borstar är det verkligen så att du får det du betalar för”.

“Really”, sa jag och han sa “Kolla själv”. Han borstade ena sidan av mitt hår med en Mason Pearson-borste och andra med en vanlig plastborste, sen gav han mig en spegel.

Han hade ju helt rätt, förstås. Skillnaden var uppenbar. Där fick man ju äta upp sin misstänksamma min.

Med borstar gäller dock samma sak som med allting annat – välj en efter din typ. Mason Pearson anses generellt vara de bästa som finns, och de finns i olika sorter och utföranden beroende på om man har tunt hår, tjockt hår eller till och med långt hår. Behoven är olika – en håröm person med kort, tunt hår behöver en annan borste än någon med asiatiska, supertjocka strån.

Mason P har varit sällsynta i Sverige tidigare men nu finns de här (på NK, You, Noir, Preston Hair…bland annat). Svinborsten är skonsam, nylonen hjälper håret att bli följsamt (och torka snabbare!). En bra borste med snälla piggar skrapar inte hårbottnen så att den blir torr och/eller irriterad. En bra borste tappar heller inte sina piggar och är lätt att rengöra.

Man tror kanske inte att det ligger så här mycket vetenskap bakom en enkel hårborste men det gör det. En dyr, men genomarbetad kvalitetsborste, håller många, många år. Det är en investering. Vad gäller Mason Pearson så är de dessutom gjorda för hand, och har utvecklats sedan slutet av 1800-talet. Skaftet är vackert och mjukt att hålla i, och med köpet följer en rengörare vilket känns som världens enklaste grej egentligen (tänk alla hårinsnurrade plastborstar med små dammbollar i man sett/ägt/ryst åt) men som man i stort sett aldrig ser eller hör talas om.

Dessutom, och det här är kanske lite banalt, så skaffade jag min Mason P för att den är så otroligt vacker. Hey, döm inte. Jag är ju skönhetsbloggare, trots allt…

Taggar: , ,

_Caroline Hainer

17 Kommentarer

2011.01.28 08:21

Hur funkar ett volymshampo egentligen?

Förresten caroline, kan inte du prata m oss lite om hår? t ex typ är khiels shampo störtbra? och vad är dealen med saltvattenspray? de jag haft har bara klumpat ihop håret? (hur) funkar volymshampo?

Jana


Hur volymschampo funkar är en jättebra fråga. I regel (så vitt jag vet), lägger volymschampon (om man har tur) en liten, tunn hinna på varje strå så att håret upplevs som tjockare. Inte helt olikt hur stylingprodukter och hårspray jobbar.

Om det funkar? Både ja och nej, det kan ge en effekt om man har tur, men det är enbart en kosmetisk effekt, inget som är långvarigt eller byggs upp genom regelbunden användning. Tvärtom “sägs det” att man ska undvika volymshampo i längden. Den där “hinnan” gör håret slitet och platt, vilket i sin tur ska få dig att handla mer volymshampo…

Men rätta mig gärna om jag har fel, om det finns någon därute som sitter inne med andra fakta?

Saltvattenspray är uttorkande, och ska så vara i viss mån eftersom “uppruggat” hår är lättare att styla än fint och blankt hår. Utan att ha hundra procent belägg för detta skulle jag gissa att du får en liknande effekt, om än inte lika kraftig, från en hårblekning.

Låter jag negativ?

Well, jag får hänvisa till Paula Begoun,som skrivit boken “Don’t go to the cosmetic counter without me”, där hon analyserar och recenserar i stort sett varenda skönhetsprodukt på den amerikanska marknaden, utifrån innehåll och vad produkten lovar att göra. Jag gillar henne, hon är verkligen no-nonsense, och väldigt rakt på sak. “Den här kan omöjligt funka” och “Vad motiverar den här krämen att säljas för 699 kr?”. Hon om någon är Råd&Rön! Och jag älskar henne, som sagt. Det finns inget tristare än att känna sig lurad.

Hur som helst, hon har skrivit en likadan bok om hårprodukter: “Don’t Go Shopping For Hair-Care Products Without Me” där hon undersöker över 130 olika hårproduktsmärken. Hon noterar att många märken har samma formula/ingredienser i alla sina schampon oavsett vilken slags hårtyp de riktar sig till, och att dyrare produkter oftast inte är bättre än billigare.

På den punkten håller jag inte helt med, jag tycker att det finns bättre och sämre schampon. Jag tycker att Kiehl’s schampon (men kanske framför allt balsam) är mycket bra. De uppfyller i alla fall mina två främsta kriterier för ett bra schampon: dryga och effektiva. Man behöver inte en stor mängd och håret blir rent, vilket ju måste vara schampots främsta uppgift.
Ett underbart lödder och en angenäm doft är egentligen mindre viktiga funktioner men eftersom man använder schampo ofta så kan dessa såklart påverka valet av ett schampo och där får Kiehl’s ännu en gång Jackpot. Jag använder amino acid-shampot och balsamet som luktar kokos.

Jag har också Redkens 2-in-1, skumt nog. Dels för att den luktar gott, mycket därför. Det är tänkt som ett schampo för upptagna, viktiga män som tycker att det är töntigt med balsam, och därför är det en slags schampo-och-balsam-i-ett-produkt, vilket för min del bara resulterar i att de dagar jag använder 2-in-1 blir håret mjukt och blankt all over och jag behöver mindre balsam.

I mina yngre dagar använde jag i stort sett bara Clairol Herbal Essences eller Fructis. De är båda superbilliga och skiljer sig inte märkbart i resultat från de dyrare märkena bara upplevelse (Obs! Skillnad!). Men så förändras man, kanske får man bättre ekonomi, man vill “skämma bort sig själv” och så köper man dyra grejor.
Inget fel i det.
Men om man frågar mig så slår jag gärna ett slag för märket disp som verkligen imponerat mig med sina produkter. Det är inte ofta man känner så om ett schampo men disp sticker verkligen ut med sin kvalitet. Jag gillar i synnerhet Hydrating Shampoo, det är mjukt, drygt, snällt och gör jobbet – lämnar håret lättkammat och lent. Dessutom  – bonus – är det parabenfritt och inte djurtestat. Kostar runt en hundring, vilket är dyrare än billighetsmärkena men billigare än till exempel Kiehl’s.

En sak till om hårprodukter. Som med i stort sett alla skönhetsprodukter så bör man utgå från sina egna behov. Ett tjockt, inpackningsliknande balsam passar bra på tjocka hår medan ett tunnare balsam passar finare babyhår. När jag får frågan om hur jag sköter mitt hår – och den frågan händer det att jag får – så säger jag som det är, jag färgar så lite jag kan, om jag färgar gör jag det ekologiskt. Och jag använder ett tunt balsam och ser till att inte skölja ur precis allt. Det är mina knep, och de bjuder jag gärna på.

Taggar: , , , , , ,

_Caroline Hainer

16 Kommentarer

2011.01.27 08:14

Grapefrukt!

Jag är förtjust i min duschtvål från Kiels som heter Grapefruit. Det finns möjligen ingen parfym som har en ren grapefrukt doft?

Hej!

Kiehl’s har parfymoljor som luktar olika saker, bland annat grape. Borde ju passa perfekt, om du redan gillar deras grapedoft. De är ganska dyra för det lilla man får (Obs! Råd&Rön!!!), kostar runt 325. Då skulle jag hellre satsa på en grapeparfymerad bodylotion ur samma serie eller den här “perfume rollette” som finns i grape. Kostar bara 49 kr på Eleven.

För mer komplexa grapedofter finns Aqua Allegoria Pampelune (Guerlain) som är lagom diskret, du får vara generös när du använder den. Det gäller för alla dofter i Aqua Allegoria-serien (Det härs nästan på namnet slår det mig nu).
Eller Chanel Chance Eau Tendre. Inte grape per se, men en vacker frisk och sofistikerad citrusblandning med grape som regerande drottning. Shiseido Zen är en annan blandning där grapefrukten ligger i toppen, så den försvinner efter ett tag, men känslan av frisk frukt stannar.

Annars Jo Malone Grapefruit, om du befinner dig utomlands?

Caroline

_Caroline Hainer

1 Kommentar

2011.01.25 11:18

Läsarfrågan om trä, viol och vanilj

Har varit sugen på att köpa en träig och mörk doft länge, blev intresserad av att hitta en mörk, träig doft med viol och vanilj. Jag gillar inte diskreta dofter, och har faktiskt funderat på att köpa He Wood men har velat ha en mer feminin (kvinnlig, inte lätt och blommig utan mer som Diors Hypnotic Poison eller liknande). Gillar söta dofter, men inte godissöta utan mer chai latte-söta.

Antonia


Hej Antonia!

Jag kortade lite i dina två kommentarer. Roligt att du inte räds högljudda, starka parfymer! Yay! För i så fall finns det ju massor att leka med.

Jag tror att du är ute efter en träig orientalisk doft.

Du skriver att du bor i en liten stad. Har du tillgång till ett Åhléns eller KICK’s så ska det inte vara något problem. Jag undrar vad du tycker om Angel från Thierry Mugler? Den är en ovanlig oriental. Söt men inte sliskig. Kryddig men inte stark. Det finns också en Angel-version som heter Violet Angel, med extra viol. Kanske kan vara nåt?

Har du provat min orientalfavorit Shalimar (Guerlain)?  Den har inga blommor i sig, men väl trä och vanilj.YSLs Opium är också en stark, klassisk oriental. Inte så mycket trä, men väl rökig mystik och vanilj. Som med all parfym så måste du vänta ett tag, låta den “sätta sig” innan du luktar ordentligt. Skulle säga att det särskilt gäller orientalare, för basen är så oerhört viktig och kryddig. Ge den en kvart, minst, innan du fäller ditt slutliga omdöme.

Gillar du musk? I så fall är kanske någon doft från Narcisco Rodriguez värd att lukta på? Där finns en hel djungel av mörka, muskiga, sensuella dofter att upptäcka.

Pradas doft Prada kan också vara värd en sniff, varför inte, liksom Gucci Envy och Gucci Rush. De är kanske för blommiga, söta och lätta för dig, men det är möjligt att du gillar de lila tonerna i dem? Och L’Heure Bleue från Guerlain. Inte träig men mycket violig och lila. Har du tur kanske du också kan få tag i Issey Miakyes Wood Flower. Det finns en risk att du tycker att den är alldeles för tunn och flyktig, då kan du prova herrversionen av den, som är starkare.

Du ska heller inte vara rädd att köpa He Wood om du gillar den (tråkigt att du inte gillade She Wood, men parfymer luktar ju olika för olika människor ibland…). Uppdelningen mellan herr- och damparfymer är enbart syntetisk, tycker jag. Mer en försäljningsgrej än något man ska följa. Gör He Wood till din signaturdoft, varför inte?

_Caroline Hainer

5 Kommentarer

2011.01.25 08:36