Skönhet

The pupil becomes the master

Jag började med kakeyeliner för att min mamma använde det. För det första såg det så oerhört elegant ut när hon målade dit strecket ovanför fransarna. För det andra så var det något seriöst över att ha en liten pensel i handen och en becksvart liten ask med svartast möjliga puder i badrumsskåpet.

Jag lånade penseln så ofta jag kunde förstås.

En liten pensel, de där sköra dragen, och den där näsvisa vingen i kanten. Allt, precis allt, med kakeyeliner beskriver exakt mina känslor för makeup.

Jag körde stenhårt på eyeliner medan mina jämnåriga gick på kajal. Men så kom Twin Peaks så tji fick dem, vem var det nu som hade koll? Håll dig till det du älskar så blir du trendig förr eller senare. Se bara på Dita von Teese, hon var ett freak som ung när hon gick omkring i sina maskeradkläder i småstaden i Michigan.

Jag har aldrig övergivit eyelinern, har haft det i stort sett varje dag sedan jag var fjorton.

Idag har jag bara eyeliner i gelform, aldrig att jag skulle använda något annat än pensel och burk. Kakeyeliner kan jag använda ibland, för en mattare, präktigare liner, och för gamla tiders skull. Hello old friend. You never change, do you?

Men döm om sveket när min mamma – min eyelinerförebild – berättar att hon numera aldrig orkar med pensel och kaka. Nej, det är alldeles för jobbigt, säger hon. Fattade inte vad man höll på med när man skulle stå där och doppa och sudda.

Jag tappar hakan.

Nej, fortsätter hon, numera är det så mycket enklare med penna.

Aldrig, säger jag. Och konstaterar att the master has become the pupil.

 

 

(Och okej, om folk nödvändigtvis måste överge gel-linern för penna så rekommenderar jag denna)

 

Caroline Hainer

Skönhet

Dansken

Nä, jag är inget fan av Elizabeth Ardens Eight Hour Cream. Dyrt vaselin, om ni frågar mig. Och det gör ni ju. Men av någon outgrundlig anledning har dem ju någon slags orubblig status och fortsätter att bära hela företaget på sina axlar. Varför? Ingen aning.

Lukten har ju också varit lite av en vattendelare. Den är som med lukten av tjära eller bensin, antingen gillar man den eller så hatar man den. Jag tillhör den senare kategorin, den som ogillar den å det skarpaste. Bra då, för de som gärna lägger pengar på asdyrt vaselin men ogillar Eight Hour Cream-doften, att den numera också finns i en oparfymerad version.

Dock måste jag säga, och detta beror ju på att vaselin är huvudingrediensen, är handkrämsvarianten av Eight Hour Cream en av de bästa som finns. Alltså av samma anledning som originalkrämen är båg. Vaselinet tillför ingen fukt, detta är ett faktum, men lägger sig fint som ett tunt, skyddande skikt över handen som genast känns lenare och mjukare. Den snyggar till alla hårdheter runt nageln och nagelbandet och har varit en räddare i nöden för mig den här veckan när jag smattrat på tangentbordet flera timmar varje dag. En smörjning till kvällen, med blicken fäst på Game of Thrones (och då i synnerhet Jon Snow), så är de mjuka och fina till morgonen igen.

Caroline Hainer

Skönhet

Filmens vackra framtid?

Sjuk grej men det verkar som om tvillingarna Ford, som grundade märket Benefit, har förärats en egen film. Egentligen är det ju det logiska, efter alla filmer som släppts om modedesigners på senare år, både i dokumentärform och som spelfilm.

Men man orkar bara se så många filmer om excentriska modeskapare som ”förändrar en hel värld”. Vad finns det då kvar att göra film av, som är typ lika glammigt men ändå inte…hm…

Just systrarna Jean och Jane Ford (som jag för all del haft äran att intervjua) är ändå ganska roliga. De är före detta modeller, inte helt ovanligt, som injicerade en hel dos humor och en hel dos vintage glam i skönhetsindustrin. Deras produkter är inte alltid de bästa men produktnamnen är det definitivt, och de mer eller mindre pionjärade ”cheek and lip stain” i form av storsäljaren och – för all del – den moderna klassikern Benetint så varför inte.

Filmen Glamouriety (gissningsvis en lek med Glamour och Variety?) har redan visats på Tribeca Film Festival så det är helt och fullt sant, inte bara en PR-grej.

Nu vill jag också se filmer om Pat McGrath som är världens kanske mest kända makeupartist men som aldrig utbildat sig till det, och Jeanine Lobell som ju alltså är gift med Dr. Green från ER och uppvuxen i Sverige (!). Och kanske också Laura Mercier. Hur är det att leva med en sån perfektionist, tänker jag? För hon kan inte vara jätterolig. Hennes makeupprodukter är fantastiska men hennes Twitter sucks.

Caroline Hainer

Bara en rad…

…för att tala om att jag är i Los Angeles, mitt andra hem. Flygbolaget slarvade bort mitt bagage så jag har varit datorlös ett tag. Ja, jag brukar packa datorn i bagaget fast man ”inte ska”. Det har att göra med att jag dels hatar att släpa på saker, jag har alltid minsta möjliga väska, och dels för att jag flugit så ofta i mitt liv, till LA i synnerhet, och vet att jag trots godan intentioner ändå aldrig använder datorn under resan, så den ligger bara i väskan som ligger under stolen och som jag oroar mig för att någon – inklusive mig själv – ska kicka till.

Nå. Så jag har varit datorlös ett tag. Men igår kväll, sent, levererades datorn till mig, Skönt, eftersom jag inte njuter helt och fullt av att knalla runt i gympabrallor, skinnpaj och glasögon – osminkad dessutom. Men fram till igår hade jag ju inget ombyte.

Dock har detta bara än en gång bevisat vad som gäller vid långflygningar och Bevarandet Av Hyn. Här är mina bästa knep, och take it from me, jag har flugit fler gånger än jag kan räkna, ett tag flög jag till LA i stort sett en gång i månaden. I tjänsten som nöjesjournalist.

1. FUKT är a och o. Ta gärna en Resorb eller liknande vätskeersättning, före och efter resan. Eller under och efter.
2. Ansiktswipes. Billiga, enkla och så uppfräschande, håller i alla fall den allra värsta smutsen borta under resan när man råkar trycka ansiktet mot väggen tusen andra tryckt upp sina svettiga ansikten innan i hopp om fem minuters sömn. Just wipe it off.
3. Den som har råd tar förstås en facial när man kommer fram, de kostar i regel inte jättemycket ”utomlands”, men man kan lika gärna göra en slags hudens 112 på egen hand: scrub, moisture, sömn.
Scrubben/peelingen tar bort det yttersta hudlagret som vid det här laget är rejält uttorkat av den hemska luften på planet. Se till att röra fingrarna i mjuka cirklar, håll gärna på en liten stund (förutsatt att din scrub inte är grovkorning eller aggressiv) för ansiktet tycker om massagen efter flygpärsen.
Ha på fuktkräm. Satsa på lätt fukt i gel- eller milkform snarare än kräm. Easy does it, kom ihåg att huden är att betrakta som svältfödd i detta nu. Äter man för mycket när man är riktigt, riktigt hungrig mår man illa.
Sov. Sov så mycket du kan. En sömntablett är mitt andra måste, efter Resorb, efter en långresa.
Har du varken ork eller lust att ta med en scrub eller peeling på din resa kan du be om ett scrubprov hos tex Kiehl’s när du ändå köper deras eminenta Amino Acid-schampo eller ta med lite i en reseburk eller till och med en liten ziplock-påse. Fuktkräm är bra på resan, vart du än reser.

…liksom ett par sköna skor, som jag har på mig just nu eftersom jag är på väg ut i solskenet. I morse sa jag god morgon till en kolibri.

Caroline Hainer

Komplement



Min beau har Grey Flannel till vardags. När jag har Balenciagas parfym Paris, som ju också är väldigt violig, känns det som om vi har parfymernas motsvarighet till matchande träningsoveraller på oss.
På ett bra sätt då.

Ska vi göra en lista med andra bra, matchande his’n hers-parfymer?

Caroline Hainer
Fifty Scents
Fifty Scents är tankar om doft och skönhet. Favoritparfymen kommer från Guerlain och bästa makeupen är en självsäker eyeliner. Allt däremellan undersöks med lika delar skepsis som entusiasm. Frågor och funderingar skickas gärna till caroline@rodeo.net.