Julklappstips, Skönhet

Stora inlägget om fukt

_7826550_zpse94752a9Vi kan ju alla enas om att en bra fuktkräm är någonting vi behöver. Och vill ha. Och letar efter.
Men grejen är att en fuktkräm är inte alltid en fuktkräm. Har man otur kan den till och med ha motsatt effekt än det man är ute efter – huden kan bli torr (tips: kolla alkoholmängden i produkten och köp aldrig en kräm på burk).

En bra fuktkräm finns inte på burk. Den finns på flaska eller i tub. Jag förstår att jag orsakar jobbiga och starka känslor nu (och kanske en och annan arg distributör) men en kräm på burk är liksom både ohygienisk (fingrar i burken!) och svår att behålla nyttigheterna i som antioxidanter. De förtvinar när de kommer i kontakt med luft och ljus.
En bra fuktkräm skyddar huden, ökar kollagenproduktionen, innehåller antioxidanter och – framför allt – ger huden fukt. Kolla på ingredienslistan. Står alkohol eller etanol högt upp så dissa den.
Texturen på krämen – om den är fet eller lätt – handlar mer om ett personligt val och hudtyp där det givetvis inte krävs en hudterapeut för att känna att en torrare hudtyp kanske mår bättre av en något tjockare kräm medan en kombinationshud gillar lättare lotions. Hur de känns på huden är av ringa betydelse. För att de känns bra betyder ju inte att de är bra för din hud. Inte för att jag provat men det känns säkert bra att ha chokladsås på huden också. Eller kanske inte. Hur krämen känns har egentligen mest betydelse för ditt välbefinnande och för att du ska kunna, tja, sminka dig ovanpå din hudkräm och så vidare.

Några tips?

Ja, men Kiehl’s Skin Recuer är inte dum (295 kr). Kommer i en pumpflaska dessutom. Lite dyr för den lilla flaskstorleken men bra och hyfsat dryg.

MACs Strobe Cream har jag tipsat om förut. Den finns också i en lättare lotionversion (340 kr) och vad som är bra med den är att den också ger lite kosmetisk pärlemoreffekt, alltså det man brukar kalla glow, utan att skimra eller glittra på något sätt. På rätt sida julgranskula med andra ord.

Olays Regenerist-serie är perfekt för budgetplånboken (från 135 kr). Cliniques City Block och Super Rescue-serie är också bra.

För storfräsaren som gärna lägger en större del av budgeten (960 kr) på just fuktkräm rekommenderar jag Rodial Dragon’s Blood Sculpting Gel som gör huden lite, lite, lite svullen. Då försvinner rynkor och allt. Men naturligtvis inte så pass svullen så att man får frågan om man blivit ormbiten. Bara, eventuellt, frågan om man sovit gott.

Caroline Hainer
Promotion

Skönhet

Tre fina, vita saker


Chanel Le Blanc Sheer Illuminating Base, en makeup-bas som preppar huden, och skänker en fin glow. Len, fin konsistens. Ytterst diskret skimmer som funkar fint i hela ansiktet utan att se fejk ut. Inget för den som föredrar en matt look i ansiktet, men väl för oss andra som gärna ser naturligt hälsosamt glänsande ut, på onaturlig väg.

Tom Ford White Patchouli. Stark, unisex och uppmärksamhetskrävande som en Hollywoodstjärna. Luktar rik hippie, som en vackert, solbränd modell med scarf runt huvudet och en drink i handen, därute vid poolen. Säga vad man vill om Tom Ford men han gör ändå en ansträngning. Kanske kan man pusta ut vid tanken på att det inte är den här doften han använt i sina allra mest svettiga och königa reklamkampanjer.

MAC Strobe Cream. Två funktioner: 1) bra fuktkräm för ansiktet, packad med vitaminer, har det mesta man kan begära av en dagkräm. 2) pärlemorskimmer, som sitter fint och diskret. Använd under foundation eller på egen hand, för en extra boost till ett naket ansikte. Finns i lättare lotionform för den som inte gillar kräm.

Caroline Hainer

Skönhet

Filmiska läppstift

En kompis beskriver sitt drömläppsift som ”en färg som är som ens egna läppar fast mer” och ”sådär som de har i filmer”.
Jag fattar precis vad hon menar. Hon menar inte direkt ”nude” för på skönhetsspråk betyder ”nude” alltsom oftast beige, rosa med dragning åt det ljusbruna. Visserligen en oftast väldigt vacker kulör men inte av den varianten min vän är ute efter.

Ett första råd där är väl att det finns två vägar att gå. Ett är att hålla sig till ”sheer” läppstift, alltså inte helt täckande och med aningen mer glans. Det andra sättet är läppstift. Klassiska, solida läppstift utan skimmer. Jag röstar på det senare.

Här har min vän och alla hennes likasinnade (vi är många!) en vän i Bobbi Brown förstås. ”The Queen of Natural Makeup” har en hel knippe läppstift i ”naturliga färger” i sitt stall.Hon började ju faktiskt sin karriär med tio läppstift som revolutionerade en hel sminkvärld (nåja) med att upplevas som ”naturliga”, ”nude” och ”brunbaserade”. Det är till den disken man ska bege sig (det vill säga på Åhléns Skanstull i Stockholm) och prova True Pink till exempel, om man lockas av den mer kalla sidan.
True PinkDe mer varmblodade väljer med fördel Guava istället. Båda nyanserna är mastrade till perfektion skulle jag säga.
GuavaI den sedan maj nya kollektion med ”sheers” och rekommenderar jag i synnerhet nyansen Tutu som passar exakt alla. Den har lite skimmer i sig vilket man såklart ska ha en skeptisk hållning till om man är ute efter den naturliga effekten men Bobbi lyckas hålla sig på rätt sida här och själva skimmereffekten är minimal. Se bara:
Tutu
MACs
Cremesheen Hot Gossip är en annan kandidat, också den med aningen skimmer men i det här fallet också med minimal skimmereffekt och mer en slags grej med att det ger mer den där optiska illusionen (älskar detta uttryck) av att läpparna är aningen fylligare.

mac_chatterbox_0
Att också Clinique har hyggliga läppfärger borde inte överraska någon. Cliniques hela image, tycker jag, bygger på detta. Anständiga, oansenliga färger som inte upprör någon. Felfria, funktionsfyllande och användbara. Men aldrig särskilt spännande. När gick du igång på en Cliniquereklam senast? I alla fall, Clinique High Impact i Extreme Pink är fin. Bilden gör den inte alls rättvisa, här ser den ju faktiskt ”extremt rosa” ut medan den på läpparna bara ger effekten av att man ätit en isglass med riktigt mycket hallonsmak.

clinique-high-impact-ruj-spf-15-extreme-pink-3_8-gr_1
Rosette är ett alternativ. Mindre rosa, mer brun. Och bilderna gör inte färgern rättvisa här heller, faktiskt. Rosette är inte alls så här mörk. Mer Angelina Jolie en vanlig dag.

clinique-high-impact-lip-colour-spf-15-extreme-pinkOch självklart får man inte glömma Laura Mercier, en stark konkurrent till Bobbi Brown om titeln ”Drottningen av makeup”. Om det är någon skillnad så är det väl mer i marknadsföringen och imagen där Bobbi är alla fotbollsmorsor i övre medelklassens bästa vän medan Laura blinkar mer till de finare salongerna eller i alla fall de som hellre handlar i boutiquer än på storcashen. Inget fel med det, allt handlar om hur man vill känna sig och vem man vill vara. I vanlig ordning. Och vill man vara en chic fransyska som ger ett polerat men ändå inte särskilt dramatisk intryck så kör man på Audrey
_6423287

 

Caroline Hainer

Skönhet

Årsbästa – favoriterna


Makeupåret 2012? Jo, men rätt bra ändå! Det oxblodsfärgade läppstiftet gjorde entré och i alla fall jag lockades med av dess sobra men ändå aningen skeva coolhet. Armani och Chanel gjorde det bäst.

BB-cremes blev ett slags magiskt mantra, och inför 2013 går vi vidare mot CC-creams. Jag är givetvis positiv till multiprodukter men jag hoppas att dessa bokstavskombinationscremer är resultat av en slags super-breakthrough inom teknologi och kemi snarare än en köphets…Vågar man hoppas?

Sephora kom till Sverige men gjorde en hyfsat medioker entré i Täby Centrum. Dock tog de Benefit med sig och det ska vi vara tacksamma för, de har utomjordiskt bra mascaror och universalsmickrande blushers. Bobbi Brown har gjort smygentré på Åhléns Skanstull i Stockholm och det hoppas jag är början till något stort (sänk priserna dock!).

De gröna parfymerna dominerar men det struntar gemene svensk parfymbärare i som fortfarande föredrar ”fräscht” och ”diskret” men som – utan att vara medveten om det själv – faktiskt börjar snegla mot orientalare. Glädjande, anser jag själv, och ser med försiktig optimism mot parfymåret 2013.

Andra favoriter under året har varit…

1. Chanel Stylo Yeux Waterproof. En imponerande pålitlig vattenfast kajal. Fin, mjuk spets också som inte behöver vässas (dock blir det aldrig helt och hållet spetsig, snarare mjukt bland- och smokey eye-vänlig).

2. Benefit They’re Real Mascara. Sitter så hårt att det nästan är ett problem. Men bara nästan. Med rätt rengöring går det bra, då kan man vara enbart tacksam över att det går att åka på svettig semester, gå till gymmet och ut i piskande vinterväder och svärtan sitter fortfarande där den ska, det vill säga på fransarna och inte under. Och nej, den är inte ny för i år men den är ny för svenska marknaden från och med i år så därför är den med.

3. Balmain Ambre Gris parfym. Elegant som en kashmirtröja, med en röst mjuk som sammet. Varm men samtidigt sval. Ambre Gris är inte ny, och den känns inte ens ny, den känns tidlös. Som något Lauren Bacall skulle kunnat ha. Men den kom till oss i Sverige tidigare i år och jag känner tacksamhet.

4. MAC Penultimate Brow Marker  ögonbrynspenna. Inget för den lättvindiga amatören, det här är tunga grejor. Med tunn, tunn filtspets målas brynen på, ett efter ett. Det här är förstås det nrmaste man kommer tjockare, fylligare ögonbryn på kosmetisk väg. Men det kräver tålamod, entusiasm och precision. Inte för mycket bara, det ska ju se naturligt ut också. (Och ja, det är möjligt att den kom förra året och inte i år men utbudet har ökat)

5. Armani Maestro Fusion Foundation. En rinnig foundation man först tror är felformulerad tills man inser att tricket är att den är just tunn och rinnig, på så vis lägger den sig silkeslätt över huden och blir foundationens motsvarighet till en ”skin scent”. Appliceras med fingrarna. Jag upprepar: appliceras med fingrarna.

6. Balenciaga Florabotanica parfym. Årets snyggaste parfym i årets (kanske århundradets) märkligaste flaska. En grön och blommig explosion i en kaxigt effortless blandning man liksom bara avundas och beundrar på samma gång. Ungefär som någon som faktiskt kan bära upp ett par svarta läderbyxor.

7. Beauté Pacifique Defy Damage Skin Repair Lotion. Vanskligt att tipsa om hudvård eftersom något som funkar på mig inte nödvändigtvis funkar på dig men den här fina lotionen med a-vitamin och antioxidanter är i det närmaste fool-proof.

Caroline Hainer

Skönhet

Blå vingar längs ögonlocket

Blå eyeliner är min nya grej. En uppdatering av min signaturlook (alltså, jag har nog haft eyeliner varje dag i tjugo års tid) men med respekt för originalet. Jag kör mörkblått, naturligtvis, något ljusare eller mer turkost funkar inte på mig och mina gröna ögon. Mörkblått däremot, ger ögonen mer färg (faktiskt!) och funkar superbra tillsammans med de bronziga, beiga sandfärger jag vanligtvis använder runt ögonen.

Eftersom jag är hyfsat konservativ när det gäller eyeliner och föredrar gelform eller kakform (till skillnad från flytande penna) tillsammans med tunn pensel så är MAC Fluidline mitt förstahandsval, i färgen Waveline denna gång. Mjuk, fin konsistens som glider på bra och sitter hela dagen. Om detta har vi talat förr.

Eftersom jag var i Dublin förra veckan (kom hem igår – därav snålt med inlägg) så passade jag på att handla amerikanska Bobbi Brown på flygplatsen. Jag gillar hennes grejer, ingen förutom Laura Mercier, gör så fina ”naturals”, alltså olika beige, bruna och hudfärgade toner. Men hennes gel-liner var en besvikelse. Påminner mycket om YSLs, samma torra konsistens som är alldeles för smulig och – torr! – att jobba med. Inga snygga streck och framför allt inga snygga vingar, där måste penseln glida fram. Besvikelse.

Men varför då ha en gel-liner och krångla med pensel, när man kan köra penna? Well, för min del handlar det om flera saker. Känslan är en, jag känner mig närmare Brigitte Bardot, Audrey Hepburn och de andra eyelinerdrottningarna med old school-taktiken. Men det är ju en högst personlig koppling, liksom att jag började använda kakeyeliner eftersom min mamma alltid använt det (men nu har hon övergått till penna, svekfullt nog!). En annan sak är kontrollen, jag tycker att man har större sådan med pensel. Ofta blir också färger i en gel-liner mer intensiv, inte så statisk utan mer skiftande och levande. Man har också större utrymme, tycker jag, för tjocklek och form. Att dra en tjock linje med penna går naturligtvis utmärkt men det ser ofta ut precis så – som en tjock linje som dragits med penna.

Å andra sidan så ser jag också pennans fördel och om jag tvingas erkänna, och det är väl lika bra innan någon outar mig, så kör jag ofta penna på resande fot. Hade en ny rackare från Estée Lauder (Pure Color Quick Thick Eyeliner) med mig till Dublin. Lättarbetad, absolut, men försvinner lätt i det fuktiga vädret. Dessutom upplever jag inte svärtan som lika…eh…svart.

Då är Isadoras eyeliners mycket bättre, faktiskt top of the line. Kostar runt hundralappen, räcker i en evighet och ger förvånansvärt stark färg. Har provat allihop och rekommenderar Fine Liner Eye Stylo och Glossy Eyeliner bäst. Bar faktiskt den vattenfasta varianten på ett bröllop i somras, det var i Italien så ”resande fot”-regeln blev aktuell igen där. Och ja, Isadoras är faktiskt det tungt vägande skälet som får mig att överväga flytande penna men inte riktigt ännu alltså, inte riktigt än.

Caroline Hainer