Foto: från Pecha Kucha. Arkitekyurmuseet.

Naturen har alltid varit viktig som energikälla för mig. Som litet 5 årigt barn  var jag på semester med min farmor och farfar i Ånn och gick  iväg på dagsutflykter i skogen helt ensam i flera timmar. Jag var så lycklig. Naturen talade till mig på sätt som väckte min kärlek. Dom var oroliga för mig, jag hörde dom ropa i timmar men jag gömde mig och gav mig inte till känna för jag ville vara själv med min euforiska upplevelse. Jag berättar det här för att knyta an till den väv jag har vävt i hela mitt liv och där jag i stora städer, som modell alltid gick “naturvägarna” utmed vattendrag och genom parker. Naturen har också varit ett sätt att knyta an till min “inre natur” då jag stått framför kameran och blivit fotograferad i någon otrolig kreation. Då har jag kunnat minnas känslan och framkalla den, vilket har bidragit till närvaro och inte enbart skönhet på bilderna.

Jag hade en period på 10 år utan någon som helst modeanknytning, då jag levde på en ö med min familj, man och 3 barn, utan el och rinnande vatten, i ett litet sten/lerhus med stor trädgård. Då odlade vi ekologiskt och arbetade med att återställa ekologin där nybyggen skett och den hade blivit förstörd.

Senare  har jag alltid gjort allt för att inspirera mina modevänner och alla jag mött inom mode,  till ekologisk hållbarhet. Och då jag under några år hade en fantastisk atelje på Munchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand var jag alltid uppe på taket och fantiserade om att odla trädgårdar där och på en massa platser där runtomkring.

NU sker det! Det som alltid varit mina fantasier håller på att bli verklighet! På Arkitetekturmuseet öppnade tisdag den 25/1 en utställning som heter Gröna Städer. Då hade dom även korta föredrag i Pecha Kucha form dvs. 20 bilder x 20 sekunder per anförande och det var super inspirerande. Jag vill vara med på den resan! Och gerilla- trädgårdar har jag hållt på med ett tag i all enkelhet. Nu görs det stort, se Tillväxt.org t.ex. Den utställningen håller på t.o.m.30/1

Se info: http://arkitekturmuseetlive.se/details.php?page=1

Perioden efter, 1-6 febr så kommer Hållbart mode, samtidigt med modeveckan i Stockholm.

Jag tycker bara så mycket om både – och, att väva en väv mellan yttre och inre naturen, mellan high- fashion och ett hållbart eko system etc…

På måndag återkommer jag med mer mode från då och nu, foton från 70-talet och modeveckan…

Foto. Ingmari Lamy

Som barn och tonåring, långt innan jag hade ett självständigt liv och flyttade  till Paris som modell, var Formexmässan och även möbelmässan platser jag besökte tillsammans med mina föräldrar. Det var alltid något speciellt med att gå dit och jag älskade det. Mina föräldrar hade  den allra första life-style butiken i Sverige. Den låg i Råsunda och hette Haga-Bo. Folk från hela landet vallfärdade dit för den var så outstanding och  massa tidningar använde möbler och vackra saker från deras butik  till sina inredningsreportage. Pappa ritade även egna möbler. Plus att han var inredningsarkitekt och fantastisk på att restaurera gamla miljöer. Jag har bott och vuxit upp i hus där det alltid var byggprojekt på gång och började själv tidigt att skapa möbler och miljöer. Så inredning kom snäppet före mode  i mitt liv. Modeintresset kom nog mest från farmor även om min mamma ständigt sydde egna kläder åt oss barn. Jag älskar alltså Formexmässan  och allra mest, för det mesta, det som unga designers skapar. Här har jag bara tagit med ett litet urval  former och färger att inspireras av. Min pappas skapande  fick  ett abrupt slut  för 7 år sen när han fick en stroke. Han har ändå lyckats måla ett 20tal fantastiska tavlor med sin vänstra hand sen dess. Livet tar ständigt nya vägar .

Foto: Ingmari Lamy

Vänner!  Vänskap som guld… guld som strålar genom hjärtat…! Guld… guld och… mer guld!  Är det vårens färg som vi bär eller är vi själva accessoarer i det “Stora Guldrummet”???  Guld som den vackraste solnedgång, guld som en augustimåne speglad i en liten skogstjärn, guld som ditt gyllene hjärta, guld som i det modiga lejonet Aslans päls.Guld som rummet Sarah Moon en gång lät måla för vårt första jobb……guldkant i livet, många vackra guldplagg i år…och tack för årets “Guld-gala”! Jag känner mig berikad!

Tack till fotograf  Rebecca Martyn som redigerade in “xtra guld” i dom här bilderna.

Foto: Ingmari Lamy

Vi fick en helt egen stund, Victoria och jag. Bildsviten blev så vacker så jag valde att ta med alla bilder. Se bara vilken speciell klänning hon har! Krävs det mod att klä sig personligt  i dagens modevärld eller är det helt naturligt att välja det vi trivs bäst i? Jag älskar hennes stil och skönhet.

Foto: Ingmari Lamy

…och sen kom två “prinsessor”, Fancy Alexandersson och Sibel. Så otroligt vackra båda två…där vet jag inte vad dom hade på sig men fint var det.

Foto: Ingmari Lamy

Jag bestämde mig tidigt att göra ett “mode/skönhets-reportage” på damrummet på Grand, för att det är så vackert och det kändes skönt att ta galan lite ur sitt sammanhang och ta festen till en annan plats.

Många vackra möten, varav dom första med Lisa Corneliusson och Agnes B. från Rodeo. Lisa i Jil Sander och Agnes i Alexander McQueen. Sen tog Agnes kameran och fotade mig. Och jag bär en klänning från Tsumori Chisato.

Så nu blev det lite modeinfo också. Fortsättning följer…

Foto: Ingmari Lamy/Sarah Moon från utställningen 12345

När alla skriver om ELLE-galan så fortsätter jag med Sarah Moon, som har sin utställning 12345 på Fotografiska. Helt magiska bilder! Efter ett glatt igenkännande redan då hon stod på scen, till ett långt varm samtal med “Paris känsla”, jag på golvet på min Comme…kappa. Hon fyllde i historien åt mig. Bilderna, som jag la upp förra gången, var för Harpers Bazaar, kollektionerna år ?(slutet 60-tal) och hennes första stora jobb. Uppdraget fick hon genom en vän, vars vän blev redaktris på Bazaar. Jag var tydligen redan “top-modell”, enligt henne och hon var helt nystartad.

Vi gjorde även flera jobb för tidningen 20 ans, som jag tyvärr inte har kvar några bilder ifrån.

Sarah är väldigt varm och lätt att prata med och jag förflyttades bortom tid och rum och mindes våra möten från förr. Alla fotografer har naturligtvis en egen relation med sina modeller. Att jobba med Sarah var väldigt stilla och avskalat, det fanns en närvaro mellan oss som var lugn och vilsam. Det var lätt att vistas i mitt inre rum och vila där. Som modell handlar det också mycket om det.

Michael, hennes assistent fram till -85, var innan ass. till Bob Richardson som jag också jobbat mycket med med

oj,oj vad jag skriver på, nu får det räcka för idag

Foto Sarah Moon Modell Ingmari Lamy

Tidigt 70-tal. Sarah o jag gjorde många jobb tillsammans, varav det här, där hon lät måla en hel lägenhet i Paris i GULD enbart för den här serien bilder. Att jobba med Sarah var att verkligen gå in i en sago-värld, en väldigt nära, tyst relation mellan mig,kameran o henne. Ständigt närvarande assistenten och ljusexperten Micael var oumbärlig för henne, en riktig klippa. jag ser fram emot att möta henne nu i Stockholm då hon inviger utställningen SARAH MOON 12345 på Fotgrafiska, med start nu på fredag 14/1.