Farmor Maud och barnbarnet Tomas

Något av det bästa jag vet är att gå på Beckmans mode, design och reklam avslutningar. Då jag mötte Tomas Carlsten fick jag också möta den unika story han skapat som sitt examensarbete, en super exklusiv mode tidning om och med sin farmor Maud och hennes garderob. Hur många gånger i livet kan man få möjlighet att göra något sådant och hur skulle det gå till utan det fantastiska mentorskapet från Beckmans skola!

Farmor Maud kom själv och bläddrade igenom hyllningen som hon tilldelats. Det var första gången hon såg den…

…Och jag henne, där hon satt i sin gula blus och sitt pärlhalsband. samma blus och halsband som modellen bar.

Lite för stora kläder kan ge vackra proportioner.

Fler av farmor Mauds kläder. Dom flesta uppsydda av sömmerskan Karin Woll som var utbildad på Märthaskolan, säkert längre än den ettåriga kvällskurs jag gick som 17åring där.

Från Mauds nattduksbord; ”Count your garden by the flowers, never by the leaves that fall. Count your days by golden hours, dont remember clouds at all. Count your nights by stars, not shadows. Count your life with smiles not tears. And with joy on every birthday Count your age by friends, not years.”

Diorbroscher från hennes man.

Art Direktion & Text Tomas Carlsten. Modell äldre får jag ju äran att vara ibland och någon gång så ska jag själv göra både styling, välja fotograf och hela alltet. Jag känner mig inspirerad av Tomas men det är en tanke jag haft länge; hur kan man ta åldrande skönhet ännu djupare?

Maud som ung. Se hur hon lyser genom ögonen och hela ansiktsuttrycket.

Ung modell Elinore. Så vacker. Tänk om hon också tilläts lysa. Varför är skönhet så förknippat med tunga uttryck idag?

Mauds väskor.

Foto:Fredrik Nilsson utom dom på Maud under besöket på utställningen som är tagna av mig.

Och ett porträtt som Tomas gjort från en tidig bild; maskerad på 60talet. Tema slottsdamer och slottsherrar.

Ingmari Lamy
Promotion

En polaroidskatt…blandat

Igen har jag så mycket material att jag inte vet hur jag ska hinna med att få in allt! Nu senast har det varit Beckmans visning och utställning. Jag har ju följt ett par av eleverna och tånker göra något av det. Dom är så otroligt duktiga och kreativa. Inspirerande! Alltifrån hur dom jobbar på skolan; allt stöd dom får där, till färdigt resultat.

Det tar ju sina timmar att sätta ihop ett inlägg och just nu har jag bara 1 till övers innan jag ska iväg. Då är det bra att ha lite polaroider kvar…

 

Här är jag med en finsk modell vars namn jag inte minns, under en plåtning vi gjorde med Helmut Newton tidigt-70tal. Han var en fotograf jag inte jobbade så ofta med av den enkla anledningen att hans kvinnoideal inte var så nära mig. Jag är ju ganska kort och inte alls bystig…och hela mitt uttryck är annorlunda än hans kvinnor. Oavsett det så var det en trevlig atmosfär i hans studio och jag är glad att ha mött även honom på min modellväg.

Många polaroider innan vi började plåta! Tänk att jag satt och klippte/ klistrade och satt in i den här extremt enkla lilla boken utan att veta vilken skatt den skulle vara en dag 40 år senare.

Ingen aning vad det här var för jobb! Det som syns på sidorna av bilden kommer från polaroidens åldrande och är vackert tycker jag, precis som allt åldrande.

Skönt med skratt och naturlighet mitt ibland den tidens mer eleganta, sofistikerade något otillgängliga uttryck. På den tiden kände jag mig för det mesta inte bekväm med att skratta på bild. Kändes onaturligt. Det var lättare att gå in i dom andra uttrycken. Så är det verkligen inte idag.

Det här vet jag är Barry Lattegan för Brittish Vogue. Polaroiderna var ju mest för att se att ljuset var ok och sminket…etc, sen utvecklades uttrycken framför kameran. Det var då kreativiteten och samspelet med fotografen skedde och sen kände man oftast samtidigt när bilden ”satt” och då kunde vi återgå till samtal, fika och skratt.

Ingmari Lamy

Jade Jagger everywhere…

Det är nu en vecka sen jag var på en fantastiskt god och trevlig press lunch på Fredsgatan 12 inför lanseringen av Jade Jagger för Indiska. Hon var själv där och satt vid samma långbord. Vilken vacker kvinna! Och tack Indiska för att ni valt henne som modell för hela kampanjen, hon är varken superlång eller supersmal men verkligen kvinnlig. En bra förebild. Modellerna på pressvisningen kom in och tog plats i ett rum som var stylat med Jade inredning från Indiska och där var både kuddar och kakfat. Mycket fint. Jag tog med mig Jade hem i form av en påse med ett litet armband i och vi hade lite tid tillsammans…sen stötte jag ihop med henne vart jag än gick…

Modellerna visar kläder och…

minglar, i foajen på Fredsgatan 12.

Och här äter vi god lunch. Jag hade många nya härliga möten där.

Nästa morgon var en strålande dag och jag tog med Jade ut på balkongen när jag åt frukost…

sen satt vi i min trädgård inne på Filmstaden och njöt av solen en stund…

innan jag gick till T-banan och tog den in till Kungsträdgården, uppgång Arsenalsgatan, som verkligen är en total upplevelse varje gång (och Grand hotell, hela inloppet till Östersjön med alla båtar ut till Skärgården och bara några steg till Skeppsholmen…en helt ok resa på 12 min utan bilköer)

Den enda kändisfotograf jag vet som inte jobbar digitalt…och röker pipa. Jag fotar lika gärna honom…

som att själv bli fotad utanför Bukowskis Moderna visning. Mycket bra fotografi och litografi av vår tids konstnärer.

Efter härligt mingel där, på väg bort mot Konstnärshuset och vernissage, så möter jag Jade igen…

och igen! Det börjar nästan kännas som att vi är bekanta. Första gången jag mötte henne var på Colette i Paris när hon hade vernissage på sin egen smyckeskollektion där. Närdå? 10 år sen???

Nu gick jag för att se min nya bekant Åsa Skogbergs smycken På Konstnärshuset. Väldigt speciella! Olika silveröverdragna objekt, här äggskal, samlade i nylonstrumpor. Väldigt suggestivt och vackert.

Foto: Ingmari Lamy

Till slut tog jag bussen den blå mot Odengatan och Obscurs öppning av butik och showroom på Hagagatan 30 där det här vackra paret satt på bänken utanför. Jag tycker mycket om Obscurs kläder och kommer gå tillbaka dit för att prova i lugn och ro. Vi pratade om en vän till mig, Maurizio Altieri som för ca 10 år sen var den första jag stött på som hade ett liknande förhållande till läder och former. Det visade sig att han var deras idol. Kul! Att man kan inspireras av någons kreativitet och ta det vidare och utveckla något helt eget. Så är vi alla en del av varandras skapande vare sig vi är dom som bär plaggen eller dom som skapar dom. Härligt.

Så blev det här även en viss hyllning till SL och hur man kan ta sig fram med kommunala transporter. Fråga mig! jag är bäst på att hitta sätt att ta mig fram på som inkluderar möten/samtal med människor och att se/uppleva vackra Stockholms miljöer samtidigt som det är smidigt. Nyfikenheten skapar möjligheterna. Så var alltid i ett vaket undersökande av det som är allra bäst i varje situation.

Ingmari Lamy

Sun days on a rainy day…

I love grey rainy days…sometimes. It is like healing balm for the soul. All this activity, the total outburst of energy that happens when the rays of the sun are pouring down needs to rest…sometimes. I have the strong sun energy in me and when the sun is shining it calls me out, I simply cannot be inside…

So this blessed rainy sunday I take out some great sunny memories from my stock of photos:

First Paris, with my best friend Bess, since 42 years now. It is so great to have a best friend since so long! We know each others parents, children…have been there for each others in moments of death and birth and through rain and sunshine. To sit at cafe le Progres in le Marais at the corner of rue Debelleme and rue de Bretagne is the best start of a Paris sunday late morning.

Just partly watching people passing by, all kinds, sometimes with great fashion statements but mostly just with a very personal laid back simplicity and beauty. I enjoy looking at the feminine women, with simple tight but not vulgar tops and skirts that end just beneath the knees, no matter what the latest trend is, this is so beautiful on a woman! Followed by a pair of very classical slingback shoes with a very low heal, like 3-4 cm. And they know how to move. And it is natural. Then there are men to look at, very good looking men. I like that! They are so themselves as well. In this city of fashion nr 1 most people are just real and great and kind.

Partly watching people but most of all just really letting the most alive topic of the day unfold, making a weave between family, work and matters of soul and spirit. This can go on for hours. Can you feel how good that is?

Just outside le Marche des Efants Rouge on rue de Bretagne has this man taken a corner as ”his own” statement. He says that he is homeless. I don`t know that to be true. He says he has been famous and shows pictures from his life. He also shows the jewelry, mostly rings, he is making. Now there is a fashion statement! And he takes his place and has a very alive interaction with passers by. Now, that is also something I love about being in Paris, since I am an interactive being as well. I just love to talk to people. And to retire into deep silence. Both!

At the market…

buying bio vegetables.

Next sunny memory, at Hellasgården. This big nature reserve outside Stockholm just resting in the sun with a friend. I still have my Roger Waters/ The Wall backstage pass on. That was such a great show so I stick with it for a bit.

Resting in the sun…

looking up at the blue sky with the fresh green leaves on the trees. All this bursting of life energy.

And here…

and here…

 

Another special place where I like to sit and write, looking over the water and the green landscape with some people strolling by. Skeppsholmen is one of my walk and rest places. Making the weave between inner and outer reality of being.

Coat and bag, computer and cellphone…

beautiful view…what more can I want?

Full bloom…just standing in the middle of it, taking it in, breathing it, smelling it, seeing it…and letting it see Me.

Now all the flower petals have blown away with the wind like a soft rain of flowers, giving room for the fruits to grow. A part of the total life flow.

Ready to go out in the rain…!

Ingmari Lamy

Del 9 av 26 – Kobra | SVT Play

Igår morse trodde jag att min pappa var på väg att lämna det här livet. Ett lugn fyllt av inre emotionell spänning infann sig. Livet passerade revy och alla goda minnen kom upp på minnes skärmen. När min mamma gick bort för 6 år sen så visste vi att hon hade väldigt kort tid kvar. Hon valde själv att inte försöka ”fixa det” på olika sätt utan bara njuta av den tid hon hade kvar…och det gjorde hon till fullo. Jag bestämde att bo hos henne så hon skulle få vara i sitt älskade hem. Min syster och jag var där och det var en av dom rikaste tiderna och vackraste upplevelserna i mitt liv. Mamma blev också klar över vem hon verkligen var innan hon lämnade sin kropp. Upplyst! Det är en berättelse som kan få mer tid att berättas vid ett annat tillfälle. Med pappa är det annorlunda, han har varit sjuk i 7 år och har inte kunnat tala sen dess. Han uttrycker sig bättre än någon och har ett rikt ”språk”. Det är ändå svårt. Just nu var hans fru på välbehövd semester…pappa blev hemskickad från ett sjukhus…utskriven för fort…min syster och jag hemma hos honom…det blev en sömnlös natt…och som sagt…det verkade som att det var hans tid att lämna…och jag kände…ska han in med ambulans nu…nej, det är inte ok…han måste få vara hemma…inte i en steril miljö…men vad är bäst? Till slut så vände det och han kom tillbaka…vi åt frukost bredvid hans säng på eftermiddagen och till slut så fick han en rehab plats på ett sjukhus och blev hämtad med sjuktransport…hans fru kom hem akut…och allt det var en djup lättnad för oss alla. Så här privat brukar jag inte skriva här men nu väljer jag att göra det…som kontrast till det övriga livet som pågår…och alla otroligt fina kommentarer jag får från inlägget på Kobra. Se det gärna! Idag kl 16.25 ska jag själv titta tillsammans med min papppa på sjukhuset.

Jag fotade av tv programmet från min MacBook och här följer ett urval:

Först var jag helt osminkad, jag menar TOTALT! sen fixade jag lite med ögonbrynen bara inför intervjun på cafe la Perle.

Sminkad till MAX för Harpers Bazaar -69. Bill King fotade.

Från programmet, en bildmix då och nu. Bockelberg fotade för Stern-70…?

Ett porträtt på mig…

och ett på Kenzo…då vi möttes första gången. Han har en så härlig energi och utstrålning och är en så fin vän.

Hemma hos honom. Han berättar om sina upplevelser av mig.

Jag går runt i hans hem…

…i entren.

Utomhus…

På terassen…en fantastisk bildruta som jag lyckades fånga.

Bilder från förr. Här David Bailey…för italienska Vogue

och här för Leonard fashion som jag gjorde många resor tillsammans med.

November 2010 under fotograferingen för RODEO och H&M/ Lanvin.

Når jag upptäckte Fabiana som satt bakom mig på cafe la Perle och förstod att hon var fotomodell. Det blev en flash back 40 år tillbaks i tiden…

Jag visade henne min Elit- portfolio från 70-talet. Det blev xtra bra att hon satt där, helt oplanerat fick vi en xtra dimension till intervjun.

Foto: alla bilder från programmet Kobra.

Och sen polaroiden av oss med hennes kamera. Jag som alltid samlade på polaroider förr och saknar det nu när alla jobbar digitalt.

Naturligtvis finns det massor mer av det 8 timmar inspelade materialet som jag skulle vilja dela med mig av. Det handlade mer om den röda tråden mellan då och nu. Hur jag verkligen har så mycket gåvor med mig från tiden som modell som jag kan använda i mitt arbete med Inre Skönhet idag, i såväl kurser, som privata konsultationer och olika events. Livet här är en rik plats att vistas på med allt som ingår på vägen. Djupt tacksam att vara här.

Ingmari Lamy
Ingmari Lamy
Ingmari är modell och konstnär samt håller i events och kurser i inre skönhet. Hon har varit omslagsmodell för magasin som Harper's Bazaar och Vouge, jobbat med fotografer som Bob Richardson, David Bailey och Gil Bensimon och gått visningar för Jeal-Paul Gaultier, Yohji Yamamoto och Kenzo. Här delar hon med sig av anekdoter från förr och inblickar i de projekt hon driver idag.
Instagram: ingmarilamy
Alicia @aliciafreja posing for my vintage collection #love #life #fashion #friendships #gratitude #playful #lovethebeautyofitall