VAD LETAR DU EFTER?
Veckans kulturkonsumtion
Ber om ursäkt för radiotystnaden här. Schemat har, som det heter, varit späckat (Londonresor och annat). Kompenserar med en massa noteringar från veckan som gått:
– Windsurf – Bird of Paradise, Studios version. 13 minuters fenomenalt malande psykedeliadisco som bara gör Dan Lissviks ”När det kommer ny musik från Studio? Det vete fan. Ingen aning” än mer plågsamt.
– Il Divo. Paolo Sorrentinos biopic om den korrupte italienske premiärministern Giulio Andreotti är en på alla sätt häftig film. Fotot, med den ena extrema utsnittet efter det andra, är ett kapitel för sig. Vissa skulle säkert kalla det forcerat, men för mig förstärker det istället känslan av surrealistisk cirkus som italiensk politik uppenbarligen är. Och Toni Servillo i huvudrollen som Andreotti är fullkomligt lysande, han har den där mjuka och samtidigt kutryggiga läskigheten som får mig att tänka på Klaus Kinski som vampyr. Il Divo-trailer här:
– Utställningen Altermodern på Tate Britain. Det jag tror mig ha begripit av curatorn Nicolas Bourriauds altermodernismteori – som väldigt kortfattat går ut på att mycket av dagens konst och kreativitet över huvud taget handlar om att tolka och skapa egna uttryck i en sorts sant global hybridkultur – känns klockrent. Utställningens verk i sig själva var mindre så. Har inte någon smart jävel redan formulerat en aforism i stil med ”Det bästa med konstmuseer är alltid bokhandeln”? I Altermodernfallet hade det i alla fall varit passande. Gick därifrån med Bourriauds utställnignsessä, WG Sebalds The Rings of Saturn (impulsköpt på engelska) och lite random fransk kulturkritik. Allt än så länge oläst, kan tilläggas.
– Vogue Hommes Japan. Hedi Slimanes omslagsstory tar andan ur mig, Benjamin Alexander Husebys beautyjobb är också finfint. Numret i övrigt ganska ointressant. Men snällt av japanerna att låta åtminstone en japansk modell vara med den här gången.
– Uniqlo har bra, vanliga strumpor.
– Vi, de drunknade. Carsten Jensen skildrar sjökrigets slumpmässighet lika skarpt som någonsin Peter Weir i Master and Commander (ja, det är en på alla sätt fantastisk film). Som uttolkare av, hmm, människans allmänna självdestruktivitet blir Jensen över 700 sidor kanke lite tjatigare. Men en god bok, det är det.
– Don Carlos på Dramaten. Inte så dumt, men framför allt måste jag säga att jag verkligen älskar skådespelaren Johan Holmberg – han balanserar allvar med små humoristiska utbrott och, förstås, det bindgalna teatermannaspottandet på ett så tjusigt sätt. Apropå pjäsens kostym talades det om Thom Browne i foajén efteråt. Jag tänkte mer på The Local Firms ”tunna, grå tråd”, men hur som helst: fina flannellkavajer.
– Mannen från Mallorca. Lånade dvd:n av en kompis och bara: ”Varför görs inte polisfilmer som den här i Sverige längre? Det är ju inte så svårt egentligen. Bara att titta på vad som händer i politiken och samhället, låta människor prata lite som människor faktiskt gör och ägna åtminstone tre-fyra minuter av en och en halv timme åt saker som inte ögonblickligen för handlingen framåt utan istället fördjupar eller nyanserar karaktärerna. Kanske även låna lite från Godard eller Truffaut istället för Michael Bay när det handlar om hur man rent visuellt väljer att berätta en historia. Och så är det förstås bra med fina skådisar och snygga jackor också.” Bo Widerberg, som du är saknad.
– Deborah Hay på Dansens hus. Jag och Bängtsson kom två minuter efter utsatt tid och blev inte insläppta, men det var ju bra och förhoppningsvis lärorikt. Som sen skyller man sig själv.
– Broder Daniel Forever. Film som några polare – bland annat ovannämnde Bängtsson – gjort. Jag gillar den men är inte okritisk. Återkommer om denna snart.
_Johan Wirfält
2009.04.05 1:01
- Hans den 2009/04/05 04:35
- Matt den 2009/04/05 10:34
- Johan den 2009/04/05 11:21
- Johan den 2009/04/05 18:21
- Suzanne den 2009/04/05 19:32
- Matt den 2009/04/06 16:43
tack för detta!! väldigt bra. tänk så mycket man missar!
japanen i VHJP var ju f.ö. bäst där.
tjing
Kul att du lyfter fram Sorrentino. Har du sett hans tidigare grejer också?
Har inte sett några av Sorrentinos tidigare. Var börjar jag?
Tack för tipset om studios version av birds of paradise! Bra grejer. Du råkar dock ha glömt en 5:a sist i URL’en.
De där sockarna ser ju så goa ut! Och de håller sig väldigt bra i tvätten. De borde göra samma för tjejer.
Le conseguenze dell’amore är riktigt fin. Jag gillade den innan Il divo också – L’amico di famiglia.
