
Idag skriver jag om stil och politik på Expressen debatt – om hur kläder förstärker budskap och hur svenska politiker har lite mer än sociala nätverksstrategier att lära av Barack Obama. Jag tänkte, apropå det och bloggexklusivt, bjuda på en kalifornisk anekdot.
I somras var jag en sväng i Los Angeles, Michael Jackson hade just dött och den spektakulära likvakan på Staples Center i downtown var bara några dagar bort. Men människor jag träffade ville mest prata om Barack Obama. Framför allt handlade samtalen om hur stilig han är. Obamas hållning analyserades. Ingående middagsdiskussioner ägnades åt jämförelser mellan hans och John F Kennedys förmåga att bära upp en mörk kostym.
Nu var det inte murvlarna på LA Times politikdesk jag hängde med, mer konstfolk och en och annan American Apparel-chef. Men just därför kändes det talande: På det här sättet betraktade den hyfsat genomsnittliga, kulturellt orienterade amerikanska medelklassen sin nya president.
En dag åkte jag till ett fotogalleri i West Hollywood och tittade på utställningen Barack Obama: The Freshman. Den bestod av ett tiotal fotografier, tagna av fotostudenten Lisa Jack på collegekamraten ”Barry” Obama på Occidental College i Los Angeles 1980. Bilderna hade legat bortglömda i Lisa Jacks källare i nästan 29 år innan de publicerades av Time vintern 2008.
På fotografierna möter vi en lekfull men också självmedveten 19-åring. Barack Obama poserar för kameran i ljus skjorta, mörka jeans och en bredbrättad Panamahatt. Han drar utstuderade bloss på en cigarett. Han ler.
Framför allt en detalj är värd att notera. På bilderna från Occidental College kavlar Barack Obama upp sina skjortärmar på exakt samma sätt som skulle göra vid i princip varje kampanjmöte han höll under presidentvalet: Strax under armbågarna, till synes nonchalant men inte slarvigt.
Som stilövning talade den sitt tydliga språk: Här var en man som inte var rädd för att ta i, samtidigt tänkte han göra det med finess.
När Barack Obama gjorde entré i Vita huset följde skjortärmarna med. Tidigare Bushtjänstemän var chockade, under Dubyas tid rådde en sträng klädkod i Ovala rummet, inte ens presidenten tog av sig kavajen på kontoret. För Obama hade skjortärmarna därför ett symbolvärde. De visade att den omtalade förändringen slutligen var här.

För övrigt: Då, för ganska exakt ett år sedan, skrev New York Times om liknande stilövningar hos Obamas föregångare Jimmy Carter.
”In February 1977, just a few weeks after being sworn in, President Jimmy Carter delivered a speech on energy while perched beside a roaring fire and wearing a cardigan sweater. He was delivering a message of energy conservation at a time of natural-gas shortages.
A Time Magazine report from that period quoted an unnamed Wall Street executive as saying, ‘I don’t like a President in a sweater.’”
_Johan Wirfält
2010.01.20 16:16