Stockholms nya medborgarbusslinje: Tillsammans mot världens öppnaste stad


Slussen, Stockholm, kl 09.55 den 18 september 2011.

”Tågen går varenda år i samma spår”, sjöng Gustav Ejstes i en av de finare svenska poplåtar som spelades in under 00-talet. Nu är det 10-tal, och idag rullar Stockholms nya medborgarlinje i spår som ingen gjort förut.

Jag skrev om Ai Weiwei och idén om staden som en plats som erbjuder maximal frihet för ett par veckor sedan. Stockholm, konstaterade jag då, fungerar inte på det viset. Vår huvudstad är stängd för många som den egentligen borde vara öppen för, och det av en enkel anledning:

När priserna i kollektivtrafiken höjs är det framför allt socialt utsatta som reser mindre. Och i Stockholm kostar kollektivtrafiken, den inrättning som vi gemensamt finansierar för att kunna resa tillsammans med allt vad det innebär av möjligheter och möten, numera så mycket att använda att många av oss inte längre har råd.

Det är förödande för miljön, eftersom det numera är så dyrt att resa kollektivt i Stockholm att de som kan tar bilen istället. Det är förödande för den sociala gemenskapen, eftersom det minskar de där möjligheterna för människor från olika grupper i samhället att mötas.

Det borde förstås vara tvärtom.

Vi svenskar känner oss ofta stolta när vi är utomlands. Sverige är ju, faktiskt, bäst i världen på sånt här, en föregångsnation som såklart har sprickor i samhällskroppen som alla andra men i en internationell jämförelse ändå framstår som ett under av social integration.

På samma sätt borde Stockholm vara en föregångare bland huvudstäder. Istället för en plats där det blir allt dyrare att resa tillsammans, en stad där kollektivtrafiken är billig. Istället för en mer sluten stad, där klyftan mellan dem som har råd och dem som inte har det blir allt större – en mer öppen stad.

Kanske till och med den öppnaste staden i världen? På samma sätt som Sverige lyckats bli så bra borde Stockholm bli det.

Därför startade några bekanta och jag Stockholms nya medborgarbusslinje för tre veckor sedan. Vi vill att kollektivtrafiken ska vara billigare, för alla ska ha råd att resa med den. Sedan dess har vi blivit över 8000 personer som vill samma sak. Idag rullar våra medborgarbusslinjer Lilla och Stora Nollåttan gratis över hela Stockholm. Klockan 13.00 möts vi på Södermalmstorg för en manifestation med lite pop och mycket politik – se hela programmet här, Penga’ Per och Sakine Madon står på samma scen!

Åk med du också. Tillsammans, mot världens öppnaste stad.

Johan Wirfält
  1. minna skriver

    Jag var där, jag åkte bussen och ville aldrig stiga av! HEJA Medborgarbussen!

  2. Jakob O skriver

    Pepp!

  3. Stefan skriver

    Tycker ditt engagemang och initativet i stort är imponerande (helt ”oironiskt” alltså, trots tonen i resten av kommentaren)!

    En intressant fråga tycker jag dock är – och det känns som att du är rätt person att åtminstone säga var jag har fel – effekten för den kollektiva nyttigheten i långa loppet. Reglerna för att driva eget bussbolag har ju luckrats upp, och medierna har rapporterat om t ex Nasdag OMX som kör sina egna bussar med anställda ut till kontoret i Frihamnen. Från er sida tycker ni att det är för dyrt att åka med SL, men har även indikerat att de sköter företaget dåligt (”dumma investeringar” som en talesperson uttryckte det i lokaltidningen).

    Det är ju kul att ni är positiva och visar på alternativet till SL, men jag vet inte om det är konstruktivt för kollektivtrafikens situation. Jag ser framför mig en inte helt orimlig framtidsbild där SL konkurreras av en massa privata initiativ. (En vinst för ”valfrihets”-ivrare så klart men till dessa hör inte jag.) Man skulle kunna hävda att detta skulle sporra SL att göra ett bättre jobb, men problemet är att kollektivtrafiken just är en kollektiv nyttighet – det finns enorma kostnader som alla måste chippa in till, och det är inte kostnadseffektivt med en massa olika företag som driver olika busslinjer (så klart säger jag inte att det är ni i dagsläget, men kanske är detta startskottet för ”valfrihet” bland transportalternativen). En måhända långsökt liknelse är situationen i många biståndsmottagarländer, där NGOs och andra inte litar på statsapparaten så att de sätter upp egna sjukhus, kreditsystem etc.

    Jag tror den gemensamma nämnaren är att i båda situationerna urholkas det statliga (eller landstingsdrivna…) alternativet vlket gör att i långa loppet riktas inte konstruktiv kritik mot statsapparaten för att ”tvinga” dem göra ett bättre jobb, utan man förbiser helt det statliga alternativet. Staten blir en aktör bland andra, och när de inte tvingas förändras hjälper det inte statsbygget.

    Två parenteser:

    (För att initiativet ska svara på frågan om det sociala utanförskapet, eller vad det heter, bör man kanske köra bussarna i/till/från några väl valda förorter istället för runt i innerstan men det är en annan femma).

    (Att 8 000 pers ”gillar” påståendet om att transportpriserna bör vara lägre, och att alla bör ha råd att åka, kanske dock inte är den omvälvande dramtiska samhällsomvandling som min kommentar ger sken av att beskriva…)

    Nåväl, nog med negativism från min sida. I stort: bra grej, och grattis till väl genomfört arrangemang!

  4. Stefan skriver

    Ber om ursäkt för parentesen om buslinjer i innerstad kontra förorter, jag var felinformerad!

    Förresten, angående att folk börjar åka bil när SL-priserna stiger, och att utanförskapet ökar för att de socialt utsatta åker mindre. Hur hänger det ihop, är det de socialt utsatta som börjar åka bil istället? Eller åker de inte alls? Även om SL är dyrt, är inte bil jättedyrt?

  5. Johan Wirfält skriver

    Hej Stefan, tack för lång och tänkvärd kommentar.

    Stockholms nya medborgarlinje drivs av ett ganska spretigt gäng människor. Men alla i SNMBL tycker att det är bra med statlig/landstingsdriven kollektivtrafik och att denna till stor del också bör finansieras kollektivt, alltså via skattsedeln. Mer så än vad som är fallet i Stockholm idag – vi vill att SL-korten ska vara billigare, med andra ord att en större del av kostnaden för dem finansieras med skattemedel.

    Och jo, SL är dyrt – jättedyrt. Det knasiga är att kollektivtrafiken nu blivit så dyr i Stockholm att det, för dem som väl äger en bil, i många fall är billigare att ta den än att åka med SL. En av dem intervjuades i artikeln om SNMBL i DN idag:

    ”Jag kör bil till jobbet när jag inte cyklar, det är billigare än SL. Jag bor i Sollentuna och jobbar i Kista. Priserna främjar inte kollektivtrafik direkt, säger Jonas Lundquist.”

    Se http://www.dn.se/sthlm/vi-ar-medborgarbussen–alla-far-aka-med-gratis

  6. Stefan skriver

    Tack för ditt svar, Johan.

    Jag antar att min huvudpoäng är att det är inte säkert att det/den man kritiserar, genom att visa på ett alternativ, behöver ändra sig. Eller bry sig. Trafiklandstingsrådet eller SL verkar – tyvärr – inte se initiativet som ett hot, och blir i media över huvud taget inte pressade med anledning av det (så klart av prishöjningarna, men det är en annan sak). De kan ju svara att dom här ”ungdomarna” får göra vad dom vill. Men när ni kopplar ihop aktiviteterna med att gå till stadshuset och protestera, count me in! (som svar på följdfråga: jo, jag kunde själv dra igång nåt, men jag ser min komparativa fördel i att skriva syrliga nätkommentarer)

    Sedan ser jag fortfarande den kommande valfrihetshetsen inom alla politikområden, inklusive till sist kollektivtrafiken, som problematisk. Jag ser inte fram emot att, förutom att behöva jobbcoach och vårdcoach, även vara i skriande behov av en busscoach som kan guida mig rätt i djungeln av lågpris- och komfortbussar.

    Hej så länge!

  7. Timothy skriver

    Tycker samma argument kan användas på boendesegregationen. Spänningen idyllisk och välbärgad innerstad och de sociala torftigheternas miljonförorter är så långt ifrån social integration man kan komma. Den enda vägen fram förr att bygga broar mellan dem som har och dem som inte har är att satsa på rejält storskalig produktion av billiga men designmässigt avancerade hyreshus i innerstan. Idyllen där kommer försvinna till stor del och mångas förtret men Stocholm kommer bli en förebild vad gäller demokratisk integration.när rika och fattiga blandas blit stan en riktig storstad. Ty det är blandningen av människor och den acceptans för olikheter som konstituerar en sann storstad.

  8. lg skriver

    Jonas Lundquist (och Johan Wirfält) är inte den skarpaste kniven i lådan. Sätt igång och räkna på vad det kostar att åka bil här http://www.konsumentverket.se/bilar/Bilkalkylen/ . Be sedan JL presentera sin uträkning där han kommer fram till att bil är billigare än SL. Bara för att någon säger något i en tidningsintervju är det inte sant. Källkritik, någon?

    Johan Wirfält: har du någon aning om hur stor andel av SL:s budget som är koncernbidrag från SLL? Antagligen inte eftersom du då inte skulle skriva så dumt.

    SL är billigt, däremot är prismodellen skev. Det är helt orimligt att det kostar lika mycket att pendla mellan Märsta och Nynäshamn som att pendla ett par t-banestationer i innerstaden eller bo och arbeta i samma förort och åka SL denna sträcka.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.