Krönika, Mode

Mindre fashion, please

Är det bara jag, eller känns det lite som om det finns en viss modetrötthet i luften så här ett år in på 2010-talet?

Första numret av New York Times T Magazine under den nya redaktören Sally Singer har – något snarkframkallande – Mick Jagger på omslaget, men det intressanta är att Singer säger att T nu ska vara mindre mode: ”Not everyone who gets T is a devout follower of fashion”.

Något liknande hände också när T Magazines förra redaktör Stefano Tonchi tidigare i år tog över W Magazine och minskade antalet modesidor med 40% mellan septembernumren 2009 och 2010. ”It’s more about fashion in the context of contemporary culture” förklarade Tonchi.

Att prata om en modefatigue kan tyckas konstigt när media fortfarande domineras av bilder på Lady Gaga, Rihanna och Katy Perry med ständigt nya plastpåsar på huvudet, samtidigt som Anna dello Russo och Bryanboy provar sig igenom alla kollektioner som släpps under säsongen. Men, de är alla underhållare. Det är deras jobb att vara extrema.

För om vi tittar på de nya strömningar inom modet som uppstått under senare tid, dels Phoebe Philos avslappnade chic, dels den neoglamour som bland andra Tom Ford har rullat ut på catwalken så pratar vi om något som inte skickar ut vibbar om att ha det senaste eller byta kläder tre gånger om dagen. En Céline-kjol må kosta skjortan men den är också användbar som ett superchict basplagg.

Man skulle kunna tolka det här som att modevärlden försöker erövra vardagen och ställa krav på att människor ska sluta använda sina fleecetröjor när de handlar på Konsum (vilket så klart är ett rimligt krav) och uppgradera sina drömmar från Louis Vuitton-väska till kappa från Stella McCartney (not so rimligt).

Men vad det här handlar om är egentligen modemänniskors försök att ta tillbaka modet från kommersialismen. Under 00-talet blev modet mer och mer frikopplat från dess naturliga ekosystem. Dels genom att subkulturerna försvann och i stället bara blev estetiska system som inte var beroende av varken musik, konsertlokaler eller klubbar. Dels genom internet.

Nu är jag en stor förespråkare för internet och mode och tycker att det är löjeväckande att en person som John Galliano i en intervju i WWD erkände att han först lärde sig vad e-commerce var i förra veckan. Och jag vänder mig mot modevärldens reflexmässiga avfärdande av modebloggare som okunniga – det finns många som jobbar på modetidningar som inte vet något om Walter Albini heller.

Men, det är också så att nätet och modebloggarna har varit viktiga i frikopplandet av mode från andra områden. It-väskor, modellfixering, ändlösa bildserier enbart på plagg är en del av detta och det har lagt grunden för en typ av konsumtion som åtminstone denna modemänniska känner sig ganska obekväm med.

Om 00-talet återuppfann mode som en maskeradkostym som gav oss alla maximal frihet att testa olika looks och personligheter upplever jag 10-talet som ett årtionde som handlar om stil, om elegans, om ”hela paketet” som Lisa Milberg sa i något av de modesamtal vi gjorde för pappers-Rodeo. Visst, många kommer säkert fortsätta att köpa Balmain-punk trots att de aldrig hört talas om Johnny Rotten, men det känns oerhört omodernt.

För mode är aldrig frikopplat från allt det andra – från musiken, från konsten, från personen – eftersom det i grund och botten är kultur. Det finns ingen stor modeskapare som inte också har ett stort intresse för annan kultur och utan den myllan är elegansen alltid torftig och fadd.

Bilder startsidan: AlloverPress

Rodeo
  1. Modematt! - Hotspot | Rodeo Magazine skriver

    [...] senast häromdagen om modetröttheten man känt den senaste tiden. Det kan mycket väl vara så att Daniel har svaret på varför man helt plötsligt känner sig mätt på mode. Utan botten, mening eller mål (utöver [...]

    Svara

  2. Jasmin skriver

    Bravissimo!

    Svara

  3. Fred skriver

    Absolut grymmaste du har skrivit. Det här var verkligen extremt spot-on. Grymt Daniel!
    Jag gillar att det märks att du marscherat in i 10-talet. Det märks.
    Verkligen.

    Svara

  4. klara skriver

    bra skrivet och intressanta resonemang. tycker att dina senaste krönikor för rodeo.com har varit sådär men här visade du att du är en av Sveriges bästa modeskribenter. tycker även din text i SvD kultur idag var mycket bra.

    Svara

  5. Emma Hå skriver

    Precis så har jag känt ett tag nu. Jag har till och med börjat få dåligt samvete för mitt shoppande, trots att jag varken shoppar särskilt mycket eller särskilt dyrt. Varför kan jag inte bara använda det jag har, det jag redan tycker om? Varför måste allt vara nytt, nytt, nytt? Efter några säsonger som modegalen måste jag medge att det för det mesta verkar vara samma sak, hype kring den där väskan, de där skorna, och sen dör allt i ett enda stort antiklimax just som man sparat ihop tillräckligt med pengar. För att använda en klysha; mode köper man, stil har man. Jag tänker inte köpa ett plagg till som inte bidrar till min stil. Säger jag nu iaf.

    //Emma Hå – emmahas.se

    Svara

  6. Jen skriver

    RIP ”plock-sidan” eller ”editors pick” eller kanske ”wish list” eller också ”more for less” men även ”keep, store, buy” ?? Inredningsreportagen ser ut som bostadsannonserna (snarare än tvärtom) och modereportagen ser ut som reklamkampanjerna.. Booooring!

    Svara

  7. Fred skriver

    Kanske enda lösningen egentligen är att det får dö ut nu. Det kommer ligga svallvågor kvar i några år men nu är det dags för någonting annat. Vi lämnar 00-talet bakom oss. Känns ju bara sinnessjukt spännande.

    Svara

  8. Jenny skriver

    Tack för det, väldigt bra skrivet!

    Svara

  9. Rebecca skriver

    Oj vad du satte ord på något som gått och gnagt i mig det senaste halvåret! Varför jag har känt olust för mitt alltid så brinnande intresse för mode! Bra skrivet!

    Svara

  10. Fatima skriver

    Mycket spännande!

    Svara

  11. Är slaget över? - Rodeo Magazine skriver

    [...] en konstant. Det är bara märkena som byts ut. Nu senast skrev jag om ”modetröttheten” i en krönika i december och alla höll med. Så klart. Men det känns mer och mer som en inställning som säger [...]

    Svara

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Rodeo: Just nu