Krönika, Skönhet

Vad gör modet för dig?

Många modearbetare går med tyngt samvete, något luktar illa men ingen kan säga exakt vad. Att det är en bransch som ofta får utstå kritik och tvingas förklara sig påpekar Linda Leopold i sin senaste ledare för magasinet Bon (nummer 58, 2011). En ursäkt, eller kanske snarare tröst, finner Leopold i att modet ofta har varit, och är, en tillflykt för de freaks och geeks som inte platsar någon annanstans. Att modet också spelat en viktig roll i kvinnors frigörelseprojekt med Yves Saint Laurents ”Le smoking”, eller att det varit ett forum för genusfrågor – med Givenchys transexuella modellmusa Lea T som exempel.

Att modet gjort allt detta kan jag inte förneka, men vad branschen i dag egentligen gör för de utomstående är tveksamt. De kollektioner som just nu visas under modeveckorna framstår varken som en grund för vidare eftertanke eller en provokation som möjligtvis kan leda till reflektion. Gamla trotjänare som Margiela och Hussein Chalayan framstår snarare som dåliga parodier av sina forna jag än som progressiva modedesigners. I kölvattnet efter åttiotalets avantgardister får vi inte förloras i tanken på att modeskapare fortfarande är lika utvecklande eller ifrågasättande.

Trots att de ansvariga modeskaparna har en icke-heterosexuell sexualitet blir det som sedan visas oftast beklämmande heterosexuellt och platt. Kanske går det inte att ge kläder en sexuell tillhörighet men jag vågar i alla fall påstå att de ofta befäster könsroller. Ingenstans bland Marnis styva toppar, Helmut Langs spaghettibandslinnen eller Calvin Kleins beige klänningar finns det som första gången ryckte tag och väckte något i mig.

Kanske är det läge att ta modet för vad det egentligen är och inte tillskriva det fler goda egenskaper. Har vi egentligen något att förlora, mer än vår självständighet, på att låta kläder bara få vara kläder ett tag? I en tid då designerhus genomsyras av cynisk kommersialism är det lätt att använda skygglapparna som chic accessoar. När få skapar med revolution i tanken är ett kollektionskoncept endast en flyktigt befriande tanke, inte så mycket mer.

Om det nu är så att modet för stunden upplever en svacka – kamrat, tappa inte hoppet! Erkänn kläder och mode för de kommersiella produkter de är och finn andra intellektuella stimuli i andra kulturyttringar. Så länge vi, modets gate keepers, tillåter oss och vågar kritisera. Bara det finns ett motstånd kan det finnas ett hopp om kläder som i framtiden för oss framåt istället för att lämna oss stampande i samma gamla sura champagnepölar.

Rodeo
  1. Sara skriver

    Tack för utmärkt text….själv tar jag min tillflykt till arkiven (som min hemsida är ett fragment av).

    Svara

  2. Hanna Johansson skriver

    <3

    Svara

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Promotion
Rodeo: Just nu