Krönika, Mode

RIP modebloggarna

Är modebloggarna över? Under modeveckorna som fortfarande pågår har jag diskuterat denna fråga med flera människor.

Något har uppenbarligen hänt och revolutionen har förlorat fart. Är det för att när modebloggarna väl är insläppta i finrummet försvinner hela idén bakom dem – att vem som helst kan starta en modeblogg och få tusentals läsare?

De är ju inte vem som helst längre.

Ta Bryanboy till exempel. En gång var han en fashion fanatic som var utanför och ville in. Det var det som gjorde honom underhållande. I dag verkar han mest blogga första looken från visningar, eller en video från finalen. Han har aldrig några åsikter, förutom när det handlar om att säga hur bra senaste Dolce & Gabbana-visningen var (vilket var precis lika bra som förra visningen, surprise!).

Ärligt talat verkar inte heller modehusen lika intresserade av att bjuda in modebloggarna till showerna som de en gång var. (Och var det inte någon som pratade om att just detta hade hänt även på Stockholms modevecka? Mitt minne säger så.) Kanske handlar det om så enkla saker som att modebloggens läsekrets mest är ung och utan pengar – alltså inte lika spännande för den kommersinriktade modebranschen. Eller är det en fråga om att de inte vinner i någon gren? De har inte större läsarskara än Vogue, de är inte lika tunga som style.com, inte lika snabba som nowfashion.com, inte lika genomtänkta som Cathy Horyn, och de har inte samma erfarenhet och kunskap som Suzy Menkes. Deras styrka var alltid något slags oskuld, en känsla av storögdhet inför mode och modevärlden. En renhet.

Men modevärlden behöver inte renhet. Vad som pågår just nu är att vissa bloggare anses poänglösa och därför inte prioriteras av PR-personerna. Andra bloggare har en viss makt och inflytande och behandlas sålunda med samma Faust-inspirerade ”let’s make a deal”-leenden som den övriga pressen.

Det innebär att bloggarna har mer och mer att förlora, och deras oberoende och oskuld försvinner för varje säsong som de behandlas som en av de inbjudna.

Jag undrar om det inte är därför som Alex Fury på Showstudio har varit en sådan räddning under den här modesäsongen. Inte för att han är en modebloggare, men han har hållit webbens oberoende fana högt. Med sitt Twitterkonto har han fått mig att skratta högt genom sin kvickhet och bitchighet och hans recensioner har varit orädda och roliga på ett kissa på sig-sätt. I en värld där det så sällan finns folk som säger vad de tycker offentligt är det befriande. På sistone har det till och med känts som om style.com har blivit mesiga, möjligen är det så att när de nu lanserar sin tidning så kan de inte längre ignorera annonsörerna på samma sätt.

Frågan är bara om Alex Fury kommer bli inbjuden till visningarna nästa säsong om han fortsätter på det här sättet. I slutändan är det svåra med modevärlden att för att vara en riktig recensent så måste man se showen live, och för att få se showen live så måste man passera PR-teamets nålsöga. En kritisk röst måste väga upp med tyngden av en tidskrift som inte kan ignoreras. Det är sålunda inte så konstigt att man till slut sitter där och bloggar om första looken från Dolce & Gabbana.

 

Rodeo
  1. Fosco Giulianelli skriver

    Hej, här måste du skilja mellan olika bloggare tycker jag.
    Det finns dem som fota sig själva, dem som plockar material på nätet och forma ut en blog och dem som fotar folk på gatan som jag gör. Jag tror inte att du var i Milano, London eller Paris nu, annars hade du märkt hur många bloggar är där och är inbjudna till modevisningar.
    Både i London och Milano organisatörer av fashionweek hade förberedde speciella området där bloggarna fick jobba , fika och annat. Själv var jag inbjuden till massvis med modevisningar.
    Stockholm modevecka? PR som inte bjuder längre bloggar? Själv är jag bjuden men till vad? Alltid samma folk och 90% av dem kan ingenting om mode, är utan stil och designer som använder bara svart , svart och ibland svart.
    Kanske det är sant att några bloggar kommer att försvinna, men inte alla, och själv märker jag att uppdragen som jag få bevisa att en del kommer att hålla ut länge.
    Adjö.

    Svara

  2. Daniel skriver

    Hej Fosco. Tack för din kommentar. Jo, jag märkte att det var helt hysteriskt mycket street style-bloggar utanför visnigarna, både i Milano och i London. Och visst, det är säkert så att modebloggar blir inbjudna och kommer fortsätta bli inbjudna. De kommer inte försvinna. Men detta var en observation om att modehusen inte prioriterar dem eller är lika rädda för att missa tåget längre. Pendeln har svängt tillbaka något mot de mer traditionella medierna, detta var något som märktes i konversationer jag hade med pr-folk och hur de placerades. Om du läser min text så är det inte ett konstaterande utan egentligen en fråga. Jag tror att vi håller på att gå in i en ny tid. Nyhetens behov har lagt sig.

    Svara

  3. Blänkare – 12 October, 2011 | Jerry Silfwer skriver

    [...] RIP modebloggarna | Rodeo Magazine [...]

    Svara

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *. E-postadressen publiceras inte.

Rodeo: Just nu